Nej vem som helst kan bli mobbad. Jag vet inte hur man kan undvika det. Oftast har mobbaren så dåligt självförtroende och vill hacka på andra för att må bättre. Kanske ska man prata med sina barn och ta reda på om de är mobbade och se till att ordna situationen innan den blir värre.

Jag blev själv mobbad.
Anledningen till att jag blev mobbad var för att jag var överviktig då, bev kallad flodhäst, köttbulle m.m. Samt slagen flertalet gånger.
Men sen (har epilepsi på samma gång) fick jag en ny medicin som hade en biverkan att jag åt mindre = rasade i vikt och blev underviktig. Då var de på mig för de.
De var på mig för att jag vågade vara jag och inte vara som alla andra och ha de och de kläderna eller prata på de och de sättet.
Medan de andra pratade en ganska ren svenska så pratade jag gärna med jämska (jamska) ord i mellan åt, vilket de inte förstod.

Jag skulle säga så här, det går inte att få sitt barn "omobbat", det är egentligen bara otur skulle jag säga. Tyvärr är de också ofta de som faktiskt vågar vara sig själva som åker på stryk om de sticker ut för mycket ur mängden.

De som mobbar är ofta väldigt rädda och otrygga i sig själva så de måste tracka ner någon annan psykiskt eller fysiskt, värsta fall båda delarna för att må bra själva eller för att visa att de "är något".
De väljer sina "offer" och när de märker att det tar så fortsätter de, för då vet de att de kan.

Mitt råd skulle nog vara att försöka få barnet att stå på sig och säga ifrån direkt det anar oråd, det är nog egentligen det enda sättet att komma undan det om man skulle råka vara otursbarnet.
Det viktiga är nog att inte visa rädsla när man står på sig, rädsla syns fort och gör bara läget sämre.

Jag var mobbad i 9år innan personerna mognade till sig och slutade.
Idag är jag tillsammans med en av de som slog mig samt bra kompis med en annan som slog mig (pojkvännens barndoms kompis som än är bästisar typ).
Jag har ingenting emot de som mobbade mig förut, idag.
Det är bara 2st som jag har något emot.

Vissa saker kan man ju göra.

Man behöver inte köpa de mest totalt omoderna kläderna, man kan se till att barnet är helt, rent och fräscht, man kan försöka få barnet (främst för hälsans skull) att inte vara för överviktigt och man kan lära dem vett och etikett.

Men oftast är det ju inte barnet som blir mobbat det är fel på, det är mobbarna. Så främst är det väl att uppfostra sina barn så de inte mobbar andra det man kan göra.

De barn som blev mobbade i min skola var utmärkande på något vis. Jag själv var tjock, hade fula omoderna kläder (mina föräldrar tyckte inte det var värt att köpa moderna) och hästtjej.

Andra blev mobbade för att de var långa, korta, luktade illa, snoriga osv. Utmärkande helt enkelt.

Det stämmer Sara, det bästa man kan göra är att uppfostra barn som inte själva kommer mobba, så gott det går (100% kan man ju aldrig bli, händer det får man ta ordentligt tag i det då). Och det gör man nog med rätt värderingar. Genom att lära dom att alla människor är fina och har känslor. Lära dom ödmjukhet.

Jadu, om detta tvistar de lärda.. Visst är det enkelt att mobba en svag eller annorlunda person som sticker ut ur mängden. Och ja det finns faktiskt personer som är givna mobboffer från den dag de föds, även om det låter hemskt. Men föräldrar har ett stort ansvar som många ofta missköter och det är barns uppfostran. Bra värderingar, stabil grund och vett och etikett skulle ordna upp väldigt mycket om man ser till barn. Då har jag faktiskt svårare att förstå när det gäller vuxna människor som aktivt mobbar kollegor osv!

#6 Ja vuxenmobbing är värre tycker jag med. Vi ska vara så pass mogna att vi inte gör så.

#7 Precis, barn är barn, de har inte samma konsekvenstänk som vi vuxna har, eller borde ha iaf. Dessutom hur ska man kunna lära ett barn rätt och fel när vi sjävla inte föregår med bra exempel.