Onani är ett bra sätt att lära känna sig själv. Vet du inte själv vad du vill ha är det svårt att be om det från någon annan.

Mitt förslag är att börja utforska lite :)

For mig gallde det bara att hitta ratt umgange :) Har gatt fran att vara tafatt och inte ha nagra preferenser eller fantasier till att ha ett valdigt rikt sexliv som jag aldrig trodde att jag skulle ha. Onani ar inte heller nagot som direkt "gor nagot" for mig, men ibland ar det trevligt. Du behover kanske inte hoppa i sang med varenda kille du ser tills du hittar nagon som "far igang" dig, men varfor inte anvanda dina frisprakiga vanner som lite inspiration? En ide kanske kanns jattelojlig eller konstig nar man pratar om den, men kan ju visa sig vara helt fantastisk nar man sedan provar :)

Jag är ganska sexuell av mig, eller vad man ska säga. Jag älskar att onanera, jag vill ofta ha sex och har stor sexlust. Jag känner min kropp och vet vad jag vill ha och hur jag vill ha det och är bra på att visa det. Endå känner jag lite som du, att folk nog får ut mer av sex än jag får. Att det ofta gör ont efteråt osv., även efter riktigt bra sex. Jag är inte det minsta blyg varken att prata om det med kompisar eller med killar och jag är absolut inte blyg i sängen. Men endå känns det som om något saknas. Det är bara med en enda kille som jag haft fullkomligt sex (alltså jag har kommit annars också, men med honom var det endå perfekt på nåt sätt), så jag börjar nästan tro att det handlar om att det ska vara "den rätta" för att man ska få ut mer av det. Men jag vill kunna ha sex endå, sådär som mina kompisar kan ha med "vem som helst" och endå få ut lika mkt av det. Jag har haft kks och haft bra sex, men endå är det inte fullkomligt på nåt sätt.

Hej!

Jag tror mycket beror på den uppväxt och uppfostran man fått. I min familj pratdes det ALDRIG - mer än möjligen snuskiga historier.

Har heller inga minnen av att mor och far var ömsinta mot varandra när vi så dom.

Innan jag själv blev mor så bestämde jag mej dock. Våra barn ska SE att vi älskar varandra.

Sen vad det gäller att prata sex med vänner så känns det lite obekvämt….

Onani - gärna. Men ibland känner jag mej generad efteråt. Egentligen löjligt….

#4 Det tror jag med. ag har heller aldrig ett att mina föräldrar älskat varandra, och jag har tänkt samma tanke, att jag vill kunna visamina barn vad kärlek mellan vuxna människor är. Vi har heller aldrig pratatom det hemma. Jag tror det är viktigt att man göra det!

Har inte läst de andra svaren . men..

Onanera mera! Det är jättebra, både för kropp och
Sök på nätet och upptänk nya saker.

Därmed inte sagt att du ska ligga runt och glo på porrfilm 3 timmar om dagen.
Utan kanske mer "läsa" på om vad olika saker faktiskt betyder inom sex, kanske hitta något extra du tänder på.. Tänk efter och lär känna dig själv sexuellt.

Sen tror jag det har med hur öppen/öppensinnad man är.
Skummade snabbt igenom och #4 har en bra poäng..

Men viktigast av allt är att vilja våga, och våga vilja - under ansvar för sig själv.

Jag pratar mycket känslor tillsammans med barnen (10 och 12 år), säger att jag älskar deras pappa, att det är fint att pussas och kramas.

Något sådant har jag inget minne utav från min barndom…

Min äldsta dotter har jag redan pratat "mens" med. På ett okonstlat sätt.

Min mamma pratade aldrig med mej om det. När vi gick i 4:an el 5:an blev alla tjejer i klassen inkallade till syster…

Om någon undrar vad detta har med saken att göra??? Jag hoppas att vår öppna attityd kommer att göra det lättare för mina döttrar att få en sund inställning till sex.

Att dom inte kommer att tycka att det är "smutsigt och ful". Ett mantra som jag själv är uppvuxen med.

Idag har jag väl i stort sett kommit över den känslan, men den förföljde mej länge….

#7 Tycker det låter kanon, och tror att det gör stor skillnad.

Bra jobbat