
Vet inte vad jag ska göra
Har varit snart tillsammans med min pojkvän i 8 månader. Vi har ett distansförhållande, tar inte överdrivet lång tid att åka med tåg. Det är så satans dyrt att åka! 
Det är så att han och jag har olika mål i livet. Han och jag är som natt och dag, han är en stadskille och jag är en riktig lantis. På den senaste tiden har jag börjat må dåligt, känna mig ledsen och olycklig. Pga att vi vill så olika, så känns det som att vi aldrig kommer ha ett liv tillsammans. Att flytta ihop och skaffa familj.
Jag tycker det känns frustrerande att inte veta vad som händer i framtiden, medan killen lever i nutid. Å andra sidan är det nog för tidigt att tänka på bli sambos och sånt, eller så är det individuellt. Vad vet jag.
Jag vill verkligen inte göra slut och det vill inte han heller. Vill jätte gärna ha ett liv med honom.
Men det känns som att man får uppoffra saker, fast det blir bara orättvist om jag ska behöva uppoffra saker för honom. När han inte gör det för mig. Verkar som han är säker på sin sak och kommer inte direkt ge upp det. Samtidigt så vill han inte att han ska vara ivägen för mig osv.
Just nu känner jag mig riktigt ledsen, för det känns massa bra med denna kille! Finns det några goda råd eller nåt jag ska tänka på?
Lat är ett så hårt ord. Kan vi inte kalla det motivationshandikappad?
Skrattar sämst som skrattar sist, för han har inte förstått skämtet
I ett förhållande får man både ge och ta. Det är inte rätt om du ska ändra på allt för hans skull, och han inte något.
Detta är något ni får diskutera mer om. Men om ni inte ska flytta tillsammans ännu så har ni ju tid på er att planera.
Det är aldrig lätt om man vill oilka saker. Ibland går det, ibland inte.

#1 Jo, det har du rätt i. Jag vet inte hur han hade tänkt sig, men jag tror inte han vill ändra på sina planer. Han ska börja plugga nu i augusti och han ska träna hårt för att han vill tävla i bodybuildning nästa år.
Sen känns det orättvist att jag ska åka till honom varje gång, och han har bara varit hemma hos mig två gånger. Men frågar jag så säger han att han inte har råd eller så kan han inte komma för att han ska träna…
Han säger att det känns inte som jag vill fortsätta ibland, med tanke på att jag har sagt att jag funderar på göra slut. Men funkar inte förhållandet och vi inte hittar någon lösning så känns det som att man blir tvungen att göra slut
Jag är inte sugen på att ha distansförhållande i all evighet heller.
Lat är ett så hårt ord. Kan vi inte kalla det motivationshandikappad?
Skrattar sämst som skrattar sist, för han har inte förstått skämtet
Jag har ett tips!
Bestäm dig NU! Om du läser mitt inlägg "slut efter 5 år" så kommer du förstå varför. Hade jag bestämt mig för längesedan hade jag kanske vart lycklig idag. Men jag drog ut på det eftersom jag inte kunde tänka mig ett liv utan min sambo. Visst, det var väl bra ibland men problemet att vi var så olika var ett problem.
Vänta inte för länge. Bestäm dig och gör det snart. Du kommer hitta någon som passar dig från första sekund.
Jag håller med #3. När du redan känner såhär efter 8 månader att det kommer bli svårt senare eftersom han antagligen vill bo i stan och du på landet osv. Det låter inte som att han är beredd att ge så mycket om han bara varit hemma hos dig 2 ggr för att han ska träna eller för att det är för dyrt.
När jag "letade" pojkvän var jag lite noga med att det inte skulle vara någon som gillar djur och inte vill bo i lägenhet i stan hela livet, för det skulle förmodligen inte fungera. Jag vet att min pojkvän gärna vill bo i villområde senare, men det känns som att det kommer fungera på ena eller andra sättet.
Stressa inte fram ett beslut, men vänta inte i flera år med att känna efter ordentligt. Passar inte din nuvarande så finns det 1000 till som gör det. Därmed inte sagt att man ska ge upp hur lätt som helst, motgångar kommer alltid att komma i alla förhållanden, mer eller mindre.
Jag tycker att man skall vara på samma plan i ett förhållande för att det skall funka. Vilja samma saker. Det kanske låter hårt men det är vad jag tycker.
#5
Så är det absolut. Därför är det viktigt att ha lite framtidsplaner och våga prata om vad som kan tänkas hända några år framöver. Att ha samma värderingar om förhållande, boende, ekonomi, barn. Det är viktigt.
#2 Låter ju verkligen inte bra att han inte ens kan åka till dig. Förstår att du känner att du vill göra slut, och då är det nog så du måste göra också.
Alla kan vi känna tvivel ibland, men om man är ensam om att ge till förhållandet så tröttnar man,

Idag har jag gjort ett stort beslut, vi är vänner nu. Han och jag kom överens om att göra slut tillsammans och det känns helt okej. Ingen av oss är jätte ledsna, och vi kommer ändå hålla kontakten och vara vänner :)
Lat är ett så hårt ord. Kan vi inte kalla det motivationshandikappad?
Skrattar sämst som skrattar sist, för han har inte förstått skämtet
#8 Vad skönt att ni gjort slut och är överens om det :) Det är så man önskar att alla förhållanden kunde ta slut.

#9 Ja, skönt med raka puckar och att man är överens :)
Lat är ett så hårt ord. Kan vi inte kalla det motivationshandikappad?
Skrattar sämst som skrattar sist, för han har inte förstått skämtet
Skönt att det löste sig på ett vettigt sätt. :)