Vet du vad det beror på att han mår dåligt? Om inte, försök prata med honom, försök få honom att öppna sig och berätta, om det inte funkar berätta hur du ser på det och kan han inte lösa det själv eller med din hjälp så försök hjälpa honom att hitta en psykolog eller någon att prata med.

Vet bara en del… Resten vet han nog inte själv heller :/ Har så länge försökt få han att prata men han blir bara mer och mer sluten. Och av egen erfarenhet vet jag att han själv måste vela gå till någon och prata om det, om det ska bli bättre. Vill han inte ha hjälp så kan han inte få hjälp och när jag försöker prata med han om att gå till någon så skämtar han bara bort det också..

Det är så svårt att veta vad man ska göra..

Man kan inte och ska inte vara sin partners psykolog, detta har jag lärt mig den hårda vägen från bägge håll.

Mår din kille dåligt och är i en nedåtspiral så måste han ha professionell hjälp! Men ingen människa blir hjälpt om han inte själv vill ha hjälpen.

Det enda du kan göra är alltså att hjälpa honom acceptera att han behöver hjälp, genom att ta upp det upprepade gånger. Man får till och med bli arg om han försöker skämta bort det. Se honom i ögonen, ta hans hand och säg "Jag älskar dig, men jag kan inte se dig tyna bort såhär. Du måste prata med någon. Jag vet att det är svårt för dig att acceptera det, men fortsätter du att skämta bort detta istället för att ta itu med det så kommer vi bägge bli sårade i längden." eller liknande.

Sen kan du se till att han får i sig mat som hjälper hjärnan att motverka depression - t.ex. vitamin D och B12. Ta med honom ut i solen, ta initiativ att göra vardagliga men roliga saker.

Och skulle han vägra inse sina problem så släpp honom. Ingen blir lyckligare av att du blir mer och mer ledsen över hans problem. Lättare sagt än gjort, jag vet, men man måste ha självbevarelsedrift!

Cindy är en vis kvinna!

Uppmuntra, stötta, finns till - det är en gudagåva med en partner som gör det för en när man mår kasst. Men som sagt; man kan inte få någon att söka hjälp mot sin vilja, även om personen gör så lär det knappast hjälpa om personen inte är villig att ta hjälpen. Och hur mycket man än vill, hur mycket man än tror sig klara av att bära så kan man inte lösa andras problem. Det som sker är att man pytsar i energi till den andra ur sig själv, mer och mer och mer utan att det egentligen hjälper och till slut är man själv dränerad och kan mycket väl fastna i träsket med.

Väldigt Väldigt bra råd och tankar både Cindy och Paulina kom med =)

Tack! =)=)

Inlägg 3 var klockrent,  lyssna på Cindy,