Åk! Du kommer att vara glad åt det beslutet när du väl är där tror jag.

Åk säger jag med!

ÅK! Det kanske är tråkigt där, men det betyder otroligt mycket för din mormor och morfar att ha dig där.

Jag minns 1999, jag skulle fylla 14. Min adoptivmormor var 88 år gammal och hade inte långt kvar. En morgon ringer de från vårdhemmet och sa att det var dags att komma och vaka om vi så önskade. Jag satt i rummet 7 timmar den dagen, och ville knappt ens lämna rummet för att äta lunch. På kvällen höll jag min adoptivmormor i handen när hon somnade in. Jag vet att jag hade aldrig förlåtit mig själv om jag inte hade vart där! Kan förövrigt nämna att jag var den ENDA som fick någon som helst ögonkontakt med mormor den dagen och den enda som kunde fukta hennes mun med citronvatten. Varkens personal eller min mamma kunde.

Så åk! Stötta din mormor genom det här! Din närvaro kommer stärka henne. Barnbarn betyder otroligt mycket. Skulle det mot förmodan hända något som bara inte får hända under eller efter operationen så är du i alla fall där och behöver inte ångra något.

Jag hoppas verkligen att allt går som det ska med operation och återhämtning!

Och vad gäller tråk: ta med något du tycker är kul att göra. Och Helsingfors är en stor stad så det finns säkert mycket att göra

Jag tycker också du ska åka. Händer nått med din mormor så kommer du ångra att du inte åkte.

Om det är så sällan så åk.
Man vet aldrig om det händer något!

1,5 vecka kan gå fort, även om det inte känns så nu

Åk absolut. Och du får även en chans att utforska Helsinki lite mer. Jag antar att du inte kommer att vara på sjukhuset hela dagar. Jag har varit i Helsinki många gånger, men tycker alltid att det "fattas" något. Om du kan finska dessutom är din lycka gjord.

Saluhallen, och knapra på piroger. Ta en båttur ut till Sveaborg (om båtarna inte slutat gå för säsongen). Borgbackens tivoli. Shoppa på Stockmanns. Strosa längs med Södra esplanaden, kolla folklivet, affärer. Köpa färska ärter på Salutorget. Gå och fika på Senatscaféet. Ta en metro ut till en förort. Tempelkyrkan. Ja, det finns massor!

Ak! Stotta din mamma for detta ar jobbigt for henne. Att se sina foraldrar bli svaga och sjuka och sakta tyna bort ar smartsamt. Inte bara for att man sorjer att ens foralder mar daligt men ocksa for att man sjalv paminns om sin egen dodlighet.

Om jag var du skulle jag definitivt aka. Nar mormor ar klar i knoppen sa passa pa att fraga om slakten och hennes historia. Ovarderligt!

Jag har kommit på en bra plan. Jag åker med, stannar några dagar och flyger sedan hem :) Kom dessutom på att en bra väninna till mig som bodde här några år bor i Helsingfors nu igen :) Så då får ja träffa henne med! KAnske till och med kan testa utelivet.

Tack för era råd! Ni har rätt.

Jag tycker också att du ska åka! Jag ångrar mig jättemycket att jag inte åkte och hälsade på min mormor innan det var försent.

Jag håller med föregående talare, åk och hälsa på din mormor. Det låter hårt, men det kan ju dock vara sista gången du träffar henne, och din mormor skulle troligtvis uppskatta att du kom.

Jag flyttade hem till mamma två sommarmånader när mormor låg på sjukhus och vi alla visste att det skulle bli hennes sista sommar. Har aldrig ångrat den tiden med henne, och att jag kunde stötta mamma och min lillasyster (det barnbarn som stod mormor allra närmast).

Så åk! Ladda upp med böcker du alltid velat läsa och filmer du velat se, och ta dig den tid du vill med din mormor. Stanna så länge du orkar och vill.

Jag hade åkt även om jag på något sätt hade blivit uttråkad. För då vet jag att jag inte hade ångrat mig i fall att något skulle hända. Kram och lycka till!

Tyvärr är jag så hemskt ego att jag inte skulle gjort det. Sen beror det på hur sin relation till sin mormor och morfar är. Men jag tyckte inte om min mormor, min morfar var mer ok men jag har svårt för gamlingar. Usch. Men 1.5 vecka är en låång tid för mig när det är så tråkigt. Jag klarar knappt 2-3 dagar.

Fick åka till Göteborg på begravning för min farmor, kände mig så illa tvungen och jag skippade förra resan dit när min farmor låg på sjukhus (och någon vecka senare avled…) så åkte med, för jag vet att jag skulle ångrat mig om jag inte var på begravningen, dock är det en annan sak kanske. Men jag vet i varjefall att min farmor skulle viljat haft mig där. Fick lov att vara i Göteborg och ta hand om min farmors lägenhet i 4 dagar - hemskt tråkigt men som tur var roade jag mig med shopping också. Men det var ändå drygt med bilresan (7-8 timmar)…

Jag bestämde mig för att stanna hela tiden med mamma. Må vara tråkigt ibland, men jag överlever nog ;)

ÅK…..