har inga barn men vad jag sett av föräldrar så hålls döttrar ofta lite hårdare än pojkar. samtidigt som man gärna ursäktar pojkar när de gör något dumt medans flickor får utegångsförbjud.

Mja.. Dottrar ar det val mer forsiktighet runt. Inte ga hem sjalv fran fester, inte aka bil med kompisar som foraldrarna inte kanner osv.

Men jag tror mycket har att gora med personligheten ocksa. Jag tror att mina foraldrar har hallt min bror hardare an mig faktiskt (aven om jag upplevde det som att jag var valdigt hart hallen), men det ar mest for att de vet att han skulle kunna hamna i daligt/daligare sallskap och gora dumma/dummare saker.

För mig har det varit olika hos mamma och hos pappa. Mamma hade mer regler och så medans pappa varit mer, vad ska man säga, frihetsgivande? :P Han har litat på mig att jag vet vad som är rätt och fel och det har varit skönt tycker jag.

jag har precis fyllt 18 år. och för min del är pappa kycklingmamman medan mamma är mer "gör vad du vill"

Jag har en pojkvän som är några månader yngre än mig (dvs 17) och han är ganska hård stramad av sina föräldrar. Jag lever mer fritt på så vis än vad han gör. Så det är nog olika skulle jag tro.

Det är nog så att fäderna är mer försiktiga med döttrarna än sönerna. ofta vill de inte släppa taget om lillprinsessan. Inte erkänna att hon är stor. Som mor talar man nog mer med dottern.

Jag vet att jag var väldigt orolig för mina söner och pappan sa alltid att grabbar klarar sig. Kunde inte somna om de inte var hemma. Han låg och snarkade.

Fast det är nog olika på föräldrar.

#5 Mamma kunde heller inte somna om jag eller min bror inte var hemma. Men pappa brydde sig inte.

Jag är nog lika försiktig med min son som med mina döttrar. I dagens samhälle går inte killarna säkra heller längre…

Är mer individbaserat än könsrellaterat. Äldsta dottern har lixom alltid varit på ett sätt så man aldrig behövt oroa sig, medan yngsta dottern ständigt sförsätter sig i idiotiska situationer och tar dumma fajter. Givetvis blir det att man håller olika "koll profil" på dom men det har ju inget med kön att göra utan efter personlighet.

Jag tror att man håller lite hårdare koll på sina döttrar än sina söner. Man har lite strängare regler för döttrarna för man oroar sig mer för dom. Fast det är ju helt fel. Det är vanligare att killar blir överfallna och hamnar i slagsmål än det är att tjejer blir våldtagna tex. Så egentligen borde man oroa sig mer när sönerna går hem om kvällarna.

FGör mig är det så att jag är mer "fri" så att säga eftersom jag är en väldigt lugn dotter som mamma kallar för tråkig. Men när det gällde hyshållssysslor så var jag den som fick ta typ allt, annars blev hon arg mestadels på mig. Brorsan bråkade hon med varje dag typ. Men hon skiter i vad han gör gällande utgång och fest, jag själv fick ett pekfingret i vädret då jag gick hem själv sent på natten och brorsan skulle möta upp mig, det fick jag aldrig göra om!

Beror nog på, jag är nog lika fjantig för båda mina, vare sig det gäller killen eller tjejen.

Jag kan inte tala ur perspektivet som förälder. Men vår mor hämtade oss allihop, mycket hellre än att vi skulle gå hem. Har en bror och en syster som är äldre. Så det har nog varit ganska lika på det planet. Där emot så var jag väldigt sällan ute, om ens alls, i festsyfte. Min syster och bror var ute mycket mer än mig genom tiden. Men ja, hon hämtade oss vilken tid det än var.

Vi har haft samma regler också. Ibland kan jag väl känna att hon gav sig lite mer med min bror, mer för att han var ett gnälligt trottskaos. Inte för att han var just kille. Så i vår familj har det inte varit någon skillnad, vad jag kan minnas.

Där emot känner jag många killar som blivit uppfostrade med guldsked i mun och tror man ska vara deras mamma därefter.