Jag önskade att många saker av det här året aldrig hade hänt, det har förstört så otroligt mycket på mig och han. I stundens hetta har man sagt saker som har sårats otroligt mycket från bådas sidor. Det som gör mig så fruktansvärt ledsen inombords är att den personen jag blev kär i och älskar säger att han aldrig kommer bli som förut pga året 2009.

Det är den personen jag saknar så otroligt mycket, Ibland visar han småglimtar under vardagen men det är nästan aldrig, jag jämför hur det var när allting var super. Det är bra nu också men det är någonting som fattas. Dom gångerna man kommunicerar med varandra enligt mig är oftast när man säger till eller klagar på den andra, dom gångerna när vi är ute så kan han aldrig visa öppet att han är med mig. Det kanm vara små handlingar som gör en sån stor skillnad som betyder så otroligt mycket för mig.

 Jag har hoppet inom mig att han kan bli dne personen igen. Under tidens gång så förändras alla på ett pos/neg sätt men har har blivit stängd som en mussla nu.

Det tog mer eller mindre 1år innan han kunde öppna sig fullt ut för mig o efter allt som har hänt så börjar han bli allt mer stängd av sig. Inombords så älskar jag honom, jag vet att jag älskar den andra mer som han var förr.

året 09 skulle vi på våran drömsemester dessvärre slutade den i missfall när jag var i tredje månaden, det var en jobbig pers för oss båda och vi fick ingen hjälp av sjukvård till en psykolog/kurator, vi försökte gå igenom det på egen hand. Under den här perioden var ja arbetslös o deppi.

Hösten 09 så fick svägerskan en son o tog det namnet som vi hade tänkt till våran knodd, det skärde otroligt mycket ,kanske svårt för andra att förstå men det namnet har alltid stått mig nära sen jag var liten. Det tog 1år o bearbeta men under tidens gång så var det berg o dalbana för han o mig, ja hade svårt o träffa hans familj pga det,

vi var hund o katt och sommaren därefter blev ett brake , men vi hittade varandra tillbaka. Jag är sjuk jag vet inte vad det är jag e sjuk över, det gör mig otroligt orolig , jag väntar på en remiss och jag har inte samma ork som tidigare fast folk utifrån kanske tycker jag ser frisk ut.

Min fråga till er kan man verkligen bli så som man var förr efter livets spel???

Jag är inte 100% nöjd med det som är nu men samtidigt så vet jag att det finns många fina stunder också men vill ha det som det var förr.

Var tvungen o skriva några rader, vore snällt med folks synpunkter.

//Fii