Jag tänkte skriva av mig lite, är så uppe i varv just nu och jagar upp mig och förväntar mig saker jag inte borde förvänta mig. (Christine, du får blunda om du inte vill ha upprepning;P)

För tre år sen, lika bra att börja från början, så jobbade jag på ett sommar jobb. Ett ställe som heter Mirec. Där jobbade jag med en tjej och en kille. Vi gick super bra samman alla tre och hade super skoj. Bråkade, skämtade och busade. Killen, som vi kallar M, vart jag jätte nära vän med och vi kunde prata och umgås på ett sätt jag aldrig kunnat med en kille.

Nu när jag tänker så känner jag att jag nog hade lite känslor för M redan då. Men jag hade pojkvän och han flickvän, så de gick aldrig längre än vänskap naturligtvis.

Efter sommarjobbet tog slut så gick vi tillbaka till vårt. Jag bytte nummer med M, men de blev inget direkt utav det. Möjligt att de var svårt och skaffa killvänner när man var upptagen, åtminstone för min del.

För kanske ett halvår sen träffades M och jag ute på pubben. Jag var då ute med tjejen som jag jobbade med då också, hon och jag är bra vänner. Han krama om henne och hon pekade på mig. Jag kände inte igen honom och inte han mig. Men tillslut så fatta han och krama om mig. jag vart rätt chokad och var påverkad.. av sprit alltså;) Så sa han "Du känner inte igen mig va?" och jag svara nej. Då svara han "men jag är ju M från Mirec" och då kom det tillbaka. Vi hade båda förändrats en hel del. Jag vräker ur mig kommentaren "Fan va snygg du har blivit" och kramar om honom ännu hårdare.
Behöver jag tala om att jag skämdes som en hund dagen efter?:P Man kan ju tolka den kommentaren lite hur man vill menar jag.

Jag fick tag på hans msn igen och bad om ursäkt för min fina kommentar. Vi började prata igen lite smått men inget direkt ingående.
Inte förän idag! Han var glad, skämtsam och öppen.. som vi hade de förr. Han verkade faktist intresserad. Han skämtade OM oss.  Vi är nu mera båda singlar, vi bor i egen lägenhet båda två och han har fast jobb och bil^^ Så vi har ju växt upp nu och kanske de är på bättre premisser då.

Han bjöd hem mig idag iaf, men jag sitter i myskläder och är inte direkt pigg. Så jag föreslog imorrn, men han sa lördag då i stället. Antagligen blir de Lördag, eftersom båda var fria då. Han bor i samma hus som min bror! Pinsamt att man inte vetat det tidigare!

Och nu sitter jag och drömmer mig bort. De är som vanligt med Lisette.. men drömma får man väl. Får försöka tänka att händer det så händer det. Går de inte så får jag åter en riktigt god killkompis.

Men som jag sa tidigare så tror jag att jag kände något smått redan för 3 år sen. Och nu kan jag inte neka till att jag verkligen känner nått. De pirrar och fjärilarna rusar runt i magen.. jag sitter och fånler och mår riktigt bra.
Han har färgat håret mörkt och har blåa ögon, så jag kan smälta. Han är dock 1 år yngre..(egentligen 2 år t om tror jag, bara att han fyller redan i januari) och jag vet inte om de är negativt eller om de inte betyder nåt. Han är också rätt kort har jag för mig. Något längre än mig och jag är rätt van med långa killar. Men de är väl bara en vane sak som sagt:P .. Neeh nu ska jag inte spinna vidare.

Jag hade alltså ingen mening med det här inlägget, utan bara skriva av mig lite och ventilera. Kommentera precis vad ni vill;)