Tror det är en lyxhustrus lott, inte hemmafrun.

Vem har tid att bara slappa när disken hopar sig, tvättkorgen är full och huset behöver ordentlig städning.

Som hemmafru, vilket jag bara var i 2 år, så hade jag ingen som tog hand om allt detta för mig.

Håller med föregående talare (fast jag aldrig varit hemmafru).
Jag har  dock varit sjukskriven och det var otroligt tråkigt. Visst, kul på sommaren då alla var lediga, då kändes det mer som semester, men all övrig tid blir man snurrig i huvudet av att vara ensam hemma och allt man har att tänka på var om man inte skulle baka något eller på andra sätt hålla sig sysselsatt. Men då hade jag ju inte knattar heller, då vore nog det lite skillnad!

Jag tror ingen mår bra av att inte göra någonting. Tror inte ens sånt liv knappt existerar.

Låter som att du är ute efter pengar än kärlek? Läskigt tycker jag. När folk börjar föredra pengar framför kärlek.

Pengar gör ingen lycklig… Kanske för tillfället, men det är inte långvarigt.

Håller med alla tre tidigare. Jag har själv varit hemmafru, inget jag valde men jag var arbetslös och han drog in pengar. Jag kunde inte bidra till nånting i vårat boende och jag mådde mest bara dåligt över att inte ha någonting att göra.
När det sedan tog slut fick inte jag med mig nånting från lägenheten utan stod helt utan möbler, inte kul!

Jag var sjukskriven, sedan arbetslös i ett år. Det var inte lätt. När jag var sjukskriven så kunde jag inte göra något de första månaderna, då var det en merit ifall jag hämtat posten.

Senare så hjälpte jag till hemma mer och mer, och under de bättre dagarna så var det stundvis skönt då vänner var lediga under sommaren, men på det stora hela var det fruktansvärt. Visst, jag är inte den som hurrar över att gå till jobet, men det är bättre än att bara häcka hemma. Tvätta, diska, städa, bädda, laga mat. Njae.. Jag fick ju pengar själv, så jag inte behövde leva på killen, för det hade jag inte fixat.

Lyxhustru, som det du beskriver, kanske hade vart kul i max en månad, sen hade jag vart less. Kanske skulle jag då volontärarbeta, bara för att göra något. Skulle inte fixa att bara sitta på min allt bredare häck.

Jag kom på en sak, jag var på en jättebra föreläsning för nån vecka sen. Där sa han att man är bara lycklig över nånting i tre månader, sen behöver man förändring för att fortsätta vara lycklig över just det där. T.ex. Du får ditt drömjobb och det är ju underbart, men efter ungefär tre månader så är du inkörd på det och behöver en löneförhäjning för att fortsätta vara lycklig över jobbet. Det var rätt intressant och jag tror det kan stämma.

Min mor var hemmafru sen vi ungar kom. Pappa var också hemma på dagarna han var ju bonde på gården. Jag gick inte på dagis, men jag var heller inte isolerad hade kompisar hos grannen där frun var dagmamma och sen var det andra aktiviteter för ungarna i trakten. På gården finns mycket att göra, och jag ser det som att mina föräldrar jobbade som ett team. Alltså båda jobbade hemma, och pengarna gården inbringade gick till gemensam ekonomi. Det du snackar om är lyxhustru

Jag skulle föredra bara kunna vara för sig själv sitta på altanen och röka se swimmingpoolen framför mig. Jobba är för andra inte för mig. Hoppas finna den rätte den rike mannen som vill ha mig.

Dö av less då skulle jag göra. Att inte göra någonting. Då har man  inget att se fram emot. Få allt serverat på silverfat.

Hur gör du då med barn? Skaffa egna? Det är väl för jobbigt.

Nej, lev i vardagen som den är och gör ditt bästa för den istället. Finns så mycket glädjeämnen i den.

Jag har gjort ingenting i två år. Det är riktigt segt, men jag har inte heller kunnat göra något. Har varit sjukskriven sen september 06 och arbetstränat ett par omgångar men fortfarande inte klarat att ta mig tillbaka. Hade jag orken och förmågan skulle jag jobba. Dom stunder jag mår tillräckligt bra för att vara vaken och igång är långa när inget finns att göra. Däremot skulle jag nog inte ha något emot att inte jobba heltid och sitta hemma och pilla navelludd och pyssla, sy och måla om resten av tiden. Gillar att vara kreativ.

du har nog blandat ihop lyxhustru med hemmafru.. de är inte lugnt o skönt att vara hemmafru, de finns tusen saker som ska göras!! och personligen så klarar jag inte av sånt där slöliv som du beskriver, jag skulle ha tråkat ihjäl mig efter 2 veckor..

De som vill får gärna byta med mig om ni ej läst min pres så mockar jag häst skit dagrna enda.

// Marjonka.

#12 Jag har jobbat med hästar och jag vet att det är hårt. Dåligt betalt också. Men jag hade nog inte tackat nej till ditt jobb, men jag vill hellre jobba med svin.

Nej, jag tror också att du har blandat ihop lyxhustru och hemmafru. Det är inte samma sak.

Man kan väl säga att jag är hemmafru, jag pluggar men gör det hemifrån hela tiden och innan dess gjorde jag inget utan var bara hemma. Men inte sjutton kan jag ligga och pilla mig i naveln hela dagarna!
Det ska diskas, tvätta kläder, ta hand om djuren, dammsugas, fixa mat mm. Det är faktiskt en del jobb med att vara hemmafru också.

Oj, jag är hemmafru, eller iaf föräldraledig med min 2månaders dotter och har knappt en lugn stund känns det som! Ska man inte iväg till BVC eller handla mat så ska det städas, diskas och aktivera husdjuren. Jag hinner knappt ta en dusch ens!

Njae.. skulle nog defenitivt tråka ut mig i längden.. visst ett par veckor men sen måste det hända något. Dessutom tvivlar jag starkt på att det är så för en hemmafru…

En hemmafru ska väl diska, tvätta, laga mat, handla osv. Det blir inte mycket tid över till annat då..tro mig, så har vi haft det nu eftersom han jobbar och jag inte har haft något jobb… Inte kul..

Och jag tror verkligen det finns folk som trivs med att vara hemmafruar. Och lyxfruar.

Alla är vi olika, och det som tråkar ut en, är paradiset för en annan!

Skulle ej klaga på vara himmafru ialla fall.

// Marjonka.

jag är mammaledig sedan 4 månader och är trött på att inte ha något jobb att gå till. skulle aldrig vilja vara hemmafru.

Om jag och min sambo får barn i framtiden, skulle jag gärna vara hemma några år med dem. Men annars, nej. Jag skulle nog bli sjuk av att bara sitta hemma hela dagarna och inte göra någonting vettigt.

Jag var hemma frivilligt med min son i 5 år och det var bland det roligaste jag varit med om. Hade fullt upp hela tiden. Jag hade ett dagbarn också.

Har nyligen blivit hemmafru eller vad man ska säga.. nu när vi flyttat till vår egna första lägenhet sen 1 vecka tillbaks. Jag är långtidssjukskriven och fästmannen jobbar.

#16 Undrar, du säger "En hemmafru ska väl diska, tvätta, laga mat, handla osv. Det blir inte mycket tid över till annat då..tro mig, så har vi haft det nu eftersom han jobbar och jag inte har haft något jobb… Inte kul.."
Då undrar jag vem som skall sköta disk, tvätt, mat och så vidare när ni båda jobbar? Varför skulle ni få mer tid till annat om ni båda jobbar.. skaffar ni städhjälp?

Wikipedia  "Hemmafruns medverkan till hushållets välstånd är jämförbar med det en förvärvsinkomsttagare bidrar med"

Det skulle inte passa mej alls.
Jag vill ut och jobba bland folk å få detta sociala.
Visst finns det saker man måste göra hemma som diska och städa och sånt. Men det hinns ju med även om man jobbar.
Alla vännerna jag har jobbar ju så man skulle bli väldigt ensam.
Så jag skulle inte kunna vara hemmafru.

Tanken med att vara hemmafru är väl att man ska ta hand om barnen och INTE ha dem i förskolan.

#24 har en poäng där…Om båda jobbar heltid vem gör marktjänsten dvs hemmafruns arbete..En del delar och då har man en 150% tjänst var… En del låter tjejen göra allt hemma alltså jobbar tjejen i så fall 200%..Vem skulle inte vilja var hemmafru då *L*

Jag hade en sådan Hemmafru/Lyxhustru sits en gång i tiden och det får jag betala för idag. Min man var min chef under många år så nu sitter jag utan arbetsreferenser och ska försöka ta mig ut på den öppna arbetsmarknaden. Att vara hemmafru är inget 9-17 jobb.

Visst fanns det dagar då jag njöt över att kunna disponera min tid som jag ville ,men på nåt konstigt vis så var skiten kvar.

Det viktigaste är inte att hitta en rik man utan en som man kan leva med.

#24 Självklart ska vi laga mat, städa och allt annat när vi båda jobbar också men som vi har det nu är jag helt ensam om att sköta det samtidigt som jag ska försöka ha lite socialt liv också.

När vi båda jobbar har vi kommit överens om att vi ska dela på sysslorna, och då är det altså fler som sköter jobbet som en brukade göra, dettta kommer ge mer tid över till annat än om jag skulle komma hem från jobbet och börja sköta alla sysslor hemma helt själv.

#29 Håller helt och hållet med dig! Att hitta en man som man kan leva med är otroligt mycket viktigare än att hitta en man som kan försörja en.

Självklart finns det folk som skulle trivas med det men det är verkligen inget för mig.

Jag var hemma med hunden i början med mitt ex. De vart bara jobbigt för oss båda. Han vart jäktad att få pengar och räcka till för oss båda och jag vart stressad av att inte kunna bidra. Inte kunna gå ut och göra något för mina egna pengar eller bara känna självförtroendet av att kunna betala mitt hem själv. Nej, de var ju han som alltid fick stå för käk osv om vi skulle äta ute. Jag vantrivdes som tusan!

Sen är de ännu en sak… Är man bara hemma blir jag så jäkla slö och lat och orkar inte alls med något. Då orkar jag heller inte diska/städa som man ska. Men så fort jag blir stimulerad av jobb eller bara av att känna mig duktig- då har jag plötsligt energi även till disken och kan städa hela lägenheten efteråt.

När jag var med exet hade jag hand om hunden och allt hemma. Även om helgerna. Jag hade mycket hellre vart i hans sitts och jobbat för mina pengar och blivit uppassad!

Nu har jag egen lägenhet och måste göra allt själv. Otroligt mycket skönare det med! Jag betalar för mig själv också! Vilken lättnad…
Bara man får ett jobb nu också så jag kan köpa saker man önskat sig länge och inte lever på kanten hela tiden.

#19   Skulle ej klaga på vara himmafru ialla fall./ / Marjonka.

Varför skriver du då så här i "8

Jag skulle föredra bara kunna vara för sig själv sitta på altanen och röka se swimmingpoolen framför mig. Jobba är för andra inte för mig. Hoppas finna den rätte den rike mannen som vill ha mig.

Tycker det är lite motsägande. Att vara hemmafru är att arbeta hemma.

Jag har, på  grund av en olycka, varit hemma sedan -95. Vill jag ha något gjort, så får jag göra det själv. Sen är det en konst att få pensionen att räcka till varje månad.

Jag skulle bli galen. Pluggar heltid, jobbar heltid, har tio djur och hinner med mina vänner och kille. Skulle bli helt tokig av att vara hemma mer än en månad eller två.

*hehe* Är jag den ende i den här tråden som faktist tycker om att vara hemmafru?
Jag tycker om det.. arbeta från hemmet i hemmet. Men nej visst är det långt ifrån ett 9-17 arbete, jag arbetar dygnet runt.
Jag menar det.. dygnet runt.. Den enda vila jag har är när barnen är på dagis 9-14 tre dagar i veckan.
Vilket i verkligheten innebär vila för mig 10-13.25. Vilken oftast faller för jag i alla fall lägger den tiden på att städa eller laga mat.
Men jag vet inte om det kallas för att vara hemmafru när man inte längre är en mans hustru..

Där kommer nackdelen in.. arbetsmarknaden struntar i att jag har kapacitet att arbeta så mycket som jag har. De struntar i min mångsidighet, förmåga att ta initiativ och verkställa, organisera. För jag är inte arbetsaktuell.. så jag är inte intressant.
Det är oerhört svårt att förklara för arbetsmarknaden att hemmafruandet är ett respektfullt yrke, ett som är mer arbetssamt än många andra. Eftersom min arbetsdag…tar aldrig slut.

Ni som tycker det är tråkigt att vara hemma till följd av att ni inte har någonting att göra.. ni gör det nog inte riktigt rätt tror jag. *s*
Visst tycker jag det är skönt att få slappa och jag eftersträvar ofta att finna den tiden.
Visst skulle det vara skönt att hitta ett arbete som var mig lämpligt, det skulle göra min vardag mindre arbetssam. Min arbetsbörda skulle lätta om jag hade ett arbete.. för då skulle ingen vara hemma och skita ner. *S*
Men.. då skulle ingen vara hemma.. :( Varför ha ett hem om ingen lever i det? Inga barn leker i alla rum.. för de är på dagis och leker. Inte här hemma..
Varför laga mat? Alla äter utanför hemmet? Varför då har gardiner, mattor.. mysiga ljus och så vidare.. varför ens bry sig för en plats ingen är på? Varför kunna göra en stek god när allt som det finns plats för är smörgåsar.. för alla har ätit på andra platser.
Duscha.. gör dom flesta efter sin aktiva fritidsaktivitet.. utöka det behöver man inte ha badrum i hemmet heller.. VI kan bygga klosshus med sovplatser.. för det är allt som behövs om ingen är hemma.

/lite radikal framtidsfilosofering vid avskaffandet av hemmafrun.

Det är ju sånt man gör när man kommer hem. Uppskattar hemmet mer då man inte är där jämt.

#35 Jag tycker om att vara hemma :). Nu pluggar jag ju iof, men det är skönt att göra det hemifrån. Älskar tiden jag får ha hemma, sköta huset, djuren och annat :).

Var hemma i 3 år då döttrarna var små. Minns det som tiden då jag såg fram mot den dagen jag hade tid att klippa tånaglarna.. Och så vilsamt o skönt det var att börja jobba heltid sen :-) 

Den hemmafru Marjonkabo beskriver skulle jag inte vilja vara mer än 2 dagar om året.  Gärna fri från försörjningsansvar och barnpasning ja, men då för att kunna ägna mig 17 timmar i dygnet åt keramik, husrenvering, trädgårdsrabatter mm.  Sofflocket är urtråkigt.

#35 du är nog lite väl radikal tror jag=)

mitt problem är att de finns för mycket att göra hemma som tråkar ut mig, jag avskyr att städa,tvätta, diska o allt sånt där! laga mat är skoj ibland..men inte varje dag. så jag har faktiskt skittråkigt när jag är hemma fast jag gör något hela tiden! är inte huslig för 5 öre tror jag=)

jag vill jobba halvtid när jag fårr barn, så de slipper vara på dagis och jag kan vara hemma o fixa det som behövs samtidigt som jag tar hand om barnen=)de vore mitt drömjobb! tycker synd om de ungar som går till skolan, fritids,dagis klockan 7-8 varje morgon o hämtas av föräldrarna klockan 6-7 varje kväll..då kan man lika gärna bo i en barack som du säger för ingen är ju hemma ändå.

#39hmm.. Ja.. kanske lite väl radikal.. :p Men.. ibland tror jag att vi ibland inte är så långt ifrån det där.. :/ Just för som du skriver.. tidig morgon och sena kvällen.
Nu skall naturligtvis poängteras att förståelse för andras behov och val finns. :) Alla har inte samma önskningar som jag och tvärtom.

Så finns det väl redan sovhotell i Kina? Men mer om det vet jag inte.. Hur och varför de används..
Ja.. presonligen vill jag nog arbeta hemmifrån eller deltid. För att på så vis få lite av allting.. för jag tycker om att behålla kakan precis som att jag vill äta av den. :P

Visst kan det vara skönt att få vara hemma ett tag och rå om sig själv lite, men som fler av er här så har jag varit sjukskriven i drygt 8 år så jag är ganska trött på det måste jag säga.

Men när jag jobbade så ville man inget hellre än att få vara hemma och bara slappa!

Konstigt men man är nog aldrig riktigt nöjd

Just nu är jag "lyxhustru" fast det är tråååååkigt efter att ha varit hemma jättelänge. Ska börja söka jobb nu och ser fram mot det för jag tror att jag kommer få mer energi när jag jobbar och träffar folk. Det är trist att vara hemma själv även om jag har en 50 tums tv, fint stort hus att inreda osv. Man blir ensam och uttråkad till slut.