Hej !

Jag läste vad du skrev och vet att det finns fler som är i samma sitts som dig.Det gör mig ont .Och ja jag förstå att du inte vill vara hemma.Finns det ingen som du kan prata med,men jag förstår att det inte är lätt att berätta för någon hur man har det hemma.Man vill dölja och skydda så länge det går,man tar på sig allt själv.Men det är ju inte sant.Att din mamma är på dig hela tiden är ju för att hon i din styrka ser sin egen svaghet.Ser vad hon hade för möjligheter och som hon inte tog.Alla har ett val.Nu är det din tur att göra ditt.Om du inte vill ha det på detta sätt måste du göra den förändringen.Kolla om det finns någon du kan gå och prata med eller ringa till för att få hjälp hur du ska gå vidare.För det är det du ska göra,gå vidare detta är ju inget du vill ha och då ska du inte ha det.

Jag är säker på att det finns fler på denna sida som kan ge goda ideer och många värmande ord.

Kram och ljus på din vännen Catarina

Du ska inte behöva ha det på det där viset. har för mig att om man mår tillräckligt dåligt av att bo hemma så kan man söka bidrag för att kunna flytta hemmifrån?

Annars kanske du kan flytta till en släkting eller flytta ihop med en kompis?

För du kan inte rå för hur dina föräldrar är särskilt inte när du verkar göra allt för att behaga dem det låter destruktivt. Ibland är det också lättare att umgås med sin familj om det varit något problem när man flyttat hemmifrån för då blir det lagom mycket för det svåraste är väl att man älskar dem :/

Lycka till!

#1 Jo, jag har några personer som jag kan prata med. Tyvärr så kan de inte göra så mycket åt det.

#2 Visst, kan vända mig till socialen. Men det kan hända att de tycker att jag inte har så pass dåligt här hemma för att flytta och få bidrag…

#3 Det är ju värt ett försök.

Har du jobb? Om du studerar vidare så kan du ju bo i studentlägenhet, dom brukar ju vara lättare att hitta.

#2 Tro mig, sitter i samma sits och gick till socialen. Trotts att min syster har stödfamilj, min pappa har varit in på avväjning och att jag säger att jag inte trivs hemms så tycker dom fortfarande inte att jag har någon anledning till att få hjälp med att komma hemifrån.

#3 Förstår precis vad du går igen, har det likadant. Har iaf haft turen att jag nu har en pojkvän som jag har mer eller mindre flyttat in hos, men det hjälper tydligen inte för att komma ifrån familjen. Jag finns här om du vill snacka!

#4 Nej, har inget jobb. Men jag ska studera på komvux om det kan vara till hjälp.

Flytta in till nån släkting, då kommer de bara ifrågasätta en och jag vill inte berätta hur det hela ligger till… Och flytta in till nån kompis, nja. Känns som jag är en parasit då.

Vill helst stå på mina egna ben.

Hej igen!

Jag ser att du skriver att du inte tror att soc. skulle tycka du har det så dåligt.Men  du måsste ju prata med dom först innan du vet om dom tycker så.Men det handlar ju om att du måsste tala om hela historien,inte utelämmna något,Det är väll kanske det som är det svåra att sitta och prata om människor man älskar men som gör än illa.Men dom kommer fortsätta att göra dig illa om du inte försöker.När du sedan fått hjälp kommer så ett till arbete att förlåta och att förstå ,att det som är deras inte är du eller pga dig.Och tro mig det är nästan det svåraste.Men kan man gå vidare och förlåta då har man fått mycket styrka och är så stark i det som är dig.Och vänd detta allt jobbiga till din styrka ja lovar det kommer att gå så bra.

Jag och många med mig finns här för att stötta ,så ta emot våra händer och våga.

Kram catarina

Jag har kollat på min kommuns hemsida… Men jag blir inte klokare av vart jag ska ringa för att få tag i socialen. Jag bor i Hässleholms kommun.

Du går in hit och och sen 'ekonomiskt bistånd'.

Hemsk tråkigt att läsa hur dåligt du har det!
Hade jag haft eget boende hade du fått bo med mig till något bättre kom upp!

Tycker verkligen du ska kontakta socialen. Har du tur får du en trevlig socialsekreterare som hjälper dig! Men viktigt är att berätta precis allt.

Lycka till!

Haha, på tal om socialen, inte nog med att man inte fick någon hjälp, kärringen jag va till snackade om sinna katter mer än problemen jag  hade, lite skumt =P

Suck, hur flyttar man utan att föräldrarna har vetskap om att jag får hjälp av socialen? Jag skulle skämmas ihjäl och mina föräldrar hade nog blivit arga på mig. Fast de blir ju det i vilket fall som helst.

Jag vet att socialen har tystnadsplikt, men föräldrarna kommer försöka luska ut var jag får pengar ifrån-

Känns säkert kort att göra mig av dem sista besparingarna och blir nekad av socialen med ekonomiskt bistånd…

om du är 19 år så finns de absolut inget som dian föräldrar kan göra för att få reda på nånting! du är ju myndig, du kan flytta när du vill o de kan inte göra nått åt saken!

gå till socialen först o säg som det är, du behöver stöd eftersom du mår psykiskt dåligt. de kan inte göra nån undersökning i hemmet eftersom du är för gammal har jag för mig. annars säg att du blivit utslängd!

#13 Men jag är ju ändå tvungen att göra av med mina besparingar för att få stöd av socialen? Det är sjukt… har knappt 2000 kr på mina fonder.

Trots att du är myndig har dina föräldrar försörjningsansvar tills du gått ut gymnaiset. Det betyder att ingen socialförvaltning kommer att hjälpa dig utan att först kontakta dina föräldrar och uitreda din hemsituation.

#15 men hon har väl gått ur gymnasiet om hon är 19? och komvux är inte samma sak som gymnasiet…

#14 de är en viss summa som gäller väl, tror att man inte får ha mer än 5000 kr på kontot..

// Redigerat av admin, då det tipsades om olagliga saker.

Jag är 19, fyller 20 i november…

#16 oops tänkte inte på det

318 Lungt, tänkte bara att det kanske inte var så passande

#14 Ja, du får inte ha ett öre för att få hjälp av soc. Dom kommer att kolla upp alla dinna konton 3 månader tillbaka.

Dina besparingar gör varken till eller från. Visserligen ska du planera i förväg, men 2k gör endast en marginell skillnad. Det värsta som kan hända är att de räknas in och leder till en nedragning av norm (dvs de pengar du har rätt till).

Ditt problem är väl snarast att få tag på en lägenhet? Socialförvaltningar är inte bostadsförmedlare till ungdomar som inte längre vill bo hemma och det är tyvärr så du kommer att framstå om du "mörkar" om din hemsituation.

#10 gav dig ett bra råd tidigare - det är viktigt att du berättar allt.

Texten nedan är saxad ur riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Eftersom du är 1år äldre än vad jag trodde får du själv avgöra om 1:a stycket stämmer på dig.

Ungdomar 18 - 21 år som studerar.

För ungdomar som studerar på gymnasienivå eller som deltar i skolans uppföljningsenhet

genom individuella program eller påbyggnadslinje på gymnasieskola gäller samma sak som

ovan, att föräldrarna är underhållsskyldiga.

Ungdomar över 18 år som har egen inkomst.

Arbetar den unge och har egen inkomst och familjen söker bistånd, räknas den unge ej med

vid den ekonomiska beräkningen av familjens biståndsbehov. Däremot tas hänsyn till att den

unge ska kunna betala en del av familjens bostadskostnad. Hyreskostnaden delas med antal

boende i bostaden och en delkostnad av boendekostnaden hör till den unges kostnader. Bor

den unge i egen lägenhet och själv ansöker om bistånd, prövas ansökan i vanlig ordning.

Ungdomar över 18 år utan egen inkomst .

Bor den unge hemma och saknar egen inkomst kan han självständigt söka bistånd till sitt

uppehälle. För boendet utgår inget bistånd då den unges boende i föräldrahemmet ej medfört

fördyrade kostnader för föräldrarna samt då det ekonomiska sambandet mellan den unge och

föräldrar ännu ej har upphört. Regeringsrättens dom 6411-1993.

Särskild prövning av ovanstående kan ske om det finns allvarlig social problematik i familjen.

I första hand skall dock alltid föräldrarnas möjlighet att försörja den unge, helt eller delvis,

utredas. Riksförsäkringsverkets modell för beräkning för underhållstöd kan vara vägledande

vid dessa beräkningar.

#21 Jag har inget jobb, utan jobb kan jag inte hyra lägenhet. Det är inte det lättaste att få jobb i dessa tider. Men visst, jag kan fortsätta att gå hemma och må dåligt om inte socialen vill hjälpa mig…

Nej jag tycker inte du ska fortsätta att bara gå och må dåligt. Det är därför #10 råd är bra. Tycker du ska gå dit (till socialen) och berätta öppet om hur du upplever din situation. Kan även finnas andra alternativ med hjälp och stöd som kan få dig att må bättre.

Gå till soc och prata med dem i ett möte helt enkelt. Du kan åtminstone försöka innan du lägger ner det. Visst, dem är inte alltid så trevliga där heller och försöker alltid lösa det så dem slipper.. Men de finns trevliga också;P

Jag hade ju jobb och skaffade lägenheten jag har nu. Jobbet brann ner och jag är fortfarande utan jobb. Gick till soc direkt eftersom jag annars hade legat risigt till. Dem bad mig flytta tillbaka till min mor vilket jag vägrade. Skulle inte funka för fem öre med min hund och alla hennes djur etc. etc.. Men nog om det. Efter många om och men hjälpte dem mig med normen åtminstone.. har inte en anning om hur jag överlevde på dem pengarna ärligt talat. Hyran var högre än vad jag fick:P
Efter ännu ett tag så fick jag mig en redig handläggare som förstod och som hjälpte mig även med hyran. Ja de är en lång historia de där som tog mycket energi och tid. Men kämpar man så… Fanns många tillfällen jag hade lust och ge upp!

jag fick hjälp av en kvinna här på iFokus som har hållt på med soc frågor hur mycket som helst. Hon visa mig material om vad jag hade rätt till. Och jag hade visst rätt till hjälp! Dem SKA hjälpa en om man ligger i skiten! Men dem är jävligt hårda eftersom dem inte vill bli blåsta. Men med din situation så BÖR du få den hjälp du behöver.

Dock är det som sagt svårt att få en lägenhet utan jobb. Jag håller hårt i min kan jag säga!:) Men soc ska även kunna tillhandehålla det om de krävs.

Gå och prata med dem!

Vänta inte, utan gå och prata med soc eller någon kurator. Du ska absolut inte ha det som du har. Jag har själv setat i sitsen med föräldrar som dricker och trycker ner en. Från 3 år ålder. Fick kraften att gå till soc när jag var 13 och blev fosterhemsplacerad. Bästa som hänt mig. Annars hade jag aldrig överlevt.

Ring soc imorgon och lägg fram allt på bordet. Mörka ingenting.

Hur ser bostadsmarknaden ut där du bor? På mindre orter är det i allmänhet betydligt lättare att få tag på lägenhet, än i större städer.

En del hyresvärdar kräver fast anställning för att hyra ut, alt att någon skriver på borgen eller att man betalar in två månadshyror i förskott.

Finns det möjlighet att få en studentlägenhet  om du läser på kom-vux? Vilka studiemedel har du rätt till?

Kontakta soc och berätta om din situation. Får du avslag på din begäran om eget boende, överklaga. Det är inte säkert att du får rätt i länsrätten, men du ställer åtminstone krav på soc.  Det är inte svårt att överklaga till länsrätten. Säg till om du behöver hjälp med det.