Jag skulle behöva komma i kontakt med någon som har ätstörningar då jag har en sambo som har det. Jag vet inte hur jag ska få honom att må bra eller hur jag ska kunna stötta honom på bästa sätt. Det här plågar mig oerhört eftersom det påverkar vårat förhållande och snart vet jag inte vad jag ska ta mig till. Vi har inget sexliv överhuvudtaget och han har inte rört vid mig på det sättet på snart ett år. Jag behöver närhet och beröring för att få bekräftelse på att jag själv duger. Jag tycker att han är underbar och jag saknar honom på det sättet så oerhört. I övrigt har vi det väldigt bra och stöttar och tar hand om varandra. Men det här tär verkligen på mig och jag försöker att prata med honom med jämna mellanrum och ber honom att kompensera vårt ikke befintliga sexliv. Jag ber honom att röra vid mig på ett okomplicerat sätt som gör att han inte behöver visa sig naken för mig. Att han ska massera mig, krama mig oftare, hålla handen oftare, pussa på mig. Men det är som att det funkar ett tag, och sen rinner det ut. Hålla handen är väl det enda som fungerar i alla tider. Jag vågar inte ta intiativ eftersom jag vet att det kommer bli så känslosamt för mig om det blir ngt. Jag skulle börja gråta och det skulle förstöra mkt. Jag vill inte att min sorg ska få honom att må dåligt. Så hur ska jag göra? Jag har sagt att jag ska vänta på hnm men nu mår jag dåligt på ett sätt som har fått mig att må väldigt dåligt. Jag känner mig värdelös och motbjudande vilket har lett till att jag har börjat tröstäta. Jag är dessutom manodepressiv biopolär typ 2 och dessa bergochdalbanor som jag har intensierar mina känslor. Jag gråter ofta, speciellt när jag duschar för att han inte ska höra. Vad ska jag göra?