Jobbigt du :/ man vill ju kanske inte fråga igen heller för då kanske man känner sig tjatig xD

Ja jo… Fast hon måste ju förstå att när man är nykär och ung behöver man tid med sin pojkvän.

Förstår verkligen inte vad din systers problem med att kunna bli gravid har med dig och din pojkvän att göra?

Vet inte hur du ska göra om det inte går att prata sansat och vettigt med dina föräldrar, för trots allt bestämmer de över dig tills du blir myndig eller flyttar hemmifrån.

Sex kan ni ju ha oavsett om ni sover hos dig eller honom, och någon annan vettig förklaring kan jag inte komma på. Eller vettig anledning till varför dom skulle motsätta sig på ena hållet men inte andra.

Och det är ganska tråkigt om det är så att man glömmer hur det är att vara ung och kär, när man blir äldre. Det är ju den här tiden som ska vara underbar för dig. Kanske är det något annat som tynger din mamma och så går det ut över dig på detta underliga vis?

Nja, jag tror det har att göra med att jag inte skyddar mig (vilket jag är jättenoga med) och att jag ska bli sjuk på samma sätt som henne. Kan det vara så att de tror att de har mera koll på mig när han är här?

Jag va med min pojkvän bara på helgerna när jag gick gymnasiet och min mamma tyckte det va mycket O.o alla mina kompisar bodde i princip med sin och jag hade 2 dagar i veckan -.- men jag sov ju över hos honom varanan helg och det va inga problem med det :O och din syster ska väl inte involveras i var du kan sova och inte? O.o

#4 Får man fråga på vilket sätt din syster är sjuk?

Hur blev hon sjuk då? :O men om de inte vet om du skyddar dig eller inte så kan de ju inte bara anta att du inte gör det xD

Sånt där gör mig galen.. Mina föräldrar var likadana med en av mina första killar, och det som störde mig mest var att de inte kunde prata med mig på ett vuxet sätt. Om jag någonsin behandlar mina barn likadant så hoppas jag att någon slår mig i huvudet och säger åt mig att sluta tramsa!

Det jag gjorde var att konfrontera dem båda två samtidigt efter middagen. Sa helt enkelt att jag kommer att sova hos min kille oavsett vad ni tycker, om ni inte kan ge mig en rimlig anledning till att det inte är okej. Han har sovit här och ni känner honom.

Grejen är att agera vuxet, skulle jag sura, skrika och gråta som ett barn kommer inte att fungera tex. Bättre att framföra saker och ting sakligt, samt helt enkelt stå på sig och begära rimliga förklaringar. 
Sen kan det vara så att det är lite jobbigt för din mamma att du börjar bli en ung kvinna oc ´h inte ett barn. Det är ju ett kliv in i vuxenvärlden och hon kanske känner att hon har mer koll om han sover hos er. Om hans mamma tycker att det är ok så kanske de kan prata med varandra? Mamma till mamma liksom. Pinsamt men kan funka.

Ärligt talat vet jag inte. Jag vet bara att hon fick åka till sjukhus. Och jag förstår inte varför de försöker använda det som argument. Och jag menar, sex kan man ju ha när som helst. Det är inte direkt så att de hindrar oss att ha det.

Kanske borde jag lägga fram lite olika tänkbara argument varför de inte vill att jag sover över hos honom för mina föräldrar och därefter komma med motargument?

#8 Bra råd det där med att man får agera vuxet. Det minsta man kan begära är ju i alla fall att få en rimlig anledning till varför dom säger nej.

#9 Kan funka att göra så! Värt ett försök iaf

Att låta henne prata med hans mamma är nog inte så bra. Hon är mycket värre än henne. De skulle bara smida onda planer om hur de lättast hindrar oss från att ses. Om hans mamma inte skrämmer livet ur min vill säga.

Det roliga är att de inta haft några problem med att mina andra syskon sovit över hos sina pojkvänner/flickvänner. Kanske för att jag är yngst av 4 syskon?

Salish; ja en bra ide är ju att du berättar varför du inte kan förstå varför dom är emot det, när det är helt ok att han sover hos er. Sen får dom förklara varför dom inte vill.

Och berätta att du kommer växa upp hur dom än gör ;)

Tack för alla svar! Jag hoppas att det fungerar!

Lyckas det inte får du skriva igen.
Kanske kan din pojkvän vara med när ni pratar.

Kan du inte fråga din syster vad det är för sjukdom? Det blir ju lite lättare att veta vad din mamma menar då

Jag träffade min sambo när jag var 17 och vi spenderade varje helg med honom. Någon gång sa mamma att det var kul om jag var hemma (han hade egen lgh, så vi var mest där), så då brukade jag vara hemma men ta med honom och så gjorde vi alla saker tsm. Även om det bara var att äta middag etc

Min mamma har i efterhand sagt att det var lite jobbigt att jag var borta men samtidigt ville hon inte hindra mig. hon visste att den första tiden är man som klistrade bredvid varandra, och att jag höll på att bli vuxen.
Hon har sagt att om hon skulle förbjuda mig något så skulle jag alltid kämpat emot. Hon kan ha sagt försiktgt vad hon tyckt om något om något men inte velat förbjuda mig (ja utom droger etc) helt och hållet.

det bästa du kan göra är att sätta dig ner och prata med henne. berätta dina känslor och så får hon ta med sina…

Mött sådana som dina föräldrar förut- tror hon har svårt att släppa dig vännen ;) + säkert ett uns av ohälsosamt kontrollbehov. Du är påväg ut ur hennes sfär och det kan man ju förstå att det är en sorg för henne. Kanske du ska ta till dig lite av det hon säger? Att spendera lite tid och kärlek till dem också någon dag i veckan så blir gnället kanske mindre. Ta initiativ till att spela spel eller prata om annat än ditt förhållande och killen. Killar är alltid "hela världen" när man är nyförälskade. Om något år kommer du och din kille fortfarnade att vara kära men ha lust att göra annat också än att bara umgås med varandra. Familjen är inte allt för dig men förstå att du är en stor kärlek för dina föräldrar och ev syskon. Klart de saknar dig!

En kompis dotter som tyckte om att rida spenderade mycke tid i stallet med mig. Jag älskar barn och hon var som en liten lillasyster som ville lära sig allt om hästar och var riktigt duktig. Hon skötte om min häst och jag hjälpte henne med sin, red ut och vi sov över i stalet och jag som uxen tyckte ju att det var superkul att återuppleva "tiden som hästflicka" när man var i hennes ålder. Men hennes pappa var väldigt ovillig till detta. Hon spenderad eför mycke tid i stallet och med mig- som nån avundsjuk liten gubbe. Till slut förbjöd människan henne att vara i stallet, och jag kan inte fatta att man kan bete sig så!

I mina ögon låter din mor likadan- hon har ju uppenbart inget emot din pojkvän, er relation eller att ni delar säng/sovrum så jag förstår inte alls varför hon nekar dig att sovva hos honom. Men jag förstår både pappan (som var rädd att mista sin lilla dotter till stora vida världen) och din mor. du ska inte vika dig helt för dem- men för husfriden och såklart för dina älskade föräldrars skull kanske du ska ta till dig lite- speciellt då din mor verkar ha så svårt att uttrycka sig :)

Din storasysters problem med att få barn har inget att göra med att sva över hos pojkvänner. Finns virus man kan få av att ha sex som ger cancer- som i sin tur kan göra dig steril såklart- Är det något sådant? OCh din mamma känner att hon har mer kontroll hemma.

Tycker att hon har fel och du har rätt- men tycker att du kan möta dina föräldrar en bit på vägen. Jag önskar tt mina föräldrar hade velat umgås mer med mig när jag var i din ålder, och snart är du vuxen och har ditt eget liv.

min mamma är lite tvärtom, jag får sova över hos min pojkvän men han får inte sova över hos mig, (är snart 17 år), jag har varit ihop med honom i 1,5år… Hon vet ju lixom att jag käkar p-piller :S Ibland när han är här å jag vill att han ska sova över å frågar så ljuger hon å säger "nej men vi har ingen madrass å vart ska du sova…hehe ne de går inte" å jag blir så j**la förbannad. Då kan hon inte ens ge en bra motivering varför hon gör så. Det i sin tur har bara gjort att jag spenderar mycket mer tid hemifrån…  Däremot så får jag sova med honom hos pappa (dom är skiljda, min pappa å mamma) och farmor. Dock är det inget som min mamma vet om för jag vet inte hur hon skulle reagera. När jag väl säger det hoppas jag att hon förstår.

#19 Låter verkligen konstigt att det inte är ok för henne och sen kan hon inte säga varför.

#20 ja det är ganska konstigt :/ när jag tar upp det gång på gång vill hon aldrig prata om det å säger att "det bara är så" så jag tror det har med henne själv och göra. Jag vet inte varför men det känns som om hon inte har en motivering och jämnt går undan fast det går bra att jag sover hos han då måste ju hon ha problem med det på något sätt. Jag vet inte, något traumatiskt kanske har hänt för henne i liknande situation då hon var i min ålder…  Något är det ju som får henne att säga nej men jag vet inte varför och det känns väldigt frustrerande.

ladymiss, det kan vara så att hon känner en oförklarlig och motiverad avundsjuka att du har ett förhållande.

Jag valde toral trots. Hade samma problem, han fick sova över men inte jag. En fredag kväll näör kille skulle hem o vi varit tillsammans 3-4 månader o han sovit över ett antal gånger så packar jag min väska, meddelar föräldrarna framför tv:n att jag sticker till pojkvännen o sover o så går ja.. Fick nog ett missnöjt samtal av mamma men inget mer med det. De fattad nog att det bara var en tidsfråga. O se här, snart 7 år senare o ännu inga ungar eller andra konstigheter ;)