kan ju i och för sig inte säga hur jag faktiskt hade reagerat, eftersom att det inte har hänt mig. men jag skulle ju inte säga upp kontakten i alla fall

Låter lite drastiskt att säga upp vänskapen för något sådant. Men jag förstår också att man reagerar negativt på det.

Alla vill  ju inte se bild på hur man demolerat sin kropp. För en del saker som tex scarification är något som är avskyvärt för en del. Och om man dessutom har ett förflutet som du har, så är det ju lätt att dra slutsatser om att även din "text" är självskadebeteende.

Jag har också full förståelse för att man reagerar negativt, men att säga upp kontakten :-S

Har skickat ett sms och frågat om h*n kan förklara hur h*n resonerar men har inte fått svar

Alltås du har skurit dig tidigare, du har alltås redan ett självskadebeteende- jag är själv uppvuxen med en vän som var mitt allt men försökte ta sitt liv skadade sig på olika sätt- när jag blev äldre så tog jag belsutet att säga upp bekantskapen för jag insåg att det tillförde mig mer sorg än vad vänskapen var värd.

Så jag kan sympatisera med din vän- tro itne att det enbart handlar om att du skar in Mattis- det handlar om mer än så och detta var bara droppen som fick bägaren att rinna över- detta är jag övertygad om. Sen återstår det väl att se hur länge hon faktiskt håller sig borta från dig. Men jag kan förstå henne, precis som i en kärleksrelation kan man inte be andra att frändra sig- man kan bara flrädnra sig själv och de som inte passar in gör man slut med :)

Handlar alltså om att du, trots jämförelsen emd piercing och tatueringar (som är oväsentliga) ägnat sig åt att plåga dig själv. Kan du förstå att det är jobbigt för dem omkring dig, även om det åsklart även är jobbigt för dig. för dig var detta något som hedrar "mattis" men i din väns ögon var det kanske bara ännu ett sätt där du skär dig själv- som förut.

Du ska inte anpassa dig efter andra men du borde kunna förstå att vi alla påverkar dem som tycker om och bryr sig om oss. Det finns dock en gräns för hur mycket man står ut med.

#5 Jag kan helt klart förstå hur du menar om detta hade varit för att skada mig själv. Jag har själv tagit avstånd från människor som gör mig illa, jag förstår att man inte orkar. Jag har också full förståelse för dem som "övergett" mig tidigare då de riskerat att dras ner pga mig

Denna personen är ingen vän, vi är (var) kompisar, vilket för mig är väldigt stor skillnad

För mig är jämförelsen med piercing och tatuering självklar, allt går ut på att på olika sätt smycka sin kropp. Detta är inte annorlunda än att tatuera eller pierca sig själv hemma, därför undrar jag om denna personen hade reagerat lika om jag hade gjort det i en studio.

Efter att ha funderat ytterligare några timmar (utan svar på min fråga i smset) börjar jag tro att detta använts som en anledning att sätta stopp, att inte bara denna händelsen spelar in (som nämndes ovan)

Jag, denna personen och en till har umgåtts av och till under många år, jag är den som har varit utanför mesta tiden, de andra har periodvis varit riktigt elaka. Den tredje finns inte alls med i bilden från min sida längre, jag har aldrig fått någon förklaring till varför h*n vänt till att bli rätt rejält fientlig, uppenbarligen har jag ju gjort denne något men har ingen aning om vad. Jag kan mycket väl tänka mig att det är jobbigt att stå mitt emellan, jag har inte sagt någonting om den andra men vet att denne är duktig på att klaga och fruktansvärt energikrävande. Det är även en fjärde person inblandad men inte i detta vad jag vet

Jag vet att jag kan vara mycket svår att ha att göra med men har inte märkt någonting trots att jag har sagt att h*n får säga till om jag blir för mycket (pratar mycketmycketmycket och kan bli väldigt intensiv). Jag tycker även att jag har "uppfört mig", jag vet vilka som är mina problem och arbetar med dem varje minut, är därför mycket medveten om allt jag gör och jag kan inte komma ihåg något övertramp. Dock har denna personen just bytt jobb mm, mycket annat har hänt runtomkring.

Så, jag tror att det helt enkelt är en blandning av massor av saker, att det inte beror på bara denna händelsen utan att den använts som ursäkt.

#6 ja, så är det förmodligen :) Låter ju inte som att du jort en så stor förlust med att förlora denna vän, men klart man alltid börjar reflektera över vad man gjort för fel då man inte själv upplever att man förtjänade det.

#7 Nä, ingen större förlust, men hade som sagt velat ha en bättre förklaring :-/ Hur ska jag kunna jobba med mig själv om jag inte får veta vad jag gör för fel? Jag brukar som sagt veta exakt när jag gör fel (och ibland tror jag att jag har gjort bort mig trots att ingen annan reagerat :-/) men här har jag ingen aning om vad som hänt :-(

Jag hade nog blivit småsur/besviken och antagit att du gjorde det pga ångest, men jag hade inte visat att jag varit sur/besviken och frågat om det verkligen verkligen inte var för att du mådde dåligt.

Det är ju ändå ditt eget val, men jag hade förslagit att vänta och spara pengar till en riktig tattuering/scarficition :)

Jag har aldrig övergivit en vän som skurit sig, men hållt mig undan när dem vägrar ta emot mitt "stöd". Men jag liksom gömmer mig tills jag behövs xD

#9 Jag kan förstå att det blir första reaktionen men h*n lät mig knappt förklara. Fick ett samtal som började med ungefär vad fan håller du på med, vad är det för skit du lagt upp på facebook! Jag stod som ett fån och bara vaa??? och funderade om någon hade hackat min facebook och lagt upp något elakt (har varit med om något liknande en gång), fick reda på att det var bilden och jag sa som det var, att det inte var för att skada mig utan för att hedra Mattis. Fick höra att h*n ville inte ha med mig att göra om jag höll på med "sådan skit". Jag fixar inte telefon och kommer inte ihåg så mycket mer, därför skickade jag ett sms för en bättre förklaring men fick inget svar.

Japp, det hade helt klart varit smartare eftersom denna troligen kommer vara borta inom ett år, men om jag verkligen sparar kanske jag har samlat ihop pengar tills dess :-D

En helt sund reaktion, är personen inte beredd att lyssna är det inte lönt att lägga energi, hellre då förklara att man finns kvar men håller sig för att man inte stöder det beteendet. Jag har varit i den situationen men med mig som skäraren, jag har full förståelse för att folk tar avstånd för när man sitter i det beteendet och offerrollen drar man omedvetet ner andra, en riktig energitjuv som inte är sund att umgås med.

#10 Men strunta i den människan, tycker den överreagerade xP

Vem är Mattis? Hunden på bilden?

Jag undrar det med, vem är Mattis? Är det verkligen någon du vill hedra så bör du göra det snyggt oxå, inte rispa upp dig.

Visst onödigt kan jag oxå tycka, men känns inte som att man säger upp vänskapen för en sån sak. Möjligtvis så kan det ha varit droppen som fick det att rinna över för din vän, och då förstår jag.

Om ni inte ens var speciellt nära så tycker jag att en anlrnding att säga upp vänskapen är mer förståerlig :) En del människor är sådana ;) Jag anser själv att man ska kunna välja sina vänner och att man ibland får vara smart…dvs utgå från vad som får en själv att må bra. Uppenbart störde denna person sig på hur du behandlar din kropp- oavsett om det är för att hedra nån eller för att åsamka sig själv smärta. Hellre att de säger ifrån än att de fortsätter vara "vänner" under falsk flagg.

Jag "gjorde slut" med en vän efter att hon förklarat att hon ville köra in en gaffel i mitt lår. Jag tänkt einte stanna för att ta reda på hur det känns :P Har även sagt upp vänskaper där "bekanta" tagit droger- eller j ens FRÅGAT mig om jag vill ta drger med dem, under mina ungdomsår och det är inget jag ångrar för en sekund idag. Så oroa dig inte. Din "Vän" hade sina egna orsaker och du har dina, var den du är och acceptera att det inte tilltalar alla, men du vet iallafall vem som är dina riktiga vänner.

Mattis var hunden på bilden ja

Har fortfarande inte fått svar trots att jag skickade ett sms till så nu struntar jag i det, men hade som sagt gärna fått en förklaring :-(

Den största nackdelen är att Ping, min andra lilla hund, inte längre har någon att leka med eftersom jag inte har någon annan med hund att umgås med :-/

Personligen skulle jag tycka att en person som ristade in sin hunds namn på armen inte var riktigt klok.

Dels för att jag är skeptisk till människor som, enligt mig, bondar överdrivet med sina djur och dels för att det känns makabert att skära i sin egen kropp.

Att du sedan inte heller inser att bilden kan vara stötande för andra skulle jag också se som ett oroande tecken.

Jag skulle också gissa på att det var droppen som fick det att rinna över för personen i fråga.

#16 Och någon som tatuerar in sitt djur? Är de också inte riktigt kloka?

Det finns djur som fastnar extra mycket, Mattis har varit en otroligt stor hjälp för mig att ta mig upp ur min, i princip, livslånga depression. Av alla djur jag har haft så är det en hund och ett marsvin som fastnat så extremt, det tycker inte jag är att bonda överdrivet med tanke på att jag haft väldigt mycket djur

Jag kan visst se att bilden kan vara stötande, men inte mer än vilken bild på vilken sår eller vilken tatutering/piercing/scarification som helst

Vad det än var för droppe som rann över så var det inte pga att jag inte är "riktigt klok", jag har inte skurit mig en enda gång de omgångar vi har umgåtts, denna personen har aldrig sett mitt dålig jag utan bara hört och jag är inte den som snackar runt om sådant om inte den andra tar första steget. Däremot vet jag att denna personen tidigare ansett att folk som mår dåligt är svaga människor, har man en depression så kan man bli frisk bara genom att "skärpa till sig". Kan kanske vara så att jag inte längre är en svag människa utan nu är starkare än denne, en sådan "maktskiftning" kan nog vara svår att acceptera om man vill att det ska vara sm tidigare…

#17 Nog måste du inse att det är skillnad på att se en bild på en tatuering och på en scarification. Det ena är ett öppet sår som man skurit upp, det andra är en bild som stuckits in i huden. Det kommer du aldrig kunna jämföra eftersom det är två väldigt olika saker.

Om du på förhand vet att personen inte ser depression som något annat än svaghet så känns det ganska förståeligt att hon sa upp kontakten när du sitter och skär i dig själv?

Har man ingen insikt i vad en depression är så är man förmodligen inte särskilt tolerant gentemot sådant beteende heller, även om det inte var menat som självskadebeteende från din sida.

Sedan verkar du inte alls förstå att bilden var stötande eller varför, eftersom du blev så himla förvånad när din kompis ringde. Dessutom jämför du din handling med kroppsmodifieringar (tatueringar etc), men sådana bilder är det väl inte en människa som blir upprörd över?

Du jämför alltså ditt skärande med handlingar som betraktas som fullt normala, och därför tror jag inte alls att du inser vad som är stötande, vilket skulle oroa mig och jag var din kompis.

(Diskussionen om djur lämnar jag åt sidan, det är en massiv diskussion i sig och hör inte till ämnet.)

#18 Jo, det kan jag i och för sig hålla med om! Däremot är min bild mindre äcklig än på riktig scarification eftersom jag inte kunnat göra det lika djupt

#19 Nu förstår jag inte hur du menar, det finns alldeles säkert folk som blir upprörda över riktigt gjorda kroppsmodifieringar också. 

Ja, jag jämför detta med andra kroppsmodifieringar, som en hemmagjord piercing tex, om man accepterar det tycker jag det är dubbelmoraliskt att inte acceptera detta eftersom det egentligen är mindre risk för komplikationer med det jag gjorde än en hemmagjord navelpiercing. Varför ska andra få visa vad de gjort med sin kropp men inte jag? Om man däremot inte accepterar en hemmagjord piercing så är det fritt fram att tycka illa om vad jag gjort :-)

Denna personen har själv skurit sig, varit deprimerad mm så jag förstår inte alls hur denna människan funkar

#20 Du har aldrig reflekterat över att det kan vara därför den personen reagerar så hårt på ditt beteende? Om personen själv har skurit sig så kanske din bild framkallar vissa minnen, kanske skam, skuld, ilska osv. Då är det ju inte konsigt att personen reagerar, eller avslutar kontakten.

#21 Jodå, det har jag, men flera andra som har skurit sig har sett bilden och inte reagerat eftersom det inte är för att skada mig. "Problemet" i det här fallet är ju att denna personen sa upp kontakten för att jag la upp "skit" på facebook men någon förklaring har jag inte fått trots att jag frågat, det känns rätt onödigt att skylla på mig om det är den andra personen som har problem.

Jaja, spelar inte så stor roll egentligen, jag är stolt för vad jag har gjort och det är det som är huvudsaken eftersom det är min hund och min arm. Jag vill absolut inte att någon ska må dåligt över vad jag gör men jag känner heller inte att jag ska behöva be andra om tillåtelse för att leva mitt liv. Jag överlever helt klart utan denna människan men tycker det är väldigt tråkigt att det ska behöva bli såhär för att h*n inte kan acceptera mina val, mår h*n bättre utan mig så ska h*n naturligtvis vara utan mig men jag hade som sagt velat ha en bättre förklaring

#14 Missat ditt inlägg! Jo, man lär sig vilka som är ens vänner, håller med om att man inte ska vara falsk, hellre detta än att personen går och mår dåligt pga mig. Har bara en riktig vän men henne vet jag att jag kan lita på i alla väder! Jag skulle kunna gå igenom eld och vatten för henne <3

#22 Jo fast svar är inget man kan kräva av folk, alla tycker och tänker som de vill och behöver inte förklara varför även om det är väldigt störande att inte få svar på sina frågor.

Som sagt, jag personligen hade nog inte sagt upp kontakten, men jag hade tyckt det vore väldigt onödigt och dumt. Det finns bra kroppsmodifieringar, och hemmapuleri är inte något jag stödjer alls. Dessutom inte hos någon som karvat i sig själv tidigare, det känns inte riktigt bra helt enkelt.