haha  vilken rolig fråga ! :D 

jag vet inte om ja kommer berätta historien om jultomten, men om mina barn kommer tro på tomten kommer jag nog vilja avslöja de själv ganska tidigt.
minns heller inte att ja trott på tomten själv eller inte :P

Svår fråga för mig. JAg vet faktiskt inte vilket som kan vara bäst, så ska bli kul o se allas åsikter så kanske man kan ta ett "beslut" sen ;)

Jag har aldrig ljugit för mina barn = dom har aldrig trott på tomten

Jag minns faktiskt inte hur länge min son "trodde" på tomten utan jag tror det löste sig av sig själv ganska tidigt med kompisar och så….

Min bror brukade vara tomte hemma och min son fick tidigt vara "lilltomten" själv så han har nog aldrig egentligen trott på tomten om jag tänker efter

Ingen tomte här. Däremot trodde dom på påskharen några år

Får jag barn så kommer jag köra med tomten, det är ju det som är det roliga med julen och  barn tycker jag :) Minns fortfarande hur spännande det var.

Maten, klapparna och spännande tomte4n :)

Tänker inte lura i mina barn sagor över huvudtaget.. Så nej tomten finns inte =)

Här har aldrig någon uttalat att tomten finns, det har alltid varit ett mysterium. Finns tomten eller inte…? Jag har själv fått välja om jag tror på tomten eller inte, ingen har sagt att han finns. Men då vi hade både mormor o morfar som var skådespelare så fanns det ju såklart en riktig tomte som kom under några års tid när jag var liten. När man frågade så var det aldrig någon som påstod att han var tomten, han var en snäll farbror som kom med julklappar i en säck (utklädd så man inte såg att det var morfar man absolut inte med mask eller liknande - det hade jag aldrig gått på), sen fick min hjärna själv fabulera ihop vem han var. När jag frågat mamma så har hon frågat tillbaka vad jag tror, eller sagt: kanske, kanske inte…

När jag började skolan så hade min lärare små "nissar" som hade egna klädhängare och egen plats osv. Där hängde ofta kläder på krokarna och kläderna ändrades efter årstiden (dom fanns alltid där). Fröken påstod att hon undervisade nissarna efter att vi gått i skolan. Detta gjorde hon alltid, vi hade den läraren till 3e klass, sedan fick vi en annan. Det snackades ju endel om hurividad et var sant eller inte, men inte at tnågon mobbade någon för att den trodde eller inte trodde. Det var upp till var och en.

Jag insåg snabbt att det troligtvis inte fanns någon tomte och om han fanns så besökte han iaf inte några barn. Det fanns ju massvis med barnprogram som visade att någon klädde ut sig, pappa ska köpa tidningen osv.

Detta är absolut inget jag oroar mig för. Jag kommer låta det bli ett mysterium (om inte kommer mina föräldrar göra det) och barnen får själva bestämma om han finns eller inte. Hur man gör från år till år med en tomte som kommer med klapparna återstår att se.

Klart vi ska ha jultomte den dagen vi får barn :)

Dottern på 9 år fick nu veta av mig att tomten inte finns. Ville berättade det så mycket tidigare men farmor och mannen ville inte det. Tycker det är löjligt att hålla på så länge och med motivieringen att det är ju kul för barnen. Själv tycker jag inte det är speciellt roligt att behöva leta tomte varje år. Sa upp det arbete för längesen. Vill farmor ha tomte så får hon fixa det själv.

Ett år var vi ensamna hemma och de året kom inte tomten utan han knackade bara på och sen var han borta och lämnade paketen på trappan. Ett annat år så la vi fram klapparna under granen natten för julafton och sa att tomten måste varit här i natt och lämnat. Barnen trodde då året efter att det skulle vara så igen men dom fick en tomte av farmor då vi var hos dom igen och firade jul.

jag vill ha en jultomte till mina barn så länge som möjligt. Jag kommer inte säga att tomten finns, och jag kommer heller inte säga att tomten inte finns.

#11 Precis. Man kan ha tomte fast man egentligen vet att tomten inte finns. Visst är det kul med en tomte som delar ut julklappar