Ny här och ville bara skriva av mig om hur tur man kan ha ibland. Jag och min bästa vän började i samma gymnasieklass 2007. Vi umgicks inte eller nåt. hon hade andra och jag hade andra, men i våran klass hoppade vi runt mycket. Alla kunde umgås med alla ungefär. Även om det snackades mycket skit.
Men efter sista sommarlovet (innan 3an) så hände nåt. Varken hon eller jag vet men vi blev jätte bra kompisar. Vi fortsatte umgås mycket och lärde känna varandra. Och efter studenten och allt sånt kände jag att jag måste bara säga att jag har snackat skit om henne..mådde dåligt över det å så, det fick bära eller brista. Men hon förlät mig utan vidare. Som hon sa det var längesen, vi kände knappt varandra och det var lite sånt i vår klass. Även om vi skyddade varandra mot sånna utanför vår klass ;P

Vi är så fruktansvärt lika på många sätt. Men inte så lika att det är allt . Utan vi är olika så att vi kan komplettera varandra på det sättet. Finns saker med henne som kan driva mig till vansinne, men va tusan hon är min bästis. Måste ju störa mig på nåt annars blir det bara tråkigt.. Vi har även samma läggning, så hon förstår ju mig även när det gäller sånt.

Jaja ska sluta skriva nån gång haha. Bara så fruktansvärt glad att jag har dig<3