Varför är det alltid så att när man inte letar, mår jättebra och allting fungerar prickfritt så kommer det in en kille som bara vänder på allting? Varför?

Jag har nyligen, eller ptja snart 6 månader sedan, flyttat ifrån "hemma" till Skåne. Hemma var Sthlm hela mitt liv, men efter mkt övervägande så kände jag mig mer hemma i Skåne än i storstan - sådan är jag. Allting flöt på så underbart, jobbet rullade på träffade nytt folk - inga bekymmer i världen.

Så ska jag åka och fira jul med släkten i Småland, och jag åkte upp några dagar tidigare för att umgås med min jämnåriga kusin som alltid hittar på saker att göra, och vi träffas i stort sätt aldrig, så det skulle vara en kul grej. Kör upp dit helt lycklig o vi ska ut och åka pulka…

Ja, vad händer sedan tror ni? Ut ur en bil kliver han. Killen som ler för 10 miljoner. Jag garvar åt tanken och går efter min kusin. Vi åker pulka och allting är jättekul. Vi hamnar vid en eld där min kusin proppsar på att vi ska dricka blåbärssoppa.. Vem sätter sig bredvid mig?
"Vi har inte träffats förut, eller?" Han presenterar sig. Nej vi hade inte träffats förut. Vi snackar lite, inget viktigt. Min kusin avbryter honom plöstligt varpå han svarar "Ser inte du att jag raggar här?".

Vi drar hem ifrån pulka backen, killen ringer min kusin o frågar om jag har pojkvän eller så, för jag hade en ring på mitt finger.

Resten är lite av historia. Vi träffas varje kväll från tisdagen till fredag morgon och sedan snackar vi lite i veckan efter och ses på söndagen. I min värld finns d inga känslor, jag träffar honom enbart för en sak… och ja för att han hade ett leende för 10 miljoner.
Jag får höra från alla håll att killen är "smuts" han kör runt, ingen man ska tycka om. Jag tycker om honom, men inte mer än för den person som han är de stunder som jag träffar honom, jag är inte intresserad utav något annat - ytligt men vafan, man måste ju få vara det ibland…

Allting var lugnt och skönt. Tills nu i helgen. Jag och min vän åkte till min kusin för att festa och ha kul. Jag var hos killen på fredagskvällen men på lördagen hamnade jag på en annan fest. Med hans polare, varav en utav dem ska kalla sig för den "bästa polaren". Jag snackade sjukt mkt med den här polaren och uppenbarligen så antogs det att jag raggade på den här vännen. Så var inte fallet, men så ligger ryktet just nu. Jag pratade ganska oavkortat om Han med bästa vännen, för bästa vännen kunde verkligen inte sluta snacka om honom o hur värdelös han var o att han "säkert satt 10 tjejer bara sen nyår, känn dig inte speciell" eller "det är bara att radera hans nummer".. då den första kommentaren ifrån bästa polaren var när jag kom in "hade jag varit singel hade jag såå legat med dig ikväll.." Okej…

Jag träffar inte killen på lördagen, han ringer mitt i natten men jag är för påverkad för att kunna prata med honom så allt jag säger är "Jag är inte i skick att prata med dig". Sen minns jag inte mer av det samtalet. På söndagen så möter vi honom på ICA i närheten där vi bor och han hänger med o ska käka pizza. Väl på pizzerian öser han ur sig så många onödiga kommentarer riktade emot mig efter att jag sagt "att jag hade kul på festen". Jag hajjade verkligen 0. Något jag sagt måste ju uppenbarligen har retat honom, men jag kunde inte för mitt liv tro att det var det som komma skall..

Jag förstår ingenting. Messar honom påvägen hem till Skåne igen "jag vet inte vad jag sagt eller gjort för att förtjäna det du sa inne på pizzerian, men jag ber om ursäkt om jag betett mig illa". När jag kommer hem skriver han på MSN "vad du gjort? det handlar mer om att du raggade sönder på min bästa polare. Försöker få en chans att ligga med **** och med vetskap att jag kommer få reda på det.. och.." bla bla bla…

detta är ju inte sant, men jag kan ju inte annat än acceptera att det är ryktet som går. jag försökte förklara vad som hänt på festen, men han tror ju såklart inte på mig och nu har jag självklart den största stenen i magen. varför så uppenbart sårad när d tydligen inte skulle vara några känslor inblandade?

Varför kan man då undra? Det beror väl dels på att jag vill träffa honom igen eller snarare vill ha möjligheten ATT träffa honom igen utan att han undviker mig med kommentaren "nej är hon där tänker inte jag komma".

Råd? Tips? Idéer?

Jag kan inte sova, så jag vräkte ur mig det här