Barnen kommer alltid först.

Jag och min man har bara en son och vi har ibland pratat om hur det skulle vara att mista någon. Jag mister hellre min man än sonen och likadant känner min man när det gäller mig.

Han är vårt "nummer 1"

Barnen går först såklart.

Ja. Om jag var tvungen att välja på liv o död så väljer jag alla gångar barnen. Lyckligvis är det nog mycket sällan man hamnar i en sån sits. Kan inte tänka ut nåt värre som kunde hända än att barnen dog eller for riktigt illa, de ska leva o ha det gott tills man själv ligger 6 feet under och inte vet vad som händer sen.

Men vad menar du med att en förälder väljer en ny partner framför sina egna barn?  Menar du att den tar ut skilsmässa för att bo med den nya och därmed träffar sina barn mer sällan? eller att den inte bryr sig om sina barn alls längre?  Eller bara att den inte alltid prioriterar barnen före i olika vardagssituationer?

#3 i mitt fall. en ny partner, där föräldern alltid stod på dennes sida. oavsett hur partner bettet sig.
jag som barn sa hur dålig jag mådde och bad dom ta det långsammare. allt skulle gå så fort. vips så bodde dom ihop och planerade barn och bröllop. jag hann inte med.

blev det ett bra svar? :P

Barnen absolut.

Asså, jag e ju bara 16 och har inga barn men som de känns nu skulle jag helt klart välja min partner :O

Kan tänka mig att det beror på ålder-är barnen små och så, så skulle jag välja barnen. ÄR barnen vuxna och redo att flyga ur boet och tex hatar min nya flickvän så får de stå för sina åsikter och val. Skulle min partner utsätta mina barn för fara på något sätt- vuxna som barn så äljer jag barnen. Tex att han blir kriminell :> pedofil etc.

Men generellt- barnen om de är små och omyndiga och behöver mig.

Min partner om barnen är vuxna, konfikter kna uppstå och vi är alla individer.

Jag är 20 och har inga barn. Men jag tycker att barnen alltid ska sättas i första rummet. ALLTID.

Jag ÄLSKAR min pojkvän otroligt mycket, men barnen? De kommer alltid först. Före ens partner, före ens föräldrar, syskon osv. Före sig själv. Före allting annat. Är mina barn lyckliga och mår bra, är jag lycklig och mår bra. Jag lever för att dom ska få det så bra som möjligt.
Jag skulle lätt få mitt hjärta krossat miljoner gånger bara barnen fick fortsätta vara lyckliga och må bra.

Jag har inga barn så jag kan inte svara på det… Har svårt att tänka mig in i situationen :)

Förstår verkligen inte hur folk tänker här?! Just nu är barn de västa jag vet :O Men de kanske ändrar sig med åldern vem vet ;)

Förstår verkligen inte hur folk tänker här?! Just nu är barn de västa jag vet :O Men de kanske ändrar sig med åldern vem vet ;)

Jo nu kanske du tycker så.

Men som jag tänker: när man har skaffat egna barn har man satt dem till jorden och då ska man ta ansvar och sätta sina barn i första rummet så att de får bästa möjliga utgångspunkt i livet.  
De är nya liv och nya individer som ska växa upp och bli så lyckliga som möjligt, så har man valt att skaffa dem så ska de vara prioritering nummer ett sen. IMO.

#11 Du ser inte att man ska ha sina barn i första rum, sina barn som man själv satt till världen?

Självklart väntar man inte sig att någon som inte har barn ska sätta barn i första rum, men sen om man får barn så tror jag det faller sig naturligt, och dessutom är det ens ansvar.

Tycker sätt abarnen i första rum inte alltid msåte betyda att man ska göra en knut på sig själv- tex scenario: Du skaffar en flickvän/pojkvän efter skilsmässa och dina tre 17-18 och 19åriga barn gillar INTE henne/honom- då får det väl vara så då :P

Om mina barn däremot varit i 5-6 och 7 års ålder och beroende av mig så skulle det inte vara klokt om jag satte andra människor före mina barn- men även då- ser jag inte varför man som förälder skulle välja mellan sin aprtner och barnen såvida det inte handlar om något riktigt hemskt- tex att partnern är en kriminell, våldsam eller pedofil?

Utan en partner blir få barn "gjorda" ändå…..

Nu har inte jag barn, och ingen sambo heller.. Men barnen måste ju gå först. Sätter även mina djur framför sambo.

Mina föräldrar har alltid sagt att de prioriterar barnen före allt, vilket är en lögn. Jag kommer dock att prioritera mina barn först, på riktigt.

#17 Håller med, känner många familjer som också skiter i stort sätt i sina barn, bara dom är själv nöjda så 

Tex drar hem en ny gubbe som är riktigt elak mot hennes barn men hon säger bara att "ni får faktiskt lyssna och göra som han säger!!" osv

#18 Ja, min mamma hade en flickvän som var riktigt elak mot mig och min bror (framförallt honom, då var han bara 8år!). Hennes nya har uttryckligen sagt att hon inte gillar oss barn, inte ens när det precis hade tagit slut mellan mig och mitt ex så fick jag bo hos dem (jag var omyndig då), utan jag blev tvungen att bo hos min pappa och hans fru som misshandlade mig VÄLDIGT illa psykiskt (hamnade på akutpsyk vid ett par tillfällen)… Men ändå säger hon inför folk att det är barnen som är hennes första prio. :S:S

#19 Hemskt 

#19 usch vad hemskt

aldrig behövt hamn på akutpsyk pga pappas fru men jag har legat i badrummet i fosterställning och gråtit och skakat för vad hon gjort. och mycket annat

Egentligen är det väl en onödig fråga. tror faktiskt 99,9% som har barn skulle sätta barnen först. Nu har jag inga barn och vill inte ha heller så jag sätter min gubbe först.

#22 vad tråkigt att det inte passade dig då. fast ändå ger du dig in i disskusionen?
men som du ser är det inte alla barn som upplever att föräldrarna gör det

#22 Det var en hög siffra du komemr med och den tror jag inte stämmer för 5 öre. Bara i den här tråden ser vi ju minst ett par som inte har föräldrar som sätter sina barn först.

Det borde vara självklart att välja sitt barn före partnern  eftersom det ändå är rätt vanligt att byta partner en eller flera gånger under en hel livstid, medan man (förhoppningsvis) har sitt barn kvar så länge man själv  lever.

Nu har jag inga barn så jag kan inte helt sätta mig in i det