Vill bara skriva av mig
Inte bra med ord men ska försöka få ur mig lite..
Det tog slut med flickvännen för ett tag sen, vi bråkade över nästan allt den sista tiden och till slut sa hon "Det är slut mellan oss".
Mitt hjärta brast.Jag förlorade min bästa vän, min underbara flickvän och allt jag hållit kärt.Den enda som spelar någon roll i mitt liv.
Jag får inte ut henne ur mina tankar, hon är där från morgon till kväll.Jag mår sämre för varje dag som går.. Började skära mig, har tagit morfinpiller.
Har mardrömmar varje natt och ser inget ljus i dagarna, inga glada stunder.Vissa dagar gråter jag nästan konstant eller flera gånger för att jag inte kan sluta tänka på henne och saknar henne enormt
Självmordstankarna tittar fram då och då.Fann mig själv stående vid tågstationen en dag(har vägarna förbi) och kom på att jag bara stirrade på rälsen.
Vet inte hur jag ska orka med alla känslor. Flickvännen, eller exet numer.. vill inte veta av mig, så kan inte prata med henne om hur jag känner.Skrev ett kortare brev som jag lämnade där, men fick en utskällning.
Vill bara lägga mig och dö nu.
Jag vill väldigt gärna slippa svar där ni säger att jag måste söka hjälp, gå till psykolog eller knapra piller.
Jag vet att jag är en kraftigt förstörd individ
Ville endast få ur mig lite. Men för all del, läs och "njut" eller hur ni nu vill göra
det gör ont att förlora någon man älskar, men det går över till slut. sluta inte kämpa, lev för allt annat du har i ditt liv. Du kommer hitta en ny tjej till slut och då kommer du må så himla mycket bättre. :)
ut och hitta på saker med vänner eller familj, gör saker som gör att du inte tänker på henne hela tiden för om du bara tänker på henne hela tiden förstår jag att det gör ont i hela dig, man måste kunna glömma och gå vidare även om det är väldigt svårt..
kramisar!
Du BÖR söka hjälp, det är ju något du gör själv iomed att du skriver här? :) #1 ger jättebra råd, vi har alla varit där någon gång. Jag har varit helt förstörd när mitt ex gjorde slut, min bästa vän, min enda vän- idag har jag en ny pojkvän, vänner ett helt annat, BÄTTRE liv.
Det låter som en klysha men livet blir vad man gör det till. Jag talar inte oma tt alltid tänka positivt men att försöka göra det. Ge sig själv en snäll röst, inom sig. Att älska sig själv, att därmed orka stå upp för sig själv. Att kunna leva för din egen skull gör dig till en mycket bättre partner till din nästa flickvän- för kärlek kommer du att få uppleva igen.
Att bli dumpad känns nästan som att någon dött. Det tar tid, du måste få sörja och du måste få ha ont men du måste också gå vidare, försöka hitta på saker, fylla ditt liv med annat än tankar om henne och sätt att fly dem (piller, sjäälvskadebeteende osv).
Kämpa på, ocha och våga stanna kvar här!
Man är inte en trasig person för att man blir förstörd när den man älskar inte längre vill fortsätta. Men lås dig inte fast vid någon sådan.
Hur gamla är ni och hur länge var ni tillsammans? Har du andra vänner du kan umgås med? Intressen?
Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com
Tycker du ska söka hjälp!
Tror kanske inte du behöver varken piller eller pskolog, men kanske samtalsstöd/ en kurator att prata med, så du kan bli bättre på att hantera svåra saker. Livet är sånt att det ibland är rejält jobbigt, och det kan man blir bättre på att hantera. man ska inte behöva må så dåligt som du gör nu, och självmordtankar är alltid en rejäl varningstecken om att man ska ta hjälp!
Kära vän, det gör ont att förlora någon man älskar, mycket ont. Det är dock en naturlig livskris och det drabbar oss alla. Förstår att det är en klen tröst just nu men det BLIR BÄTTRE! Vartefter tiden går så mildras sorgen.
Det du bör göra nu i det akuta skeéndet är att gråta och tillåta dig att vara ledsen. Har du vänner, föräldrar el syskon du kan prata med?? Hoppas det för de har en viktig roll. Hos dem ska du gråta och prata, prata, prata. Tycker du kan avvakta med att kontakta proffesionella människor. OM du nu inte allvarligt överväger att ge upp och avsluta ditt liv, då ska du söka hjälp omgående!
Efter en tid ska du se att vänder din uppmärksamhet mer o mer mot omvärldenoch livsglädjen återvänder.
Många Kramar till dig.
Har bara en person som jag kan öppna mig för, men då får jag skriva. Känner att det inte har samma effekt, har försökt hitta nya vänner men jag misslyckas fatalt.
Då kan du väl skriva här på iFokus också. Det kan i alla fall inte skada. Hur länge var du tillsammans med din flickvän? Hur träffades ni?
Kanske ni kan bli fina vänner igen när det har gått en tid?
Hur ser ditt liv ut annars, jobbar du? Har du någonting att fylla dagarna med?
Har du någon familj,syskon?
Du kan ju se den här perioden som en tid då du utvecklar en bättre relation med dig själv. Gå din egen väg för att hitta ett stabilare liv där du mår bättre. Vill du inte fråga någon annan om hjälp så kanske du kan låna ett par böcker på biblioteket som handlar om personlig utveckling tillexempel. Eller så kan du börja med en ny hobby och anmäla dig till någon kurs vars du träffar andra personer. Se livet som en utmaning om inte annat, om du är så lågt ner att du tänker på självmord så kan det ju bara bli bättre.
Jag mådde också sjukt dåligt för ett par år sen, men då hände ett par dödsfall i min närhet och jag såg den Enorma sorgen personens död skapade och insåg att döden inte var ett alternativ.
Du är inte en förstörd individ! Du är bara i obalans, lite i krig med dig själv kanske? Jag kommer ta risken här och säga att ditt dåliga mående inte bara beror på att din flickvän gjort slut. Utan att du inte tror på dig själv, eller att du är rädd att du inte kommer hitta någon som tycker om dig igen för att du själv inte tycker om dig själv kanske.
Jag vet ju absolut inte varför du mår så dåligt jag bara chansade där uppe. Men jag vet att du kan hitta en väg att må bättre.
Jag förstår att det gör ont. Tappa inte hoppet, det kommer komma ett ljus vid slutet av tunneln så småningom.
En sak som hjälpte mig mycket var att ge mig själv små stunder av glädje, av det jag allra helst ville ha. Tänk efter, vad vill du ha precis nu? Nåt litet, kanske lite chips eller se på en bra film? Försök med såna små saker så kan du ta de stora sakerna senare.
Jag tänker inte säga att du ska söka hjälp, det gör nu när du är redo att ta emot den. Låt det göra ont ett tag om det behövs. Kram på dig.
#8
Det jag verkligen vill ha? Hmm, det är inte upp till mig att ge mig O_o
Jag vill ha en vän att umgås med, någon som jag kan prata med om allt, som finns där och kan hålla om mig/lägga en hand på min rygg om jag behöver gråta ut.
#9 Ja börja med småsaker som är lätta att uppnå just nu. Så blir du glad för en stund men får också upp vanan att känna efter vad som får dig att må bra samt att arbeta mot ett mål.
Men jag vet ju hur det känns. Jag har heller inga vänner förutom min sambo och ibland orkar han inte riktigt med. Det är svårt att vilja ha en vän att prata med så mycket att det gör ont.
Har du funderat på hur du ska kunna få vänner? Jag har tänkt mycket på hur jag ska lyckas men har inte kommit på nåt bra sätt, så kanske vi kan byta idéer?