Jag är noga med att tacka om någon gör något för mig.
Brukar också hälsa på främmande personer, speciellt äldre.

Tycker jag att någn har gjort något bra talar jag om det. Jag vet själv hur glad man blir om någon uppmärksammar en och det man gör.

Jag ÄR väldigt tacksam över mycket, men jag är dålig på att uttrycka det. Säger så klart tack om något håller upp dörren osv, men i relationer så glömmer jag ibland av att visa den där "extra" tacksamheten som att visa hur glad jag är över att dem i mitt liv osv.

Jag tror man lätt glömmer bort vara tacksam för det lilla i tillvaron, att man är frisk, att ens nära o kära också är det. Men försöker vara glad och tacksam för alla dessa saker.

Självklart tackar jag människor som gör mig en tjänst, tycker också det känns så bra inom en när man hjälpt någon. Hjälpte en gammal tant bära hem en matkasse, hon var verkligen tacksam.

Jag är tacksam över mycket, och tror faktiskt att jag är rätt bra på att visa det också.

Jag försöker också vara, och även visa tacksamhet, över det lilla i tillvaron.

Jag har också alltid varit en mycket tacksam människa. Framförallt  för det lilla i tillvarorn som Mariah skriver.

Det är viktigt tror jag att vara tacksam för även de grå vardagarna också. De är en stor del av vårt liv och tänker man efter så är det alltid något positivt som hänt under en dag.

Jag är inte ens frisk. Långt ifrån men jag kan känna en tacksamhet att det inte är värre.

Känner mig mycket tacksam.  Helt enkelt för att det finns så otroligt mycket att vara tacksam för!

Jag tackar alltid, nästan för mycket. Exempelvis om jag lånat ut pengar och får dem tillbaka så säger jag tack. Men varför ska man egentligen tacka för att få sina egna pengar tillbaka? Jag tror det sitter så djupt i en att man helt enkelt säger tack.

Så det kan reta mig rätt mycket om folk inte säger tack till mig. Exempelvis om jag bjuder på middag, då borde det vara självklart att säga Tack för maten. Men nej, det är inte så självklart för alla.

# 6 Hade vi inte haft de gråa dagarna hade de ljusa dagarna inte varit så ljusa. =)

#8 Nej, precis

# 8 Där sa du nå´t bra. Att nänniskor inte säger tack om man bjuder på något, eller ger bort något. DEt tycker jag också är trist. Ett tack kostar inget att bjuda på tillbaka. Men det kanske inte ligger i fatet för alla att uppskatta om de blir bjudna på något..

Ibland kan jag nog ha svårt att se de små guldkornen i vardagen, berors lite på hur jag mår.

Men jag är noga med att tacka andra, att visa min uppskattning över de som folk gör och speciellt för det folk gör för mig. Kanske till och med så att det går lite över styr.

Men jag är nog ganska tacksam som person, och det kommer nog utav att jag aldrig har haft så mycket, varken pengar, familj eller kärlek.

Jag är tex otroligt tacksam för varje dag jag vaknar upp brevid min sambo, och tacksammare för var dag jag inte har ont.

Jag försöker att hela tiden visa tacksamhet till folk runt omkring mig.

Min mamma var väldigt mån om att vi skulle tacka för saker när vi växte upp. Tacka för maten, tacka för skjutsen, om man sovit borta så ska man tacka den personen/familjen för att man fick vara där och sova där. Och det sitter såklart kvar och jag gör det än idag.

Jag säger tack när jag betalat och fått något i kassan alltså varan jag köpt eller pengar tillbaks. När folk håller upp dörren för mig, och ibland när bilar stannar för att släppa över en.

Jag tycker inte det känns så svårt att bara visa lite tacksamhet och vara trevlig.

I vardagen hemma så kan jag glömma av mig lite men jag försöker så ofta som möjligt tacka min sambo för allt snällt han gör för mig. Tex det är jag som städar hemma och håller iordning men om han gör rent kattlådan eller plockar undan så visar jag min uppskattning så mycket jag kan genom att krama om honom och tacka för hjälpen.

Jag jobbar i vården och stöter ibland på unga som e sjuka o så fast jag jobbar i äldrevården o då känner ja mig tacksam att jag inte e sjukare än jag e.

jag säger tack när nån håller upp dörren o så.

har börjat tycka att man tar för mycket för givet i livet o man borde vara tacksamare.. innan jag blev sjuk i astma så var hälsan en självklar del, nu e jag tacksam att jag kan behålla djuren och trots allt inte får många anfall..