Jag är 17år och har aldrig druckit.
Känner inte alls för att göra det, dels för att det luktar fy och dels för att jag vill utvecklas helt och hållet i kroppen före jag tillsätter sådant "skit" om jag nu gör det, de vill säga =P
Det enda jag kan tänka mig att dricka alkohol är nog om minst 5år och då kanske ett glas vin för en mysig stund till exempel, men skulle aldrig kunna gå ut på krogen och dricka mig full!

#1 Bra inställning det :)

Själv drack jag första gången när jag var 13. Ångrar det nu, önskar jag hade väntat precis som du.

Rejält packad för första gången när jag var 15

när jag slutade 9an drack jag första gången.

Jag drack första gången i slutet av nian. Vart aspackad och minns inte speciellt mkt av den kvällen.  Inte stolt över det.

Dricker inte så mycket och ofta sen dess. Visst har jag blivit full ordentligt efter det. Men de är inte så att jag siktar på det.

Dricker alkohol då och då, men har aldrig varit full. Fyller 21 om några månader :)

Uppväxt i Danmark, där det inte är så laddat som här. Blev erbjuden vin eller öl till maten vid festliga tillfällen från jag var runt 15, Det hände jag drack nåt halvt glas vin, men brukade oftast välja läsk för att jag tyckte det var godare.  Det "oladdade" med det gjorde att det inte var nån grej och jag hade inget sug efter att testa vara full alls.  En del kilar i klassen drack sprit i buskarna i samband med fester från o med 7:an, och det tyckte jag bra var jätteäckligt. Äcklig lukt, äckliga killar. Första gången jag var så full att det snurrade var på studentfestandet då jag var 18.  Första gång jag blev full så jag spydde var jag 20.

glömde andra halva frågan .

När är man gammal nog.  Ja det naturliga för mig vore då att låta mina döttrar som är 14 och 16 smaka vid festliga tillfällen eftersom det är så jag lärt mig och det funkade bra för mig tycker jag.  Men nu bor vi ju i Sverige och barnens pappa har en annan uppfattning.  Att man ska vänta så länge som möjligt, och hälst ska man vara färdigväxt, eftersom det är mer skadligt för hjärnan när man fortfarande växer.  Så än är dom nyktra

Jag var 14 eller 15. Och faktiskt sa tycker jag nog att det ar en helt ok alder att prova pa att dricka.

Full eller ensingång lullig har jag aldrig varit. Var väl i skolavslutningen i 9:an jag provade alkohol för första gången, några klunkar cider med lite alkohol. Sist jag drack något var på nyår och det var en xider. Har aldrig förstått meningen med att blif ull, spy ner sig, göra bort sig och större risk att bli våldtagen/misshandlad.

Jag fick smaka vin av min mamma (fick en-två klunkar) när jag var 12-13 år. Men började dricka drinkar själv när jag var 17-18 år.

16 år

14 första gången jag provade, 15 första gången jag blev riktigt full.

Jag tror att det är en del av att växa upp att smygprova lite innan föräldrarna tillåter det. Att bli full är såklart annorlunda, men några klunkar spelar inte så stor roll. Annars tycker jag nog att 20+ är en bra ålder, beroende på vilken person det handlar om.

Oj, hur gammal var jag? 18 och ett halvt, tror jag bestämt.

Var väl 14 år eller så första gången jag smakade på något starkare än Herrljungacider. Tog lite Madeira vin och bananlikör på fingertoppen bara för att smaka på det. Var nästan 18 när jag tog lite lite Baileys i ett eget glas hemma tillsammans med mina föräldrar. Är snart 25 år nu och har aldrig vart full. Kom fram till att jag inte tycker om smaken av alkohol så det blir bara någon enstaka cider eller smirnoff ice vid väldigt sällsynta tillfällen för mig.

Testade att dricka en del när jag var runt 20 år, men drack aldrig tillräckligt för att ens bli berusad av det.

Efter en stunds tankemöda och erinran, blir jag tvungen att ändra mitt svar i #14. Min alkoholdebut ägde rum redan ett och ett halvt år innan det jag först skrev - jag var således 17 och ett halvt och på språkresa i Frankrike. Jag vill minnas att jag drack en persikoöl ute på en bar, i sällskap med mina språkkurskamrater. Blev dock aldrig full vid detta tillfälle, då jag satt och smuttade på en och samma öl under hela kvällen.

Första gången jag blev berusad, var dock när jag var 18,5 år gammal. Jag och en väninna hade satt oss inne på en pub och beställde in diverse spännande drinkar som vi delade på. Jag minns inte hur mga vi drack, men vi hann iaf dela på 4-5 stycken av olika sorter innan jag kläckte ur mig att "jag känner ingenting alls", varpå jag reste mig upp för att gå till toaletten och i samma stund upptäckte att jag inte alls var särskilt nykter. Så kan det gå!

Drack väl första gången i slutet på första ring tror jag. Eller början på andra..
Minns inte, men full vart jag aldrig, och har aldrig blivit.

Tagit någon cider kanske efter det, men sedan nyår 2008 så har jag inte ens tagit det.
Tycker inte om smaken av alkohol och gillar allmänt inte fulla människor.
Jag kan ha kul på en fest med cola också

Drack första gången när jag var 14.
Blandade häxblandning från barskåpet hemma och tog med in till festivalen utan att föräldrarna märkte det
Blev dyngrak, och tämligen avskräckt från alkohol, så det dröjde 2 år innan jag provade igen, hehe…

12-13 ar fick jag smaka lite vin hemma. Tyckte det var surt och ackligt. Daremot gillade jag att smutta lite pa likor nar det var jul eller vid festliga tillfallen.

Tycker alkohol skall avdramatiseras lite sa att det inte blir sa spannande for tonnisar att vara pa fyllan.

Jag ar mer orolig for att sa manga unga manniskor roker som borstbindare. Nar jag gick i plugget sa hade inte all forskning presenterats om cancer och annat. Man visste ju att det inte var bra men inte hur skadligt. Har sjalv aldrig ens tagit ett bloss eftersom mina foraldrar var storrokare. Uppvuxen med askkoppar och rokhosta sa ingen mystik for mig. Men att unga, upplysta ungdomar griper efter giftpinnarna i alla lagen ar verkligen patetiskt.

Jag är 20, och jag har inte haft min debut ännu, det närmsta jag kommit är egentligen att smaka en miniklunk vin eller öl när jag var mindre och nyfiken på vad föräldrarna drack till maten, och jag tyckte det smakade fruktansvärt.
Står inte ut med lukt eller smak på alkohol och är rädd för att tappa kontrollen eller bli påverkad, så jag avstår. Tycker fylla i allmänhet är obehagligt att bevittna och undviker situationer där människor är berusade.
Jag känner mig nöjd med att inte dricka, jag känner inte att jag missar något, förutom en del umgänge då jag sällan blir inbjuden till saker för att jag är "tråkig" som inte dricker. Men jag tror ändå jag fortsätter som jag har det, alkoholfritt.

Vad gäller debutålder tycker jag det är svårt, jag tycker inte minderåriga bör dricka, helt enkelt. Smaka är en sak, det är ingen stor grej, supa är en annan. Det är sorgligt att varje år vid olika högtider då det står det om hur många ungdomar som hamnat på sjukan för alkoholförgiftning etc. så borde det inte gå till.
Svår fråga, jag tror att om jag hade druckit så hade jag debuterat när de flesta andra i min umgängeskrets gjorde det, typ 16-18 nångång.

Nån halv öl eller så var jag inte så gammal när jag drack, jag kan väl ha varit 6-7 år och nyfiken på hur pappas "bruna läsk" smakade!

Första gången jag drack för att bli full var jag runt fjorton-femton, tror jag. Jag hade köpt billigt skitbrännvin i Danmark där det inte var nån åldersgräns. Det smakade apa och jag fick inte ner det utan att blanda med likörextrakt…

#21 Ja i Dk var man många gånger just för åldersgränsen :P

Ja och vi i Danmark sa: "hold byen ren, följ en svensker til färgen"

Första riktiga brakfyllan vid 17 år, en hemsk upplevelse. Fick blackouter. Inget jag gjort om sedan dess. Även om jag varit berusad ett antal gånger, så har det aldrig blivit i den graden.

Numera vill jag inte ens bli berusad, håller nere konsumtionen för det värsta som finns är att vårda en bakfylla, det gillar jag inte alls.

Dricker jag gör jag det bara för smakens eller det festliga tillfällets skull, och slutar när jag blir lummig. Tycker det är skönt att känna den där värmen och avslappningen i musklerna, men där drar jag gränsen numera.

Mogen att prova alkohol … jag skulle säga, när man växt färdigt det mesta. Inte bra för en ung person som inte växt färdigt, att konsumera alkohol.

Min första fylla skeddde 1½ månad innan jag fyllde 18 år.
Det var på midsommar som jag då firade med min storasyster.
Det tog mig några månader efter det innan jag gav mig på alkohol över huvud taget igen.

Fyller snart 20 och har aldrig varit full, inte ens "lullig", druckit max 2 cider på en kväll inte mer. Vill inte bli full, gillar inte alkohol. Smakade öl av pappa som liten (så yttepyttelite), gillade det då men gillar inte öl längre.

Tycker att man ska vara minst 15 år gammal innan man för smaka men tycker att man inte ska ha sin första fylla före 17-18 års ålder

Första gången jag drack så att jag blev berusad var när jag var 16 år och 3 månader. Men har annars bara tagit små smuttar av ex. mammas vin som yngre, när jag var liten doppa jag ofta fingret i pappas konjak eller whiskey och sög haha :)

Vet inte hur gammal jag tycker man "bör" vara innan man smakar eller blir berusad det beror på personen i fråga, om h*n är "mogen" för det. Men tycker 15-17 år OK för första "fyllan"sen kanske man kan ta en liten "klunk" och smaka på ex. föräldrarnas öl, vin eller cider som yngre :)

Jag smakade en del när jag var 15 men gillade inte alkoholsmaken så det dröjde tills jag var 18½ innan jag testade igen, första fyllan blev av på studenten. Första gången jag drack så jag spydde var jag nästan 20 och det kommer aldrig hända igen.

Numera dricker jag så jag blir lite småfull några gånger per år men jag gillar inte att bli bakfull så jag håller koll på mängden så det inte blir för mycket. Förstår mig inte på dom som ska festa nästan varje helg och sen vara bakis hela helgen.

Jag tycker att man bör vänta så länge som möjligt med att testa alkohol. Min pappa dricker inte alls och min mamma tar 1-2 glas vin några gånger per år så jag har knappt haft någon kontakt alls med alkohol under min uppväxt. Det var när jag var 15 som jag fick börja dricka nån cider om jag ville, samtidigt som min syster (som var 17) började testa lite. Men jag ser helst att man håller alkohol borta från barn och ungdomar, då menar jag även att föräldrarna inte bör dricka inför barnen då flera mina kompisar som växt upp så började festa mycket tidigare och är fortfarande fast i mycket festande även efter dom fyllt 20.

avslutningen i 8an, två folköl och en shot :)

Första gången jag smakade/drack sprit var när jag var 4år ;) Då jag gick in till vardagsrummet hos farmor och farfar, gick bort till deras skåp där Farfar hade "saft" Smakade och gick sedan ut och förklarade grimaserande för släkten att "Farfar hade piiig saft"

Men på allvar drack jag alkohol när jag var runt 18 år. Men full blev jag inte förens jag var 21..

Jag tror på en avslappnad inställning till sprit som förälder. Låta smaka osv. Då blir det inte lika spännande och häftigt att supa sig full.

har haft ungefär samma uppväxt som #30, har fått smaka öl osv om jag velat när jag varit riktigt liten men det var äckligt, bättre med saft 

full blev jag första gången under valborg när jag var 14 år. har aldrig blivit helt stupfull eller spytt ner mig osv. utan vet alltid när det räcker. är 19 år.

… eller okej en gång blev jag riktigt dålig men det var inte mitt fel. spelade "drink-poker" och jag förlorade heeeeeeela tiden   inget jag gör om i första taget! kan inte dricka bacardi breezer sen dess utan att det vänder sig i magen.

Första gången jag smakade var jag riktigt liten, men det var ingen trevlig upplevelse  Är nu 15 och har ännu aldrig druckit, känner varken behov eller någon nyfikenhet att göra det heller.

Jag var nog 19år och det var ingen grej.

Jag tror inte det finns någon ålder där alla är mogna att dricka. Och vad innebär det att vara mogen nog? Vissa 15åringar kan hantera det bra och vissa lär sig aldrig, oavsett ålder. Men det känns ju vettigt att kanske inte börja storsupa som 12-13åring. Man säger ju att de som inte vuxit färdigt tar mer skada och så är det säkert, men ingen lär väl må bra fysiskt att vara aspackad.

Jag har alltid fått smutta på vinglaset eller ölglaset när mamma å pappa drack (alltå alltid fått smaka), säkert från 5-6 års ålder. Då stack man i tungan för att se vad dom drack, å äckligt var det.

Vid 10-13 års ålder blev man erbjuden ett eget halvfullt glas vid festliga måltider, men alltid med vanlig dricka vid sidan om.

hela tiden med en alkoholpolitik i hemmet som handalde om att dricka för smaken och inte för fyllan.

Vid 15 års ålder drack jag ute förta gången (i 9an), och då drack jag två 33cl starköl (5% nånting) ch blev lullig. Mina föräldrar visste om det och jag kom hem i tid. Första gången jag drack mig så full så jag var påväg att spy var jag 18, första gången jag spydde var jag 20. Jag har inte ofta druckit mkt, men jag gillar att dricka lite ibland. För mig har det alltid varit väldigt odramatiskt med alkohol, och inte alls som mina kompisar som riktigt trånat efter att få vara full.

När är det okej att börja? Tycker det kan vara okej att vid 15 år ålder börja bli bjuden hemma. Men jag tyvker iaf att det är viktigt att ha ett avlappnat förhållande till alkohol som föräldrar och är barnen nyfikna så tycker jag dom ska få veta.

Februari i nian, och två gånger efter det, men den andra gången så gick det rikigt illa och nu för tiden mår jag bara sjukt dåligt av att lukta på alkohol och vill aldrig mer dricka igen!

Mogen är när man känner för det utan press från kompisar vilket det alltid är… Men 16 år tycker jag är lite lagomt för att börja smaka, dricka lite smått… Men många klarar inte av det och så mycket skit som händer, riktigt äckligt faktiskt med fulla människor!

mina föräldrar har hellre köpt ut och låtit oss få dricka det hemma, än att låta oss få fixa eget och utan att veta vad som är i tex hembränt m.m vi fick börja vid 15.. men ju senare desto bättre.. men skulle jag få för mig att fråga om jag fick gå ut och festa så fick jag ett nej.. men fick alltid ha en liten "fest" hemma på mitt rum och små prata med mina tjejkompisar och mina föräldrar köper ut så dom vet vad vi dricker

När man är 20 år., minst ., finns ingen anledning att göra det tidigare.

Jag hade precis börjat 1an på gymnasiet. Tycker att det var en lagom ålder..

Jag va 16 första gången, och då blev jag brutalt packad. Kommer inte alls ihåg mycket under kvällen, bara några enstaka bilder. De va under mitt ex's brors 20års fest! (syrrans ex) Hon söp ner mig, hade inte koll på hur mkt jag hade i glaset o hon hällde upp utan jag såg o tänkte inte på de. Smirnoff apple tror jag de va, ganska hög %.

De va första gången och efter det har jag druckit med måtta! Kan bli full, men alltid så jag är medvetande. Tycker de är kul o älskar att festa! [:

Mogen ålder? Alla utvecklas ju olika snabbt, men tror 18år är en bra ålder ändå. Man blir myndig o få gå ut o dricka på krogen, köpa sitt dricka själv osv.

Jag tycker man är mogen för alkohol när man dricker ansvarsfullt och inte för att bli full. Absolut inte under 18.

jag är snart 16, har aldrig blivit full, har provat att dricka men tyckte de var tråkigt xD Ja bah "men inget händer ju!!!" men ja ville ju samtidigt inte dricka mer så man kanske blir helt borta.. vad vet jag ;P de va några matskedar 95%sprit som ja blandade ut me jordgubbscider ;P

#41 Riktigt farligt!

det kan säkert ha varit farligt men eftersom jag inte kände något av det så tror jag inte det…hur som helst väntar jag nog tills jag blir 18 :P

#43 Du hade tur ja. Fattar faktiskt inte hur man får för sig att dricka 95% alkohol? Hur fick du tag på det?

de kanske var 90%… hehe…var i min pojkväns stuga och hade tråkigt xD Hur som helst: det ska inte göras om ;P hehe

Bra

18år drack jag första gången, riktiga fyllan som 19åring. Lärde mig min läxa då och har aldrig druckit mig så full sen dess. Nu har jag inte druckit på ett år iom att jag varit gravid :)

Av hälsoskäl kan jag ju tycka att man väntar så länge som möjligt, sen hur man "klarar av att hantera" alkoholen är ju en individuell sak. Men jag tycker nog att man väntar tills man har åldern inne att köpa i alla fall.

15 år tor jag då norpa man hemabrygt vin som smaka päckel tur var väl det för man drack ju inte mycket. Jag har alltid varit den som tagit hand om fulla kompisar o storasyster (1 år äldre). Bra mamma som alltid kom o hämnta oss när man var ute o dansa. Nu mera dricker vi sällan, nån öl kan jag ta ett glas men aldrig onyckter.

Jag var 17 eller 18 första gången jag drack. Då drack jag tills det snurrade! Jag tyckte att det var obehagligt att varken ha koll på kroppen eller hjärnan, så jag har inte druckit mer än så sedan dess (ytterst sällan ens så mycket!). Tills för några år sedan när jag faktiskt blev riktigt full, 36 år gammal . Äter man inte kolhydrater så är man lätt att fylla kan jag tala om! Mådde inte illa eller så, men obehagligt var det. Det var också både första och sista gången jag var bakfull…

När det är lagom att prova på alkohol är som många skriver individuellt. Jag vet många i min ålder som helt klart inte är mogna nog att hantera alkohol!

När det gäller mina egna barn så skulle jag säga inte en dag före 35 . Äldsta sonen, som är 11, är faktiskt ordförande i lokalavdelningen av IOGT-NTO och har avgett nykterhetslöfte. Och det helt utan påtryckningar från oss!

Jag ser alkohol som roten till om inte allt så i all afall oerhört mycket ont här i världen. Hur många våldtagna tjejer tror ni är nyktra? I %? Jag vet inte, men inte är det många, det är helt säkert. Och hur många av förövarna är nyktra? Inte många där heller skulle jag tro (eller påverkade av andra droger). Jag känner en och känner till flera tjejer som har blivit våldtagna som sin första sexuella upplevelse. Det är inte lätt att komma över kan jag lova!

Våra barn ser oss aldrig dricka, och inga andra vuxna heller (med undantag av farmor och farfar som dricker vin tioll maten ibland). Vi har tillsammans i familjen sett på filmer på youtube på fulla människor som beter sig väldigt konstigt och klantigt. Barnen är helt överens om att de inte vill bli såna!

Farmor och farfar verkar ju vara riktigt skumma som dricker vin till maten ibland. Hur gar det dar med overvald, vinglande pa gator och annat? Inte det? Neej, inte har heller.

Drack första gången när jag var 18, hade en rejäl fylla i cirka fyra veckor över sommaren och kunde i slutet drick hur mycket som helst. Efter dessa fyra veckor fick jag abstinens men kunde inte få ner en droppe till. Sedan dessa fyra veckor har jag inte druckit en droppe och känner inte för att göra det heller. Jag har roligt när jag är nykter och behöver inte alkohol som förpestar min kropp. Jag har filisofin, jag drick det jag tycker är gott, är det inte gott åker det i slasken.

Allt utom alkohol är gott. Kan inte ens dricka drinkar längre. Men jag sörjer inte.

#1 Du kunde varit min dublett! =)

Är 18år, aldrig druckigt, tänker inte göra det heller. Blir äcklad av bara lukten av sprit.

Jag undrar varför alla tittar konstigt på en som om man vore ett UFO, när man säger att jag är aldrig ute och festar? Varför är det så viktigt att vara 25 år och supa gärnet varje helg? Jag har inga som helst behov av det. Jag hade det förut men efter den rundan så har jag insett att det finns så mycket annat jag värdesätter. Jag känner mig vuxen och jag vill liksom bara ha lugn och ro när jag kommer hem från en hel dag med plugg på en fredag. Jag vill inte sätta igång och duscha, sminka mig och klä upp mig för ännu en helg med redlöst supande för att sedan på måndag kliva upp vid sju och gå till skolan och höra på att fylle fester och hur mycket de har druckit och hur coolt det var.

Jag skulle hellre vilja sätta mig i soffan och äta något gott och dricka nått gott och lay low like broccoli på en fredag. Lördagar ser jag som en god möjlighet att ge min hund all den uppmärksamhet hon inte fått under veckan och verkligen aktivera henne. Tycker också det är trevligt att åka iväg och fika och ha det roligt med vänner och bekanta på dagen för att sedan lay low like broccoli på lördags kvällen också.

Men varför får man en stämpel av alla jämnåriga att man är tråkig och super torr, bara för att man inte vill spendera hela lördagen bakfull? Är det nån som känner igen sig i UFO stadiet?

#53 Bra fråga! Är 18, har aldrig varit ute och festat. Tycker det känns ganska meningslöst, onödigt.

Nagithas - du umgas med fel manniskor om de stamplar dig som trist for att du inte dricker alkohol eller ar ute och festar. Inge vidare trevligt.

Men da vill jag ocksa saga till dig att alla som dricker alkohol "festar inte jarnet" och blir bakfulla och beter sig som idioter heller. Sa dar ar det nog du som overdriver lite.

Jag överdriver inte, och jag drar heller inte alla över en kant, men de som sitter och snackar och skryter över hur fulla det blev och hur mycket de drack, det är dem jag snackar om. Går man ut en kväll på krogen vilket jag har gjort många gånger för några år sedan så var det dock många som stod utanför och spydde och brudar som grinade och killar som var förbannade och skulle ge alla stryk. Så vet inte vilken krog man skall gå till för att slippa detta, för även om man går till en krog som har inriktat sig till klientelet 40 finns där folk också som gör precis samma sak. Och festar man inte järnet då och blir bakis vet inte jag vad man ska kalla det. Men spya och bakfylla kanske helt enkelt bara är en kul fest, eller?

Och om det är fel människor jag umgås med i min egen ålder finns det heller inga i min egen ålder som jag tydligen kan umgås med, jag har inte stött på någon iallafall som uttryckligt sagt jag dricker inte alkohol.

# 56 Det är inte fel personer för att de dricker, de är fel personer för att de tycker du är trist eller inte accepterar att du inte vill dricka.

Jag tycker det ar konstigt att bli sur for att bli klassad som trist om man nu inte dricker och sedan stenhart fordoma de som dricker sjalv. Ar det inte helt OK och en ganska bra balans da - du tycker de som dricker runt dig ar spyende partyoffer och de tycker du ar trist. Om man domer sa hart sjalv far man alltid en snyting tillbaka. Sanningen om dig och dina kompisar ligegr formodligen nagonstans mittemellan - du ar inte storttrakig och de ar inga offer.

Visst gå ut och festa, fine by me. Men sitt inte och rabbla upp allt du drack och hur mycket fistfights du hamnade i eller skryt om blåmärken som om det vore något coolt.

Har inget emot folk som säger, jag var ute och festade i helgen och gud vad trevligt och super kul jag hade och som faktiskt berättar det som var roligt.

Men att sitta och säga jag drack 8 öl, en 6:a whiskey, ett helt dricksglas med sambooka och blev så jävla full att jag spydde (är det coolt att spy) Sen när jag hade nyktrat till fortsatte jag dricka och gav den där idioten jens spö och jäklar vilka blåmärken jag fick av den kvällen. Eller den klassiska, jag minns fan ingenting av det som hände i lördags. Och bara för att jag inte dricker själv, spyr, hamnar i slagsmål, eller inte minns vad jag gjorde så är jag helt plötsligt super töntig och människorna vill inte längre umgås med mig för att jag är så jäkla super trist som inte spenderar mina helger på detta sett.

Jämfört med mina kamrater känner jag mig som 40 och de som 18.

Skillnaden mellan dem och mig är att jag redan har gjort allt det där och tycker helt enkelt inte att det ok längre, då det känns som om jag har blivit vuxen. De bor hemma fortfarande vid 25 års ålder och har en morsa som städar och fixar matlåda åt dem. Jag flyttade när jag var 18 och har fixat allt själv och tagit ansvar för mina handlingar. De behöver inte göra ett skit. Därför är det väl coolt för dem att spy, få minnesluckor och helt enkelt supa skallen i bitar.

Men det är också deras val, men mitt val är att inte umgås med dem då jag inte har något gemensamt med dem.

Sen är jag heller inte sur snarare irriterad över att behöva lyssna på dessa jäkla ståhej som anses som coolt. Jag fördömmer inte folk som dricker jag fördömmer folk som skryter om skit saker som inte ens borde förekomma. Folk som är mogna dricker inte som svin!!!

Jag är inte störttråkig men däremot är de offer!!

Man kan vara en mogen människa, men redan efter ett glas vin, kan man bli en annan. Så att folk inte kan hantera alkohol är ingen mognadsfråga.

Fast det är moget att låta bli alkohol om man vet med sig att man inte kan hantera det! Tyvärr är det ofta tvärtom, men lysande undantag finns .

Jag hade en gång en vän som aldrig drack. Han sa att "i stort sett alla karlar i min släkt är alkoholister, och där tänker jag inte hamna". Det imponerade på mig!

#61 Javisst är det moget att strunta i alkohol, eller smart.

Ska man se det så, är ju en stor del av mänskligheten omogna :P

Ja eller sa ar det faktiskt sa att man ar omogen om man inte kan kontrollera sina drifter - mattlighet i allt ar val basta vagen. Extremt fordomande av andra manniskor ar omoget - tolerans och visdom gar hand i hand.

Dessutom sa maste man inse att alla manniskor har sin egen moraliska vardeskala som de mater emot. Jag tycker t ex att det ar varre att slanga fimpar och sta och roka utanfor mitt oppna fonster an att sitta bredvid en full typ pa krogen. Det ar varre att stjala och vandalisera and att roka hejdlost. Det ar varre att vara otrogen an att vara full. Sa darfor kanske man ska vara forsiktig innan man idiotforklarar sin omvarld - man kanske blir idiotforklarad sjalv pga av nagot man gor eller hur man ser ut och far smaka sjalv av sleven.