kärlek behöver inte alls ha med saken att göra, förstår inte alls evas argument! om damen ifråga redan har 2 barn och inte vill ha fler, varför ska hon då skaffa en till bara för att göra mannen lycklig? man kan vilja leva resten av sitt liv med någon utan att vilja ha barn tillsammans tycker jag iaf!

oh hon verkar ju ha klargjort tidigt i förhållandet att hon inte vill ha fler barn, de skulle den dumma karl ha funderat på innan han gick in i förhållandet till 100%

Likaväl som kvinnan ska ändra sig till att skaffa ett barn mot sin vilja, kan väl mannen få leva med attvara utan barn?

Jag vill inte ha barn, men min sambo vill, hemskt gärna med. Kanske kommer det med tiden för mig, och OM jag skulle bli mamma är det givetvis med honom jag vill bli det. Men jag ser det inte som en kärleksförklaring att skaffa barn. Har sett alltförmånga "äggstinna" Kvinnor för att tycka att det enbart har med kärlek att göra..

Visst han kanske inte ville ha barn först, men nu vill han. Jag tycker att han skall få ha barn om han vill lika väl som att hon inte skall skaffa barn när hon inte vill. Han får skaffa en annan kvinna som är mer villig ;)
Lättare för Kvinnor där, de kan gå till spermabanken

Det är ingen skyldighet att skaffa barn!
Om hon inte vill, blir det inga barn, precis på samma sätt som om killen inte vill, så blir det inte heller barn. Om man inte kan tänka sig ett liv utan barn, så måste man nog hitta någon med samma värderingar och önskemål. Hittar man en man älskar över allt annat, men ändå önskar barn, så får man känna efter om längtan efter barn är större eller mindre än kärleken till personen. Båda ska vilja och längta efter barnet!
Sedan vill jag poängtera att barn inte har något med om man är kär eller inte att göra.

Jo, ett tillägg. En kille jag känner träffade en trebarnmor. Hon hade yngsta på ca 5 år. Inte så sugen på skaffa fler barn. Han har alltid velat ha barn och tagit till sig hennes barn, men saknar ett eget barn där ahn får vara med från början och älska som sitt eget. Hon valde att skaffa ett till barn med honom. Jag vågar inte gå in på hur det har resonerats m.m, för det vet ju egentligen bara dom själva.

Kanske kan man skaffa ett till barn utav kärleken till ens man? Men inte om man är så negativ till saken att amn skriver in till aftonbladet om problemet. Sedan kan man väl undra om man vill ha en man som inte accepterar ens egna val i livet…?

#5 jovisst kan man skaffa ett till barn utav kärlek, alltså ett kärleksbarn=)hade kanske varit lättare om man vetat hur de resonerat=)

som jag tänker då, om min kille kommer till mig o säger "nu vill jag ha barn, punkt slut annars tjatar jag tills jag får min vilja igenom" så anser jag att de är utpressning o killen kan inte älska mig på riktigt om de bara är hans känslor o skäl som gäller. han är egoistiskt som förväntar sig att min värld ska stanna upp bara för att han vill ha barn av sig själv. och om man inte är på samma punkt så är de nog dags att gå skilja vägar! man får fundera på om kärleken till sin partner eller längtan efter barn är starkast.

Nej barn har inget med kärlek att göra.

Upp till mannen i det här fallet att lämna henne om det blir för starkt för honom. Vill hon behålla honom får hon kanske kompromissa.

Om kvinnan verkligen inte kan tänka sig fler barn låter det vansinningt att hon skulle skaffa ett. Om hon desutom har två redan så har hon bra kunskap om vad det innebär att få ett barn och kan själv bedöma om det är nåt hon vill eller inte.  En annan sak är att längtan efter barn kan vara en väldigt stark fysisk längtan, inget att jämföra med olika önskemål som hjärnan kan ha typ o va trevligt om vi kunde flyttta i hus,åka på semester tillsammans eller köpa en ny TV. Att bara trycka ner eller försöka ignorera en stark längtan efter barn  funkar nog inte heller. Så situstionen är helt enkelt olycklig.  Antingen får någon av dom kompromissa eller så får de gå isär.

Håller inte med Hera. Barn har mycket med kärlek att göra. (men självklart kan man ha kärlek utan barn också)

När jag träffade min sambo hade jag 2 barn och han inga, han är 7 år yngre än mig.
Jag klargjorde redan från början att jag inte var ett dugg intresserad av att skaffa några fler barn och har påmint om detta upprepade gånger. Inte för att han tjatat utan för att han skulle veta att jag inte ändrat mig. Han svarar enkelt att det spelar ingen roll att han blir utan egna barn då det är mig i första hand som han älskar men att det inte skulle göra något att bli pappa på riktigt.
-07 hade vi hängt ihop i 4 år och jag vet inte riktigt vad som hände, de stora tjejerna var då 10 och 12 år, jag kunde tänka mig att ha en baby. JAG var redo och insåg att jag hade en man som ville ha MIG. I maj -08 föddes lillskruttan och i sommar kommer en liten till.
Jag ändrade mig men det kanske berodde på att han aldrig någonsin satte press på mig, det fanns inget krav från hans sida.
Våra barn har blivit till av kravlös kärlek, trygghet och tillit.

I ett tidigare förhållande tjatade dåvarande på mig om barn redan från vecka 2. Det höll inte länge, jag var inte intresserad och då var det bättre för honom att hitta någon "villig" kvinna.

Susanne

barn ha med kärlek att göra, men det är inget BEVIS på att man älskar varandra, det är mer ett sätt att VISA det på.. en del väljer att lägga sin kärlek på barn, en del på tex en hund eller vissa vill bara vara med varandra.. tycker "relationsexperten" är fruktansvärt löjlig som tar mannens parti i frågan. jag tycker att hon borde vara opartisk, och inte kalla en kvinna som inte vill ha barn för egoistisk *smäll på fingrarna*

som någon säkert nämnt, hade kvinnan tvingat mannen hade det blivit ett stort tjohej om att mannen också ska välja osv.

låt alla gör asom de vill tycker jag.. och ärligt, vill han så gärna ha ett eget barn och han inte klarar av att hon itne vill, kan han hitta nån annan, för då är kvinnan värd nån bättre som kan respektera hennes vilja =)

Det är en så svår fråga. Det pratas sällan om mäns längtan efter barn och som sagt de är ju redan i underläge eftersom kvinnan "bär" barnet.

Att träffa någon man älskar som klargör att hon inte vill ha fler barn är säkert OK när man är som mest förälskad men sedan så kommer kanske en längtan efter ett "eget" barn även för mannen.

Det är ju inte bara att byta kvinna då om man älskar varandra men samtidigt kan man som kvinna inte bara skaffa ett barn för mannens skull.

Alla löser säkert detta på sitt eget sätt. Det finns nog inga rekommendationer att ge. Alla är vi olika.

Det handlar väl om respekt för varandra. Om jag inte vill ha barn, men min partner vill får han accpetera det faktumet, samtidigt som att man kanske känner sig redo senare. Samma från min sida, vill min partner inte ha barn, så får jag acceptera det faktum. Det handlar ju inte om att man inte skulle älska sin partnet.

Man ska tänka två gånger innan man skaffar barn, och träffar man någon som redan har barn får man nog ändå ha den inställningen att denna person kanske inte vill ha fler barn, man går ändå in i en vetskap om att den andre redan har barn.

Det ska inte bli att den ena ska tjata på den andre.