Nej, jag tycker gott att man kan bo isär tills båda känner att det behövs en ändring. Jag skulle inte vilja dela lägenhet med någon, alls, faktiskt. Kanske efter några år ihop.

Vi fungerar alla olika :) Speciellt män, som har sin manlighet i sitt krypin. Det ska inte besudlas med hårsnoddar och underkläder, eller (gud förbjude) en tandborste bredvid hans.

Så det är inte onormalt. Jag förstår dock din frustration som vill bo ihop men inte han. Allt jag kan göra är att intyga från mitt perspektiv, att man kan bo isär men ändå vara head over heels förälskad.

#1 Ja men jag såg på din sida att du är 20 år. Då förstår jag att man inte hunnit bo själv i så många år och inte vill bo ihop med nån, men han är 39 år och har bott själv sen han var 19

#2

Då förstår jag :) Har han bott ihop med tidigare flickvänner?

Nej han har aldrig bott ihop med nån sen han flyttade hemifrån. Han var ihop med en tjej i fyra år innan han träffade mig men han ville inte flytta ihop då heller. Men jag vet inte direkt om det var därför det tog slut.

#4

Har han "bara" haft en tjej på 20 år? Att vara tillsammans i 4 år när man är så pass gammal och inte vilja flytta ihop då heller tyder på någon form av problem.

Om du säger "Varför vill du inte bo tillsammans med mig?", vad svarar han då? (har han någon speciell ursäkt eller förklaring?).

#5 Han har haft andra, men de var "mindre seiösa" förhållanden säger han. Sen flera kk har han haft bara.

Ja han har bara haft ett seriöst förhållande före mig.

När jag frågar varför han inte vill flytta ihop tycker han att det funkar bra som vi har det, att vi kan ju ses ändå utan att bo ihop osv.. nåt annat säger han inte direkt.

Han är kanske rädd för att binda sig?

Hans tankegång går kanske så här:

Om vi flyttar ihop, då är det snart förlovning. Och med förlovningen kommer giftemål och sedan ska hon har barn.

Det kan oxå vara så här…

Usch, jag kan inte kli amig i röven för då ska hon kommentera det eller dra som jag vill i "peter-niklas".

Träffas ni bara nga timmar i veckan? Sover ni ihop?

Han har kanske ngn sjuk läggning som han inte vill visa….

Sakerna kan vara oändliga. Sätt ner foten och säg till på skarpen att du vill ha ett svar.

#6

Han har en anledning. Alla har vi anledningar :)

Lirka ut det ur honom. Precis som #7 säger så är det säkerligen någon underliggande sak som gör att han inte vill. Det kan vara allt ifrån "mitt är mitt" till "jag har psykiska problem och vill döda dig när du snarkar".

Skämt åsido, så ta ett ordentligt snack med honom, och lycka till :)

#7 Ja vi träffas varje onsdag och torsdag kväll 18-22 ca. Vi sover ihop varannan helg fre-sön. Jag jobbar varannan helg (som denna) så då ses vi inte. Men jag är ju ledig vissa tider ändå på min arbetshelg. Jag jobbar ju inte dygnet runt heller!

Jag längtar efter en vardag bara. Äta frukost ihop varje morgon, laga middag tillsammans när vi kommer hem från jobbet, prata om hur dagen varit, somna tillsammans varje kväll..

Vissa människor vill ju helt enkelt inte bara, är ju inte så konstigt tycker jag. Har han ingen längtan efter en vardag med familj, dagis och storhandling så är det nog inte så mycket man kan göra, det behöver ju inte bero på något underliggande alls. Alla vill inte samma sak bara.

Är lite samma sak som i tråden Barnfrågan - hur tidigt? där en del helt enkelt inte har sådana önskningar, och detta är väl kanske också något man bör berätta om det förefaller så då :)

#10 Ok fast han säger att han älskar mig. Han vill inte vara singel påstår han iaf.

Det låter lite som han vill ha kakan men ändå inte äta den fullt ut. Han erkänner det dessutom nu. Han är rädd för att vara själv. Han vill veta att det finns någon där som han kan gå till, men inte mer än så.

Ni bör prata med varandra riktigt ordentligt. Jag torr du känner mer för honom om vad han gör för dig. Ett redigt snack kan reda ut sakerna.

Nu säger jag absolut INTE att det är så, mend et låter lite så.

Nej jag trivdes inte som särbo. Tyckte vi sågs för sällan. Vi flyttade ihop efter ganska precis ett år. Men vissa är ju särbo och trivs med det.  Inget fel med det om båda är överens förstås

Jag skulle kunna bo ihop men är fortfarande särbo för de tär vad kilen vill och jag trivs också med det :) Vi har varit tillsammans 5 år snart. Vi bor inte ens en km ifrån varandra. Jag vågar påstå att vardagen är mysig men att bo isär håller "nyromansen" mer vid liv. Men det handlar också om att man har "sitt eget" med sin egen tid. :) Jag tycker att folk oftast har för brottom…vilket är lätt när man är blixtkära. Hellre skynda långsamt. Ni hrar varit ett par i ett år- du vill flyttaihop för att fundera/planera familj? :)

Jag ska ha abrn, jag tänker inte bo isär när vi skaffar barn- men vi har inte satt några datum eller så. Prata med honom om hur han ser på framtiden. Ni har varit ett par i ETT ÅR. :> Njut bara av the ride….det löser sig allt eftersom. Såvida du inte är 38…då kan jag förstå paniken, lite ;)

ÄR man kär och älskar någon så måste man inte bo ihop ;)

Såg nu att han är 39 och alltid bott själv :) Då är det såklart ett jättestort steg för honom. Men ja, om han ens funderat på fmailjebildande (ni borde kanske rpata och reda ut den biten) så kan ju ingen sund man tro att man ska fortsätta bo isär….(inte i min värld, men kan väl gissa att det finns föräldrar som bor isär pga ena eller andra anledningen).