Längtan efter en romans
Jag har börjat längta efter att bli förälskad; det där härliga ruset som förenar två individer. Passionen, dock inte sexet, utan mer kyssarna, ömheten och magin. Jag drömmer om det nattetid och när jag är vaken längtar jag efter att träffa någon som väcker mig ur denna emotionella dvala. Jag önskar aå innerligt att jag kunde finna någon som jag kände på detta vis för - och som dessutom kunde känna detsamma för mig i gengäld.
Längtan i sig hade det nog inte varit ngt fel på, om det inte vore för att jag redan är i ett förhållande. Jag försöker hela tiden undertrycka dessa känslor och är tvungen att stålsätta mig för att inte hitta på ngt dumt. Men, lik förbannat, kan jag inte sluta upp att fantisera om en romans…
Det man kan göra är ju att tillsammans med sin partner göra sånt som man gjorde när man var nyförälskad. Kanske inte ses på ett tag, så man hinner känna en längtan, och sedan ut på picknick, bada skumbad, romantisk middag med levande ljus, se varandra djupt i ögonen osv, allt för att bygg upp den stämningen igen. Men! Man är två om saken :)
/Christine
#1 Ja, i normala fall skulle det ha fungerat bra. Jag har i mina tidigare förhålladen börjat uppvakta igen för att åter väcka förälskelsen till liv och det har fungerat alldeles ypperligt. Men med den här killen går det inte alls… Vi har aldrig haft någon förälskelsefas och han säger sig aldrig ha varit förälskad i mig och då vet jag inte hur jag skall bära mig åt för att väcka hans känslor på det viset, eller om det öht går. Saken är den att jag helst av allt inte alls vill ha den här biten med någon annan utan faktiskt med honom, men helt utan känner jag mig inte tillfredsställd emotionellt och det är då jag börjar längta och fantisera. Ibland tänker jag att jag skulle behöva en romans vid sidan av för att vara nöjd i denna relation och då menar jag inte en älskare som enbart ger mig sex utan snarare ömhet och närhet på ett mentalt plan.