är man inte nöjd me nåt och verkligen mår dåligt över de så tycker ja att tjaa varför inte..
kan man ändra de å sen må bättre av de e de väl bra?
men tror de e lätt att man bara hittar mer å mer fel på sig själv med iofs..

Jag vet inte, jag trodde jag kunde skriva ett intressant inlägg om detta men jag är så kluven! Det beror mycket på vad man funderar på att göra också.

Men jag håller med dig, Hera. Det skulle vara så otroligt härligt om alla var stolta över sina utseenden :)

Då kanske man istället bör gå till en psykolog, ta reda på varför man känner osm man gör och lära sig att gilla sig själv. Istället för astt lägga sig under kniven. Det kan faktiskt innebära döden eller i alla fall komplikationer.

Jo, en operation innebär ju alltid risker, men är man villig att ta dom riskerna kanske man verkligen känner att det är det enda som skulle funka.
Jag bara spekulerar :P Plastikoperationer är nog ofta väldigt genomtänkta och väl övervägda med tanke på både riskerna och priserna.

#4 Det tror faktiskt inte jag att dom är. Genomtänkta.

Har sett så många som ångrat sig, och som fått komplikationer.

Tror mer på att lära sig tycka om sig som man är!

Min pojkvän kom nu med en bra fråga; Vad är det för skillnad på att plastikoperera sig eller att pierca/tatuera sig? För man vill ju uppnå samma sak med det…

#5 Absolut skulle det vara bättre! Jag har ju aldrig träffat någon som ångrar sig, så jag kan ju egentligen inte säga något… :)

#6 Intressant! Nu kommer jag sitta och klura på detta i hopp om att få fram något klokt svar.

#7 - Haha, ja gör det, för det är precis det som jag också sitter och gör nu :P

Fast piercingen kan man ju ta bort.. Och så tycker jag det känns mer som utsmyckningn med piercing och tatuering.

Att operera sig är ju verkligen att ändra på det man har. Okej om man kanske lider av fettma eller nåt sånt och fettsuge sig. Att bli smal är ju inte samma sak som att förstora brösten, ändra ansiktet m.m

Piercingar och tatueringar är ju konst, utsmyckning. Det är ju inte alls samma sak?

Visst vore det härligt om folk kunde älska sig själva, men jag bryr mig inte så mycket. Vill folk ha 3kg bröst får de ha det ;) Önskar mig ibland ändring på saker, men jag skulle nog inte göra en plastikoperation för den sakens skull.

Jag skulle dock vilja ändra en sak, har en "häxvårta" bredvid näsan som jag avskyr. Jag vänder hellst bort den sidan när folk pratar med mig, och när jag ska fotas, även om jag blivit bättre på slutet. Och när jag får råd så kommer jag ta bort den.

Bör jag gå hos psykolog för det? För att jag inte vill ha en vårta i mitt ansikte? För det är ju en sk. skönhetsoperation, det har inget alls med funktioner eller fysisk hälsa att göra.

#11 Fast de tycker ändå jag är en annan sak. De är ju skillnad på o ta bort en vårta i ansiktet än lyfta upp kinderna och rumpan. Eller hur? :)

Skulle aldrig lägga mig under kniven för att ändra mitt utseende! Sånt är patetiskt i mina ögon.

Enda gången jag kan förstå det är om man är med i en olycka, eller får tex bröstcancer,så man vill rätta till saker och ting. Stora födelsemärken, brustna blodådror(sånna där fula på som man kan få på benen o ansiktet) kan jag oxå förstå att man vill ta bort, då de verkligen förstör en människas utseende.

Man kan väl säga att alla onödiga ingrepp som krävs att man sövs o sen blir sängliggandes ett par dagar är jag emot.

#11 En sån hade min mamma oxå, en jättestor födelsemärkesplupp=) Den tog hon bort med laser, de tar typ 5 minuter! Den bränns bort helt enkelt!

#12 Jo, visst är det två skilda saker, men ändå inte. Jag har en del hos mig jag är missnöjd med, och jag vill/tänker operera för att vara mer nöjd med mig själv.

Andra tänker oftast som allt inte på den, och kanske kunde jag "lära mig älska mig själv som jag är" med proffessionell hjälp, för att försonas med min vårta ;)

Jag kommer även göra en tattuering av samma skäl, dölja något som jag ogillar hos mig själv för att blir nöjd, vilket blir en liten skillnad mot de andra jag har som "bara" sitter där av minnesskäl eller för att jag tycker det ser snyggt ut.

Jag har en massa ytliga blodkärl på benen och dom kommer jag ta bort. Jag ser inte det som en skönhetsoperation heller riktigt.
Bara lite finslipning

#13 Åhå, det låter bra! Har inte börjat kolla upp det än, men när jag pratade med en läkare när jag var 14-15 om det så sade han att de behövde skära och att det skulle kosta flera tusen för att få det snyggt eftersom det sitter i ansiktet. Tur att tekniken går frammåt!

Att ta bort en vårta kallar inte jag operation ;)

Det jag menar är att "bygga" om sin kropp. Alltså ta bort de drag man föds med för att man tror att det blir snyggare.

#16 Beroende på hur stor den är, om den har nerver och vart den sitter så kan den försvinna helt, minns inte vad det kostade dock, mamma fick det typ gratis via sin läkare=) Läkaren penslar på ett ämne o så lite laserljus på det o så är den borta! Har den djupa rötter så kan den komma tillbaka om det inte gjorts ordentligt=)

Jag dömer ingen som vill plastikoperera sig, vare sig det gäller att bygga om hela kroppen eller förändra hakan lite.. jag kanske skulle undra varför, men det är ju upp till den som gör det :)

Jag tycker det är helt upp till var och en att bestämma hur de vill se ut.

Det som är tragiskt är när människor opererar sig för att se ut som de tror att andra vill att de ska se ut.

Jag dömmer inte heller någon. Men jag tycker det är synd.

Jag ser faktist ingen skillnad i
-En kvinna som haft bröstcancer som opererar in bröstinplantat för att känna sig kvinnlig igen.
Och
-En kvinna som har små bröst och opererar in bröstinplantat för att känna sig kvinnlig.

Varför ska de ens behöva dras en gräns att, om de är för att de hänt något innan. Om man vill operera sig för något så ska man få göra det också. Utan att bli utfrågad om det. Alla har nog sina speciella själ.
Visserligen förstår jag mig inte på Kvinnor som gör bröstet större än elefanter, men vem är jag att ifrågesätta?

Folk får göra de dem känner för i och med operationer, och jag har inget med saken att göra.
Själv kommer jag inte operera något, mest för att jag inte har råd. Men annars är jag rätt nöjd.

Tatueringar ser jag som något helt annat för den delen också. De är utsmyckning av kroppen, inte något man gör om. Men de är nog en annan diskussion det.

Aviendha: Min mor fick ta bort sin "vårta" i ansiktet med laser, Gick jätte fort och de syns ingenting nu några år efter. Tror hon fick göra de gratis, men de var nog för att den var en såndär elaking!

#19 #23 Ah, låter som att jag måste kolla upp det där lite mer, låter ju riktigt bra =)

Jesper skriver:

#10 #9: Men är då inte en omskulptering av näsan, "alvöron" eller en lyft rumpa 'konst'?

Man kan visserligen ta bort piercings men det är å andra sidan svårt att ta bort en taturering och det är möjligt att ta bort ett (tex bröst) inplantat.

Är då en operation en korrigering av något som är 'fel', till skillnad från en tatuering/piercing som är ett tillägg?

Under vilken kategori hamnar då djävulshorn i panna?

Personligen går nog min gräns vid borttagande av födelsemärken, andra plastikoperationer känns bara som ett tillfälligt stillande av sin usla självbild. Men då har jag inte heller någon defekt så folk vänder sig om på gatan och stirrar efter mig.

#25 Nej, jag tycker inte det är konst, för det bygger som sagt om kroppen. Det gör varken en piercing eller tatuering.

Ja, det är väl bara underbart att vi alla är olika :)

JAvisst :)

Haha, alvöron hade jag faktiskt allvarligt kunnat tänka mig i "konstsyfte" =)

Ja, det sa jag till honom att jag aldrig någonsin skulle kunna plastikoperera mig, men OM jag skulle göra det så skulle jag kunna tänka mig alvöron. Men jag är nöjd som jag är :)

Nej usch säger jag :P

Jag tycker att om man verkligen mår dåligt över något så ska man få kunna ändra på det men samtidigt när man väl har börjat ändra på en sak hittar man fler fel och blir "beroende" av at hitta fler fel. Men om jag ska vara ärlig har jag ibland fundera på at lägga mig under kniven för  fettsugnin.

Sen finns det ju dem som tex: har poblem med rygg pga: dem har för stora bröst då tycker jag dem ska kunna få rätta till det. Jag själv har börja få problem med rygg för mina bröst men vill inte göra dem midre. För trotts allt e det så här jag e skapt drf jag ej  fettsuger mig trotts att jag e rätt så sugen på det iband

Jag tycker att plastikoperationer oftast är för mycket pengar. Man slänger pengar på att försöka uppnå nån form av ideal person, något som inte ens finns.

Jag har haft siliconbröst i 22 år. Numera är de bortopererade men jag har alltid gillat mina bröst. Det var heller inga stora "bomber".

Jag tycker att andra människor bryr sig alldeles för mycket om sina medmänniskors val.

Tatueingar, piercing, plastikoperationer. So what?

Hade det funnits plastikoperationer låt säga på 17-1800 talet så visst hade man opererat sig då med. Människan har väl alltid försökt att försköna sig med vad som finns till hands.

Sedan om det skapar lycka, beroende eller bättre självförtroende. Det är en annan fråga.

Jag gillar inte plastikopertioner alls, med ett undantag.

Har man råkat ut för en olycka eller liknande som gjort att ens utseende har blivit "förändrat" (visste inte vilket ord jag skulle använda) så tycker jag att det är jättebra.

Men jag skulle aldrig i hela mitt liv kunna operera in ett par silikonbröst eller dra lite här och lyfta lite där, det tycker jag bara är irriterande…

#35

Vad är det som är irriterande? Att andra gör det?

Om vi tänker så här… Vi alla klär oss för att bil fina. Vi sminkar oss för att vara vackrare. Vi tränar (iaf många av oss) för att ha/få fin kropp och må bra. Vi använder tandkräm med belkning för att få fina tänder. Klipper håret för att det ska bli fint. Vi gör en himla massa saker för att bli sötare/vackrare. Vart går gränsen då? Jag känner själv inget behov av att operera mig, men då är jag väl rätt nöjd med. Men fråga ihen om 30 år så kanske jag har dragit till pannan eller nåt.

#36 Nej, andra får väl i och för sig göra det så mycket de vill men jag förstår inte själva grejen med det. Alla föds på ett sätt och det är väl meningen att man ska se ut så. Jag är själv inte särskilt nöjd med en del grejer på mig själv men skulle aldrig gå så långt att jag opererade mig för det.

Att dra det ena hit och det andra dit när man är äldre tycker jag också är "fel" eftersom det är meningen att vi ska bli äldre och rynkiga.

Jag tycker helt enkelt inte att man ska hålla på att operera sig hit och dit på det sätt som är ganska vanligt idag. Jag tycker att det är fel men sen är jag fullt emdveten om att många andra ser annorlunda på saken och det är väl upp till dem men jag står för min åsikt i alla fall.

Just det! Jag kom på ett annat undantag som jag tycker är okej. Om man föds med en missbildning och inte ser "mänsklig" ut tycker jag också att det är okej att plastikoperera. Det jag egentligen inte gillar är just de som bara håller på att "vardagsoperera" sig. (Kommer inte på vad jag ska kalla det) Ser man ut som en vanlig människa ser jag ingen mening med att ändra på det på det sättet.

Tycker det är tragiskt att samhället är så utseendefixerat att många är misnöjda med sitt utseende i sån grad att de mår dåligt, gömmer sig, har dåligt självförtroende mm när de i själva verket är helt normala.   Om någon vill ta bort en vårta är väl en liten sak och om nån vill bygga alf-öron eller operera skinkorna dubbelt så stora för att de tycker det är kul och vill ha det så då är det också ok för mig om de själva betalar. Det som jag är mycket emot är om någon som är helt vanlig ska må dåligt och känna de inte duger i sån utstäckning att de lägger sig på "skärbrädan" ….  Någon föreslog psykolog och det kan nog vara en variant, men egentlign skulle hela samhället gå till psykolog … för det är ju nån sorts systematiskt fel, det är inte bara den som mår dåligt som det är fel på utan på hur vi värderar ytan kontra inre värden och hur snävt idéalet är för hur man ska se ut för att vara snygg (duga)

Jag har gjort en stor bukplastik för 15 år sedan..Jag gjorde inte detta för att jag var fåfäng utan för att efter 2 graviditeter där barnen vägde dryga 5 kilo visade sig att huden på magen spruckit och blivit hängande som en sopsäck efteråt..För att överhuvudtaget kunna visa mig naken för någon så gjorde jag denna operation..Man vill inte se ut som 90 när man är drygt 30..Jag tycker att det är upp till var och en om man vill lägga sig under kniven..Alla har sina orsaker trist är väl om man tar en plastikoperation som en snabb utväg vid t.ex fetma som går att göra nått åt ..Där har läkaren ett visst ansvar.Min läkare opererade mig bara om jag gick ner 5 kg för att se om det gjorde skillnad,vilket inte var fallet.Min navel är flyttad 15 cm och det säger en del om hur huden tänjt ut sig…

Om man vill och har råd så visst.

Räknar vi in restylane och sådant i den här kategorin?

#41 Restyhuh? ;)

Sådant man har för att förstora läppar och fylla ut rynkor med :)

Ahh. Du ser vad insatt jag är ;)

Det bevisar bara att du inte behöver det :)

#0: I-landsproblem.

"Jag bara spekulerar :P Plastikoperationer är nog ofta väldigt genomtänkta och väl övervägda med tanke på både riskerna och priserna."

Knappast. Många, som gör typ läpp- och bröstförstoringar, är inte nöjda efter heller, vill ändra nästa och nästa och nästa…

Dålig självkänsla fixas normalt INTE med fakeoperationer.

F ö så ser ju en del plastikopererade ut som robotar :)   och i alla fall jag vill inte vara ihop med sådana…

--

Jag tycker det är stor skillnad på

/"fakeoperationer" där de försöker nå vad DE betraktar som perfektion

/och operera bort t ex harmynthet, som siktar på "normal".

Det senare tycker jag är bra/OK, medan det första hör till den löjliga konstgjorda värld många är upptagna av, och vilka många av dem mår dåligt av, men ändå fortsätter med istället för sådant som verkligen är viktigt…

Summering: Till de, som funderar på "fakeoperationer":

Istället för att jobba för att få ihop pengar till operationen,

bättre jobba på att förbättra självkänslan  :)

Mycket av skönheten kommer innifrån.

Jag tycker det är bra,  det har hjälpt många som behövt det. T ex de med gomspalt eller andra medfödda defekter (defekt, eftersom det kan vara andningsproblem med det) och andra liknande saker.

Folk som fyller ut sina läppar så det ser ut som babianarslen i ansiktet tycker jag synd om, det är i mina ögon inte snyggt, det ser bara larvigt ut.

Det har nämnts bröstinplantat för cancerpatienter osv, mycket bra att det finns för deras skull. Men även Kvinnor m små bröst gynnas. Eller de som har alldeles för stora bröst där det medför ryggproblem så är det ju lysande att det finns.

Det som är trendplastik tycker jag är lite trist, t ex gynplastik, Kvinnor, ni är fina där ändå.

Jag är varken för eller emot plastikoperationer, för det beror ur vilket perspektiv man ser det. Tycker inte man ska operera sig för att följa trender eller för att förbättra självförtroendet. Om så är fallet bör man istället träna på att tycka om sig själv och förbättra synen på sig själv.

Jag håller med #48. Det är inte bra när skönhetsoperationer går till överdrift. Tycker inte det är snyggt med stora läppar, bröst som ser ut som fotbollar eller botox som gjort ansiktet stelt. Men det är bra att det finns bland annat för de med medfödda defekter, cancerpatienter, för de som varit med i olyckor m.fl.

Man ska nog akta sig för att säga att operationerna inte är väl genomtänkta då alla gör det av olika anledningar. Visst kan jag hålla med om att många inte har tänkt igenom beslutet tillräckligt eller förstått riskerna. Men det finns många som har tänkt och planerat i flera år. Man ska också tänka på att de som hr opererat sig och är nöjda inte syns/hörs lika mycket som de som är missnöjda eller har fått komplikationer.

Utan att det ska låta som att jag säger emot mig själv alltför mycket har jag det senaste 1,5 året på allvar börjat fundera på att göra en bröstförstoring. Jag har inte dåligt självförtroende för mitt utseende, utan tycker att jag är bra som jag är. Jag tycker helt enkelt att min kropp skulle få mer proportion med lagom stora bröst, då jag är som en planka och även är lång. Vore härligt att kunna köpa fina tröjor och klänningar som passar och slippa välja bort alla kläder för att det blir två påsar över bröstet. Om jag gör en förstoring kommer det givetvis bara vara för min egen skull, definitivt inget överdrivet, utan lagom, väl genomtänkt och väl medveten om riskerna.