![[Fiction]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Berätta, eller inte berätta?
Jag går för närvarande under en neuropsykiatrisk utredning för ADHD och mkt tyder på att jag kommer att få diagnosen. Jag har själv accepterat det och tycker att det snarare skall bli skönt att få det svart på vitt samt få tillgång till eventuell behandling. Jag vet dock inte hur jag skall förhålla mig till min omgivning med detta.
Jag har berättt för mina närmaste vänner, min pojkvän, mina syskon och min mor. Mina vänner och min pojkvän tar det bra, men inom familjen möter jag motstånd. Min bror tror inte alls att ADHD existerar och min mor vill helst blunda för problematiken och tror att jag överdriver, vilket jag inte gör. Jag har inget jobb, så det är inte aktuellt att berätta om en diagnos för en eventuell arbetsgivare för tillfället, men i framtiden blir detta ngt jag måste ta ställning till…
Jag är medveten om att det finns ett forum här på iFokus bokstavsfolk, men jag valde att diskutera detta här i stället eftersom det berör människor som inte själva har denna problematik.
Låt oss säga att jag får diagnosen ADHD, eftersom en hel del tyder på det. Bör jag då berätta om det för folk i min omgivning; eventuella arbetsgivare, kolleger, bekanta…? Mina svårigheter kommer de ju att märka oavsett vad och jag tänker att det kanske skulle vara bättre att förklara varför jag har problem med att passa tider, varför jag inte kan arbeta i kontorslandskap etc i stället för att bara gå omkring och göra folk irriterade för att de tycker att jag är jobbig och ställer till med problem… Å andra sidan vet jag - av erfarenhet - att folk kan ha väldigt mkt fördomar gentemot ADHD. Så: Berätta, eller inte berätta? Hur hade du tagit det om någon du inte kände så bra gick ut med sitt funktionshinder? Berätta gärna även om egna erfarenheter.
Det är ju absolut jättebra att berätta det för sin arbetsgivare tror jag, sen kanske ta det lite lugnare med kolleger. Huvudsaken är att du själv känner dig säker på att du vill berätta, du ska inte känna dig pressad till det. Och ja, folk har fördommar gentemot ADHD, men det är ju bara att visa att du fortfarande är du, samma person som förrut.
Jag själv har nog väldigt lätt att "ta emot" folk med funktionshinder, jag har ett väldigt synligt jobb och möter och pratar ofta med funktionshindrade men jag gör allt jag kan för att behandla dom som vem som helst.
/Christine
Jag berättar gärna om mina problem. Då blir det lättare att förstå mig. Så jag hade berättat för min arbetsgivare.
Jag skulle nog berättat för en eventuell arbetsgivare. Nu är inte jag så insatt i vad ADHD verkligen innebär, men det kan väl aldrig vara fel att berätta om det är så att det kan avstyra eventuella bekymmer som skulle uppstått om du inte berättat.
Själv så har jag lite problem med siffror, och jag tror nog att alla mina kollegor (de som jag har närmast) vet om det. Och nu vet folk om det här också 
Utan att ha läst de ndra svaren så; när du känner att det behövs. Man har ingen förpliktelse att delge hela världen om sin diagnos, för de allra flesta av oss fungerar ju hjälpligt i vardagen ändå ;)
Däremot om/när det kommer på tal, eller att du känner att vetskapen hade hjälpt dem eller dig så kan du berätta - om du själv känner dig bekväm med det. Hur accepterande man själv är, och hur förlikad man än är med sin diagnos så kan det komma situationer där man inte längre är helt bekväm med att nämna den. Iaf så har jag upplevt detta.
Jag hoppas att du kan få klarhet i det hela, en diagnos kan ge så mycket svar, även om man egentligen själv vet. Men svart på vitt, enklare i kontakt med vård, behandling osv osv gör livet lite enklare skulle jag vilja säga.
Paulina
Sonens tjej har ADHD
En jätte gullig, käck tjej.
Hon kan bli stirrig utan sina piller. Men vi tar det för vad det är, en diagnos. Hon är hon ändå!
Håller helt med #4. När det har betydelse/kan vara viktigt. Är väl inte den viktigaste informationen om dig heller. Viktigt att de vet på arbetsförmedlingen t.ex. och på ett jobb om du förstår att det kan finnas situationer där det på något sätt behöver tas hänsyn till det. Men det blir fel om du alltid ska säge "hej jag heter xxx, jag har adhd…"
Starta ny diskussion