Låter konstigt om han reagerar så starkt på något som du inte haft att göra med egentligen. Är det då en sjuklig reaktion? Eller förminskar du ditt deltagande?

Huvudsaken är väl att han vill jobba med det. Gäller det dåligt självförtroende från hans sida kan det ta ett tag. Gäåller det misstag från din sida lär det också ta ett tag. Men jobbar man hårt med det båda två och man verkligen vill så kan det gå.

Det är nog ingen sjuklig reaktion, bara väldigt intensivt.

Det gäller nog mest hans dåliga självförtroende, han har gått igenom mycket som han ännu intek ommit över oh det händer nya saker hela tiden och de får inget slut ungefär. :(

Såg nu att ni aldrig träffats, och ändå redan varit tillsammans och hunnit göra slut för att bli tillsammans igen. För mig känns det väldigt konstigt att starta ett förhållande innan man ens har träffats, än mer att göra slut och bli tillsammans igen.

Om problemet börjar innan man träffats, är det nog inte mycket att hänga i granen.

Varför är det inget att "hänga i granen" för att man inte träffats än? Vi pratar i telefon, camar, och sådant varje dag. Vi känner varandra utan och innan, bara att vi inte träffats. Jag tycker inte det är så konstigt, väldigt många som träffar någon på nätet i dessa dagar. Och när jag träffar honom lär det inte direkt vara som att jag inte känner honom alls och som att han är en främling för mig, för det är han ju inte.

Jag håller med Hera, det låter helkonstigt! Hur kan man vara tillsammans med någon man aldrig har träffat? Han kanske inte alls är sådan som du nu har uppfattat honom som. Det är så mycket lättare att vara någon annan när man slipper träffas. Och som sagt, problem har redan uppstått mellan er.

#4 Jag syftar på att ni redan haft "problem" och "gjort slut", genom nätet. Därför är det ju inte mycket att hänga i granen. Det har liksom inte börjat ännu, ändå har det redan tagit slut?

Vanligt vis snackar man med folk på nätet, men ett förhållande brukar man inte starta fören man börjat träffas. Jag känner ingen som blivit tillsammans med en internetkompis, genom nätet. Det är för mig en fantasi, och lite smått oroande att man tror man verkligen känner en person genom webcam och telefon. Man kan inte känna av en person ordentligt fören man träffas.

Du kanske inte finner något fel i att ni redan har problem, men för mig är det jättekonstigt, hela grejen. Sen är det ditt liv, och du gör ju så klart hur du själv vill. Är internetförhållanden din grej, så får du väl köra på.

Men att träffa någon på nätet är inte samma sak som att bli tillsammans med någon på nätet, så du vet.

Jag tycker det är helt upp till var och en.

Jag känner flera som träffat någon på nätet, jag själv har träffat någon genom nätet innan och det har funkat superb (även sedan när jag träffat personen, hade ett förhållande på strax över ett år med någon jag träffat över nätet)

Många tycker att det är väldigt konstigt men man kan inte veta helt säkert förrän man själv är i situationen.

Och enda anledning varför vi inte träffats än är för att chansen inte kommit upp förrän nu, annars skulle vi träffats såklart träffats förlängesedan.

Men ja, det är lite annorlunda "irl", men inte så annorlunda att vi skulle vara som främlingar. Men ändå inte som om vi känt varandra hela livet. Jag vet! Jag har varit där! Bara för att jag inte träffat honom, betyder inte att han kommer vara som en helt annan person.

Om ni inte har varit där själva, så föreslår jag att ni inte diskuterar det som om ni visste, för det gör ni inte.

#7 Jag har träffat en person genom nätet. Så visst har jag varit där, men jag skulle aldrig få för mig att säga att vi är tillsammans innan vi träffats. Det finns inte på min karta!

Du tycker alltså inte alls det är något konstigt med att ha en internetpojkvän, som man redan har problem med och som det det redan varit slut med en gång? Innan ni ens har hunnits träffas? Sorry, men nog måste även du se problemen.

Hur tror du ett förhållande kommer bli när problemen kommit innan en träff?
Låter inte som en bra start i mina öron.

Träffar (irl) jag en kille och vi får problem redan från start, så förstår jag att det inte kommer fungera. Början av förhållanden bör vara underbara, när man e nykär och allt sånt. Det ska inte vara problem o jobbigt.

Nej, jag tycker inte det är konstigt, faktiskt. Och att vi blivit ihop igen betyder att vi vill jobba på det. Våran relation har varit ganska invecklad redan innan vi blev tillsammans, hela alltet är ganska invecklat. Och det är nu folk säger att om det är sådär, så är han inte bra för dig, ni är inte bra för varandra och sådär. Men antingen fokuserar man på det som krossar en eller så fokuserar man på det som håller oss tillsammans. Våra problem är inte större än det som får oss att vilja försöka. Vilket ändå gör det väldigt värt. Sedan så kommer vi träffas också, vilket kommer göra allting mycket lättare, eftersom mycket av frustrationen ligger just vid att vi inte har hunnit träffats än.

Jag själv tycker det är skumt med folk som inte är öppna nog för att förstå grejen med att träffa någon på nätet och bli ihop innan man hunnit träffas. Det låter riktigt skumt, kan jag hålla med om. Men det är inte så skumt som det låter alls. Vi har hunnit lära känna varandra på en helt annan nivå än från om vi skulle träffats irl första gången, pratat om allt mellan himmel och jord.

Jag själv, som är sjukligt blyg, skulle inte vågat öppna mig på samma sätt. Och när vi träffas kommer han ha det i åtanke att jag bara är väldigt blyg och inte att jag är som en annan person bara för att jag inte vågar säga lika mycket. Men det kommer när jag väl blir avslappnad, då blir jag mig själv.

Har alltid funkat så för mig, kommer alltid göra. För mig, är det lättare att lära känna en person från nätet för att sedan träffa den irl.

Sedan vad ni tycker och tänker, fine. Vi har olika åsikter om det. Vissa är vana vid det, andra inte.

Ja, vi är alla olika som jag skrev i någon annan tråd.

#0 de finns självklart fler än du som blivit ihop innan de träffats och haft ett bra förhållande :) 
jag känner faktiskt ett par som blev ihop genom ett internetspel(wow). de bodde i olika länder och ansåg sig som ett par innan de hade träffats, eftersom de visste att de ville vara tillsammans men att de skulle ta ett tag att kunna åka till varandra eftersom de inte hade råd att resa. sen vet man ju inte hur kemin är när man väl ses, men jag tror att det är vanligare än man tror nu att man blir tillsammans över internet.
ja hoppas ni kommer träffas snart och att de funkar mellan er :) lycka till!

#8 varför är du så hånfull? visst kanske de finns problem men du har ju ingen aning om va de har för problem och känner man att man vill va med nån är de väl upp till dom?

"Början av förhållanden bör vara underbara, när man e nykär och allt sånt. Det ska inte vara problem o jobbigt."
vem bestämmer det? mitt och min sambon förhållande höll på att ta slut precis i början för att min pappa gick bort.
jag va tjurig å arg hela tiden och allt gick ut över honom.  de va inte nån direkt dans på rosor. 

och jag tycker du ska ge dig nu, allt är inte rosa moln hela tiden! förstår inte varför du ger alla tips om att ge upp hela tiden!  
folk skriver här för att de vill ha råd och hjälp.
istället blir de dumförklarade och mår ännu sämre,
just nu pmar ja med flera tjejer som inte ens vill skriva inne på relationer längre pga hur de bemötts.  
nåt att tänka på kanske?

Det är ju såhär att vi är som sagt alla olika. Och jag tror inte att någon här säger åt någon att såhär SKA du göra. Vi säger väl bara vad vi tycker?

Jag har träffat flera stycken genom nätet, men jag skulle aldrig påstå mig ha ett förhållande med någon jag aldrig träffat irl. Det är vad JAG tycker och hurdan JAG är. Hera säger vad hon tycker och Fnuha säger vad hon tycker, ingen har rätt eller fel.

Jag säger också att jag tycker att TS verkar ha fått en märklig typ på tråden, naturligtvis finns det dom som det har funkat för ändå. Men ja, jag anser det märkligt.

#11, tack, du förstår :)

#12 jo absolut får man säga vad man tycker, och ingen åsikt är väl rätt eller fel  men det är sättet man säger de på, det jag reagerade på var att Hera skrev
"Du tycker alltså inte alls det är något konstigt med att ha en internetpojkvän, som man redan har problem med och som det det redan varit slut med en gång? Innan ni ens har hunnits träffas? Sorry, men nog måste även du se problemen."
och
"Men att träffa någon på nätet är inte samma sak som att bli tillsammans med någon på nätet, så du vet."

det är väl inte fel att ha en pojkvän på internet/telefon och vad e de för problem som TS inte skulle se? antagligen har väl TS vägt sina problem med vad som är bra? 
jag tycker inte TS behöver bemötas så, TS vill uppenbarligen ha en relation med sin kille och undrade här om någon visste varför han betedde sig konstigt mot henne, ingenstans står de att hon vill avsluta relationen, tvärtom! och vad hennes å killen problem skulle vara står de ju inget om heller, att dömma ut någon annans förhållande tycker ja inte man ska göra.

Fnuha; ska du inte annat än klaga på mina inlägg kan du lika bra låta bli att skriva till mig. Dela gärna med dig av dina åsikter om ämnet, men lägg ner dina påhopp på mina åsikter. Du har klargjort vad du tycker om mitt sätt, men jag kommer inte bli någon annan. JAg ger mina råd på mitt sätt, så ger du dina på ditt sätt. Sen är dom inte lika, men det är ok.

Acceptera det.

Fnuha! Hera!

Ni menar nog båda väl, på erat eget sätt!

#16 Det gör vi alldeles säkert.

#15 de är inget påhopp det är en ifrågasätting. du hade inte själv tyckt de va jobbigt att få en sådan kommentar om du tog dig mod att skriva om något jobbigt? men visst ska inte skriva till dig mer om du inte klarar av att svara. tycker det är tråkigt att ha ett relationsforum där om man inte är eller gör som alla andra så får man skit för de eller blir dumförklarad.

#16 jag förstår tyvärr inte hur man kan vilja väl när man inte stöttar.
även om man inte förstår så kan man fortfarande stötta.
Folk skriver mycket här för att dom inte har någon i deras närhet att prata med, eller har något jobbigt att prata om som de inte vill avslöja för en närstående.

på om sajten står de.

"Ventilera dina känslor här, det är det sajten är till för.

Men kom ihåg att vara trevlig, och inte gå på person.
Jag hoppas att vi alla kan ge stöd och råd tillvarandra och dela glädje och sorg."

hur ska man våga ventilera sina känslor och söka stöd när man inte får de för att man inte tänker och gör som alla andra?

#18 Ditt inlägg hade passat bättre som PM

Jag kan hålla med om att det är märkligt att man anser sig vara ihop med någon man aldrig träffat.

Sedan kan man givetvis få en bra relation via nätet och telefon men man kan ändå aldrig vara säker på att personen är vad den utger sig för att vara.

Och att helvetet bryter loss när han mår dåligt låter olycksbådande. Hur ska han då inte vara irl.

Jag ger mina råd, ska du bestämma att dom är fel? Du hoppar visst på mina åsikter och mina råd, för dom passar inte enligt dig. Hur hade du känt det om någon började gnälla på dig och dina inlägg så fort du skrev?

Jag vill väl med mina inlägg, det är därför jag skriver och delar med mig av mina råd. Ganska dumt att tro något annat.

Jag hade inte tyckt det var jobbigt om någon gav mig råd, då det är råd jag bett om. Man får självklart inte alltid bara råd man hoppas på, det hör till.
Men JAG kan bara ge de råd som jag kan stå för.

Ingen har blivit dumförklarad och ingen har fått skit.
Du kanske tolkar saker annorlunda, men det kan jag garantera dig.
Det är stor skillnad på att ifrågasätta saker och på att dumförklara.

Alla får ventilera av sig här och ingen behöver vara som alla andra. Så har det alltid varit här inne. Men på ett forum får man blandade råd och åsikter. Man tar åt sig av dom som passar en.

Jag forsätter ge mina råd. Sen får alla bestämma själv om de är något att ha eller inte. Ibland kanske mina råd passar, och andra gånger inte. Men jag undanber fortsatta påhopp om hur dåligt mitt stöd är, för det är ett angrepp mot mig!

Jag låser nu tråden då den helt spårade ur. Det ber jag om ursäkt för RandomBrud! Du är välkommen att starta en ny om det behövs, så ska vi se till att hålla den fri från utspårningar

#18

Du bryr dig, det märks!

Men kan det inte bli lite jobbigt för en själv, att försöka ändra inställning hos folk?