Jag förstår inte varför han ska ha kontakt med ngn som han strulat med, om hon dessutom inte låter honom vara.

Och att han raderar inlägg? Något stämmer inte här.
Du får nog ställa ett ultimatum. Han måste välja vilken tjej han vill ha. Gör han inte det borde du nog lämna, för att om du ska bli  frisk, måste du slippa sånna här problem. Du ska kunna fokusera på dig själv.

Och du skriver att du inte litar på honom, tyvärr brukar magkänslan stämma.

Men en sak ska du veta, DET ÄR INTE SYND OM HONOM! Du är sjuk, det är dig det är synd om. Få det inte till något annat.

Ingen rök utan eld. tycker det låter som du har fog för din oro. Följ din magkänsla. Ta ett ordentligt snack med killen. Man kan inte vara tillsammans emd någon man inte kan lita på.

Min pojkvän har en vän som han har legat med förr men de är vänner också. Jag har inget problem med att de träffas. Kanske mest för att han berättat om det och även berättar att hon ger honom hintar om att hon är intresserad och att han tycker det är jobbigt. De umgås inte så där jättemycket längre men en fika ibland.

Jag tänker så här, om han vill vara otrogen så lär han vara det även om jag tjatar, gnäller och förbjuder. Kanske tom lättare är det om jag antyder att han är det om jag har fel.

Jag litar till 100 % på honom att han inte är otrogen. Är han det ändå och jag får reda på det så lär det ta slut och det vet han om.

Det är inte fel på dig, tycker det är rätt normalt att man reagerar så. Jag skulle blivit asförbannad om min partner inte sa ifrån, utan fortsätta och fjanta sig med sin tjejkompis…

Nej,du ska inte acceptera att bli behandlat så! Det skadar dig. Du och de som tycker om dig måste vara rädda om dig för att du ska blir bättre och det han håller på med är allt annat än att vara rädd om dig.

Sag ifran och om det inte hjalper sa gor slut. Eftersom du blir olycklig av hans beteende. Jag tycker iofs inte att svatrsjuka ger nagon ratt att kontrollera sin partners beteende, men i detta fall verkar du bara bli mer deppad av er relation pga hans beteende. I detta laget i livet behover du stod och karlek i din relation - inte mera aggro. Du maste respektera ocksa din egen sjukdom och ditt eget valbefinnande. Om han ar sa omogen att han inte fattar att han ska skarpa sig och stotta dig nu….klipp!

Säg i från om hur du känner och på vilket sätt su vill bli hjälpt på!

Följ din känsla. Jag skulle skippat den killen, gjort slut.

Jag har inte "problem" med att han träffar tjejer han strulat med eller vad som helst. Mitt problem är att han raderar inlägg bara för att jag inte ska se dom. Det är ju faktiskt då som man börjar undra lite. Jag vill inte vara den han vill hålla saker hemliga för. I tidigare förhållanden var jag väldigt svartsjuk, men det har bleknat bort lite med tiden. Klart jag kan bli svartis, men gör inte så stora saker av det längre. Jag håller ofta inne allting för att det är väldigt onödigt. Jag har sagt till honom att jag behöver hjälp, att jag är sjuk och behöver bli stöttad. Inte nerdragen i skiten.

Jag gjorde slut med honom idag, sa att det inte var för att jag tappat känslor, utan pga hans beteende, att jag måste vara egoistisk och ta hand om mig själv istället för att lägga ner energi på att tänka åt andra. Han ville absolut inte det, och sa att han kunde bättre sig, som han sagt många gånger förr. Jag föll inte för det, jag sa: Det är slut tills du kan visa motsatsen, och om du vill så ta den chansen.
Han måste fatta att det är allvar nu, även fast jag inte tror att han förstod det heller.

Tack för alla svar!

#9 Bra jobbat! Hitta någon som kan ta hand om sig själv och stötta dig istället, det är du värd! Hade gjort exakt som du, möjligtvis sagt att han hade fått sina sista chanser och att han kunde glömma att komma tillbaka, men jag är imponerad över det du sa. Mycket klokt!

*Kram*

 Bra gjort! Mycket vettigt att du sade ifran och klargjorde for honom vad problemet ar. Samtidigt ger du honom en chans att battra sig och det ar bra. Kanske ger det honom en ordentlig tankestallare nu. Om inte sa ar du i alla fall pa vag mot styrka och battre sjalvfortroende efter att ha hanterat denna inte sa lilla kris sa bra!

Jag var i ett förhållande för något år sen. Jag älskade honom otroligt mycket.

Han tyckte att alla våra problem var mitt fel, det sa han alltid. Jag var svartsjuk å knäpp. Men då jag pratade med människor..familj vänner random personer så sa alla samma sak, "du har all rätt att tycka att det är fel". Han flörtade mycket med tjejer å sa aldrig nej då nån gjorde ett närmande. Han var så vitt jag vet INTE otrogen. Men hans beteende gjorde mig osäker på mig själv. Då det var dåligt mellan oss kunde han ignorera mig i flera dar. (Då var vi alltså sambos i en liten lägh.) Jag gick på äggskal & tillslut då det gått 2-3dar så kunde han se mig å allt var som om inget bråk el problem funnits. Han var konflikträdd vilket jag inte är, jag har alltid varit en person som vill lösa saker då ett problem dyker upp.

Jag kände mig tillintetgjord av hans beteende.

Men det var ju jag som var deprimerad. Jag som kvävde honom för jag behövde få synas å få kärlek.

Tyvärr hade jag inte ditt mod att göra slut så det blev en nedåt gående spriral för mig tills jag till slut var på botten. Han gjorde slut. Å jag tänker fortfarande att allt är mitt fel, fast jag vet bättre nu å min familj å vänner ha alltid stöttat mig. Han var ju en stabil självsäker kille & jag, jag mådde dåligt & med dåligt självförtoende.

Efter det förhållandet var jag singel ett år tills jag träffade en ny kille som jag till en början trodde var den rätta. Men de visade sig att jag träffat en kille som hade lika dåligt eller än värre självförtoende som jag hade fått. Han misshandlade mig både psykist å fysikt. Trots jag visste att detta var fel så ansåg jag mig förtjäna det. För detta var en kille som ville ha mig oavsett. För det är ju fel på mig. Allt är mitt fel.

Med detta vill jag säga.. att jag önskar jag hade ditt mod. För det krävs mod att göra slut då man älskar nån och man mår dåligt.

Jag få kämpa oerhört nu med mitt dåliga självförtoende, med min tro om att jag inte är värd något.

#12

Jag blev verkligen berörd av ditt inlägg. Att det ska behöva bli så, och kunna gå så långt. Jag har nu gjort slut med min pojkvän, en gång för alla. Jag kände att den enorma energin som vårat förhållande tog, skulle jag ha bättre användning för att kunna läka själv.

Det är verkligen inte alls ditt fel! Du måste inse det. All den skit som hänt och går igenom ska du inte skylla på dig själv. Du är sjuk, precis som jag, och förtjänar en kille som kan stötta dig i allting. Jag beklagar verkligen att allt gick så fel, men du tar dig upp igen. Finns det en botten så finns det alltid en väg upp igen. Glöm aldrig det.

Tack för att du delade med dig.