Vänskapet
Hej hej!
Har fundering på vissa situationer som hur ni skulle ha gjort, om din vän lyssnat på nån av era vänner som inte tycker om er. och vännen sen beter sig konstigt åt, kommer med onödiga pikar?
Det som är tråkigt att en del följer vad de andra tycker utan att vara självständiga, inte bry sig om det för det inte angår dem eller man kan fråga personen försiktigt om det om man inte kan släppa tanken.
jag sitter i denna situation. Funderade om ska skicka mail och fråga. Men i det nästa har jag ingen lust och bråka med någon.
Jaa… vad tror ni om det? Vad skulle ni annars ha gjort?
Vadå "vänner som inte tycker om er"?
Antingen är det en vän eller så är inte…är du utanför kompisgänget kanske du måste be "vännen" välja vem den ska vara lojal mot.
Urs om jag är otydlig. är nervis att skriva inlägg här ibland så kan skriva lite fel där eller rörligt.
Menar de som pratar bakom våra rygg men det med vänner som man brukar umgås med / bekanta. Och sen man märker det är något som inte stämmer även man träffat vännen.Liksom inte riktiga leende när man möter och kramar. Pratar neutralt och inte samma som förut.
Jag anade det är något men svårt att gå mig in i det om man ska bara säga… om något är fel eller jag gjort nåt dutm.. utan det ska bli någon bråk. men självklart om de inte kan bete sig om en riktig vän så ajdöss…
Om det inte är något speciellt så antingen löser det sig eller så har vännen någon annan att anförtro sig åt i stället för dig och då är det väl bara att acceptera att vänskapsförhållandet har ändrat sig.
Om jag hade tyckt att min vän betedde sig konstigt mot mig hade jag frågat rakt ut (absolut inte via mail, sms eller liknande!) om det var något eftersom jag tycker att det inte känns som förr. Är man vänner ska man väl kunna prata om sånt här utan att det blir bråk? Om man tar upp det lugnt och naturligt tror jag att det bara blir ett vanligt samtal.
Och om "vännen" lyssnar på skitsnack om en och tar det till sig utan att ens prata med en om det är det i min värld ingen vän men jag skulle verkligen akta mig för att dra sådana slutsatser innan jag visste helt säkert att det var så. Som #3 säger kan helt enkelt er relation ha ändrat sig och inte fungrar som förr.
Vad gäller onödiga pikar. Om min vän hade sagt något jag blev sårad eller ledsen av hade jag sagt ifrån direkt. Men tänk på att hen kanske inte menar att vara elak. En av mina vänner säger ofta saker för att vara snäll men på ett väldigt okänsligt och klumpigt sätt så det istället uppfattas som negativt. Nu vet jag om att han fungerar så och tar därför inte lika illa upp men jag säger ändå alltid ifrån om att han kanske kunde uttryckt sig på ett annat sätt istället då det kan misstolkas. Prata med vännen om detta, att det hen säger gör dig ledsen. Låt dig inte trampas på!
Håller med Lenore, du måste ju fråga din vän och hoppas på att du får ärliga svar, är svaren tveksamma eller om det bytas samtalsämne så är denna ingen vän och då ska du säg det oxå
Håller med de övriga att du ska konfrontera din "vän". För egen del tycker jag att det är bäst att stå öga mot öga med personen, då ser jag kroppsspråk och hur personen beter sig när jag frågar.
Jag tycker det är svårare att ta det över mail eftersom det jag skriver kan misstolkas och så låter det ofta hårdare/argare än vad jag vill. Så öga mot öga är att rekommendera, precis som Lenore skriver.
Utgå från dig själv och vad vännens handlande framkallar för reaktion hos dig, hellre än att börja meningen med "Du är …" eftersom det ofta utlöser reaktionen att man vill försvara sig. Så istället "När jag hör/märker …. blir jag …. . Jag skulle vilja att du … "
Det blir lättare att kommunicera på detta sätt.
Lycka till!