Du har ju tagit ett första steg, att inse att han måste bort ur ditt liv för att du ska må bra. Dessutom att du ser att du målat upp en person som inte finns i hans kropp. Tyvärr tar det tid att komma över folk och det gör ont. Men tiden läker sår. Själv brukar jag satsa på att ta hand om mig själv lite extra då människor försvunnit ur mitt liv. Läsa en bra bok, jogga, laga nyttig mat etc.

Åh, tack!<3

Jo, jag sitter med gråten i halsen hela tiden, även nu. Jag är 19 år och han 23.

Jag har hört från vänner att han vill vara min vän men jag känner att han inte förtjänar det när han behandlat mig så illa.. Önskade att han kunde se det själv. För han säger ju emot sig själv när han skriver "Men jag ville aldrig göra någonting för att såra dig" medan han också skriver " Jag tycker du stannade längre än vad jag gjort mig förtjänt av från början" Då är han ju medveten om att han beter sig dåligt..?

:C vad är han för någon ond varelse? Känner mig så sårad bara..

Men jag vet att detta är bra för jag kan inte vara hans mamma.. För det var lite så vårat förhållande såg ut..

Behöver alla tips jag kan få! Snälla skriv.

Tjänar inget till att fundera på varför, om han inte får dig att må bra så måste han bort. Verkar ju som att ni båda haft svårt att släppa taget om varandra, men destruktiva relationer oavsett om det är vänskapligt eller romantiskt är inte nyttigt. Om du redan är nere och äter antidepressiva tabletter så bör du ju defenitivt inte ha sådana relationer. Människor är som de är av olika anledningar och det är inte upp till att få honom att må bättre just nu.

Jag tar inte antidepp iaf, det är killen jag skriver om som gör det. Jag har dock en tendens att dras till män med problem/psykiska problem. Just för att jag vill "hjälpa dem" Men det slutar med att jag mår dåligt av mannen och förhållandet.. xD

Jaha, då missförstod jag. Fattade det som att han tagit av dig. Skönt.

Tyvärr vill ju många försöka laga och förändra andra människor, men det går inte. Det man ser är det man får, inser man inte det så kommer man att bli sårad. Fram tills jag var 24 var jag bara med killar som hade alkoholiserade föräldrar, inte en regel utan det blev så:). Det var vackra människor som var sårbara. Men, jag var tvungen att inse just det, att jag inte kan laga dem. Så nu försöker jag hålla mig till till folk som kan vara stöd då jag behöver det och inte bara behöver stöd själva.

Bra att du inser iaf, då är det bara dags att ta tag i problemet. Vilket inte alltid är det lättaste ;)

Denna kulle är varken värd din vänskap eller kärlek. Inget av det diu beskriver tyder på att han har förmågan att ändra sig - han är ett förvuxet barn som leker runt på andras känslomässiga bekostnad.

Enda sättet att komma över honom och gå vidare är att helt rensa ut honom ur ditt liv och aldrig se tillbaka.

Radera hans telefonnummer, mailadress, osv. Blockera honom på alla internetforum ni båda är med på. Sök aldrig upp honom varken på internet eller i verkligheten. Ignorera honom tills minnet bleknat.

Och under tiden ska du omge dig med sysslor och vänner som får dig att må bra. Skriv av dig om känslorna bubblar över.

Själv har jag haft en ritual sedan jag var liten; jag skriver ner allt jag känner i pinsamt ärlig detalj. Jag vräker ur mig allt och låter pappret suga upp alla negativa känslor. Sen tänder jag ett ljus och bränner långsamt lappen. Efteråt känner jag mig lättad och har en ny styrka.

Hoppas du hittar din väg till lycka!

Tack, så mycket! Ska försöka med att skriva ned och bränna upp pappret. Får helt enkelt tvinga mig själv till detta. Även om hjärtat inte riktigt vill det, men mitt förnuft förstår att det är bäst såhär.

Hej förstår att du mår dåligt av detta.. Jag har precis gått igenom nåt liknande o det e inte värt att ha honom i ditt liv för det kommer att knäcka dig. Bryt all kontakt med honom för din skull..Det där tipset med pappret lät jätte bra..

Kom ihåg man får lov att må dåligt så gråt tills tårarna tar slut sen res dig upp igen o möt världen utan honom.. du förtjänar en bra kille

Tack! För att du skrev! Mår bara bättre desto fler som skriver. Jag försöker verkligen påminna mig själv om att jag mår bättre utan honom.

Mår redan lite bättre. Har inte ens tid att ha en kille egentligen och verkligen ingen som mår och beter sig som han gör.. Önskar att han kunde inse hur han illa han betett sig och be om ursäkt iaf. Men nej sådana rötägg får man väl stå ut med att träffa i livet :/ Det är rent ut sagt sorgligt när jag vill tro gott om folk..

*10 MM det e många rötägg man stöter på här i världen när man vill tro gott om folk..Jag e likadan vill tro gott om alla..

Bara fortsätt att tänka att du e VÄRD nån BÄTTRE o att han inte ska finnas i ditt liv för han bara tar din energi o gör dig ledsen så ska du se att allt ordnar sig =)

Tack :3 Känns skönt att veta att man inte är ensam samtidigt är det ju förfärligt :c

Kram på dig! Vi godhjärtade människor får stå på oss.

men det bra med livet är att allt brukar ordna sig till det bättre bara man hittar den rätta vägen =) kram tillbaka

Jag hoppas verkligen för din egen skull att du kan bryta med honom, han är inte värd dig för fem öre.

Jag sitter i en liknande sits och har så gjort i 8 år, de kommer en dag då ingenting finns kvar av dig, du vet inte längre vem du är, du blir fast och beroende,

Jag vill inte att du hamnar där för det är inget liv, innan de går för långt, som de gjort för mig, så snälla rara du, BRYT.

Jag har brutit med honom. Det är redan bättre, men det gör ont. Förstår inte hur han kunnat bete sig så.. Förstår inte alls.. Han är tydligen inte helt frisk.. Känner mig lurad. Hatar att han kunde såra mig. Hatar att jag vågade lita på honom. Men jag är glad att jag bröt och att det blev ett såpas bra slut som det blev.. Även om jag blev sårad.. Vad håller dig kvar? Tack<3

#15, Jättebra tjejen, vet det är jättesvårt, tyvärr är det mycket man inte förstår och hur man än försöker finna svar så finner man inga. Du ska inte anklaga dig själv för att han var dum och elak, det får stå för honom helt och hållet. Klart du ville tro gott om honom, människor med ett gott hjärta gör det, han var bara korkad som utnyttjade det och en person som gör så är inte frisk nånstans.

Vad som håller mig kvar är för att jag blivit beroende och för att jag har aldrig haft nån annan än honom (även om de inte är nån ursäkt) men jag har varken familj eller vänner och på egen hand klarar jag tyvärr inte att bryta upp. Sen har de gått så långt tid så min själ är för längesedan knäckt, jag bryr mig inte längre helt enkelt. Jag vet det låter absurt men så är det.

Det är därför jag ber alla som sitter i liknande sits att bryta innan det går för långt, jag vill inte att dom hamnar där jag är även om jag kanske inte borde yttra mig om saken men det är av all välmening och vill inte att nån far illa av ett rötägg.

Vad hemskt det låter :c Hoppas du finner styrka och jag hoppas han inte är allt för hemsk emot dig!

#17, Tack men jag kan inte mer än att dö, förlåt men så känner jag, är ändå inte värd mer , men jag hoppas du kan fortsätta stå på dig så du får ett värdigt liv.kram.

#15 Underbart att du lyckats slänga ut honom ur dtt liv! Bryt ihop och kom igen, som det heter. Men sörj inte honom, för han var verkligen ingenting att ha! Nu är våren här, och det är jakttider för alla kärlekstörstande! Hoppas du hittar någon som förtjänar dig!

Loveferrets, snälla fina, du vet väl att det finns hjälp att sträcka sig ut efter? Du är givetvis värd att leva lycklig, och döden är inte ett alternativ!!! Ta det från någon som vet - när min första kärlek lämnade mig så trodde jag att livet var slut. Det visade sig senare (efter stora mängder tårar och lidande) att uppbrottet var det bästa som kunde hända mig, men jag var helt oförmögen att se det då eftersom han och jag levde så extremt tätt ihop.

En av mina favoritfilmer heter "Antonias värld" som handlar om en gammal kvinna som från sin dödsbädd ser tillbaka på sitt långa vackra liv omgiven av sin familj och alla utstötta hon samlar till si gård. I en scen frågar hennes dotterdotterdotter vad som händer efter döden, och Antonia svarar att detta är den enda dansen vi dansar. Det har satt djupa spår i mig, jag vill se vart nästa danssteg för mig, jag vill aldrig mer ge upp hur svåra stegen än är!

Du skriver själv i din signatur att "Var rädd om det ni har, en vacker dag tar livet slut." och så är det ju - döden kommer till oss alla förr eller (förhoppningsvis) senare, och det finns ingen anledning att skynda på dess ankomst.

I mina ögon har det gått väldigt långt om man öppet på internet skriver att enda alternativet är döden. Har du kontaktat kvinno- eller tjejjouren på din ort? Även om deras främsta expertis är kring fysiskt misshandlade Kvinnor, så har de stor erfarenhet av tjejer som är så beroende av sin partner att de inte tror att livet går att leva utan dom. Har du någon psykolog eller kurator du kan vända dig till?

#19, Tack snälla,

Nej de finns ingen hjälp, har försökt i flera år men utan framgång.

Skönt du ej ger upp, de gläder mig att höra, att jag skrev så i min signatur är ett råd till andra kan man säga,

Förlåt att jag skrev så i tråden , de e bara hur jag känner , vill ej skrämma nån.  Jag har haft kontakt med många myndigheter men inget hjälper mig ut, det är försent nu även om en del inte tycker så men jag orkar inte längre.

Vill inte prata om mig nu när tråden handlar om ts. jag är ändå för feg för att göra slut på allt så jag väntar bara tills min dag är kommen.

Förlåt för ot, kram o ta hand om varann.

#20 Jag tror inte att TS tar illa upp, isf hade jag inte skrivit. Respekterar dock att du inte vill skriva om det här. Skickar PM istället. Kram!

Jag tar inte illa upp..! Känner bara Empati .. att det kan gå så långt.. Men jag kan samtidigt förstå det. Jag lovar mig själv att jag ska aldrig mer bli beroende av någon partner utan partnern får vara en del i mitt liv men inte hela mitt liv.

Tänker leva mitt liv! Jag tar snart studenten och har inte tid att fokusera på någon annan.^^

#22, Underbart att höra vännen, det är en mycket bra inställning, Lycka till på studenten och hoppas du finner någon som älskar dig för den du är och som tar hand om dig på allra bästa sätt.

Tack!

Du borde slå dig fri! Följ dina egna råd. För om du väntar på döden.. Vad har du då att förlora? Ge inte upp! Alla är värda ett lyckligt liv.

#22 Bättre inställning kan du inte ha! Det kommer gå super för dig om du fortsätter hålla huvudet högt!

#24, Tyvärr är jag inte det men jag är glad för din skull. Ja jag väntar bara tills jag blir döende eller nått. Orkar inte bry mig längre.

Ta hand om dig..

Du borde ta hand om dig. Man kan inte få någon annan att känna livsglädje men jag önskade att du gjorde det för man går miste om livet.. Att ligga och ruttna i jorden är ju inget man vill.. Bättre att leva så gott det går.

Sätt ditt liv i gungning gör dig av med ditt rötägg^^ och ta det där ifrån.

#27, Jo jag känner livsglädje när jag har husdjur omkring mig men inte annars.

Men utan de har jag inget liv så jag går inte miste om nått. Jo jag kan gärna ruttna där, de gör mig inget..