Svårt, så svårt. Jag har mina nojiga perioder åt det andra hållet, och det är inte lätt att bena ut vad som är vad, och varför. Någonstans så känner jag ändå instinktivt vad det är som jag egentligen vill. Gör det du känner mest för, och mår bra av. Skulle det visa sig vara fel så är det ju inte skrivet i sten.

Inte mycket till hjälp jag var =/

jag känner precis likadant!
de finns många som är så himla underbara!
men försöker gå på känsla och det som händer händer, tror inte man ska tänka för mkt heller, kanske behöver man nån för att gå vidare?
jag morgon yrar!

Kanske gör man det fnuha. Men tänk om man bara mår dåligt sen?

Får ta mig en funderare och känna efter ett bra tag till tror jag,

#3 jo visst man kanske mår dåligt sen, men då får man tänka på att man faktiskt gick på sin känsla. och de tycker ja man ska göra!
du kan ju ångra lika mycket att du inte gjorde de heller.
själv ska jag gå ut ikväll och bara ha skitkul!
kanske ångrar ja mig imorgon, men då får ja ta tag i de då, just nu känns de rätt :) jag vet att ja bara deppar ihop om ja sitter hemma och tjurar över varför allt blev som de blev.

(haha de här blev rörigt de här med! jag e visst lite snurrig idag)

Svårt detta. Dels så vinner man inget om man sitter hemma och bara suktar, men samtidigt kan det vara otroligt bra att bara vara själv ett tag. Hinna ikapp sig själv. Veta att man klarar sig själv, och att man faktist inte behöver någon annan för att bli lycklig.

Ingen annan kan ju göra mig lycklig, det får jag ju se till att ordna själv.

Sen är det en annan sak att man faktiskt kan vara lycklig tillsammans med någon, likväl som man kan vara lycklig ensam.

Förvirrat svar eller?? haha

Hellre ensam och lycklig än tillsammans med någon och olycklig.

Jag vet inte riktigt vad jag kan säga om saken.. Jag vet inte vad de är med mig just nu. Jag har iaf vart själv så jag byggt upp mig själv från grunden och mådde så mycket bättre av att veta att jag klarar mig själv. Fick tillbaka mycket kurage och förändra hela mitt tankesätt till det bättre.

Men nu kan jag bli så fruktansvärt förälskad i någon, men träffar jag dem tillräckligt mycket så kommer jag på att de inte alls var så underbart och jag blir inte kär!

Mitt är nog ungefär desamma, att vara kär i kärleken. Men när de kommer till kritan vill jag inte alls!

skilj på kär och förälskad, förälskad blir man ju i många, men kär det blir man bara i få. Go with the flow och var förälskad i flera, någon av dem kanske det blir mer med sen.