Förvirrad
Jag har satt mig i en situation som gör mig förvirrad och jag hittar inte riktigt ut.
Jag och mitt ex har alltid haft väldigt stark dragningskraft till varandra och under större delen av den tiden som vi var i hop så trodde jag verkligen att han var "den rätte" att jag hade hittat den ajg skulle tillbringa resten av livet med.
Men efter fem år tillsammans så hade förhållandet inte kommit någonstans, vi var på samma ställe som den dagen vi blev ihop. Trots att vi hade pratat om att det behövde bli en ändring så hände inget. Så jag beslutade för att göra slut även om det var fruktansvärt jobbigt.
Efter det hade vi ingen kontakt fram till för ca 2 år sedan. Då ringde han mig eftersom han hade hört genom gemensamma vänner att min mamma var sjuk och han ville höra om jag behövde hjälp. Han vet att det bara är jag och mamma och jag uppskattade verkligen hans stöd. Ett par månader senare så gick hans morfar bort och då var det min tur att stötta honom.
Sedan dess har vi haft kontakt. Men så för ungefär ett år sedan så hamnade vi i säng. Först så tog jag det som ett "hoppsan". Men när vi pratade igenom det så kom vi fram till att eftersom vi båda var singlar och eftersom vi alltid klickat rent sexuellt så fanns det inga hinder för att vi skulle kunan vara "friends with benefits".
Så i ett år så har vi träffats ungefär 3-4 gånger i månaden. Ibland är det bara sex som gäller och ibland så hittar vi på något helt annat. Där emellan så kan vi prata lite då och då över telefon eller skicka ett sms.
Men nu på senaste tiden så får jag väldigt blandade signaler från hans sida. för det mesta är allt som vanligt och vi är vänner. Men så ibland så kommer ett sms som jag tolkar som att han kanske vill mer. Tex: "Ibland undrar jag om det inte är meningen att det skulle vara vi", "du har allt en kvinna i min smak ska ha, du är så skön att prata med, tänka på och var med".
Så nu är jag förvirrad. Innan jag pratar med honom så vill jag försöka reda ut vad jag vill och jag vet faktiskt inte alls vad jag vill. Känner mig fruktansvärt löjlig… Å ena sidan så är han verkligen underbar och jag har förmodligen kvar känslor för honom även om jag inte låter dem "komma fram". Jag vet att jag kan lita på honom och att han finns där när det blir jobbigt. Men å andra sidan så är jag livrädd att vi ska hamna precis på samma ställe där vi var innan. Att vi bara står och stampar. Jag vill verkligen ha mer än bara så.
Så ena stunden tänker jag att jag kanske borde sattsa fullt ut på honom, andra stunden att det är bra som det är och den tredje stunden att jag helt enkelt borde sluta träffa honom. Jag blir galen…
Frågan är, har någonting förändrats sen då ni gjorde slut? Låte rju som att en hel dle avtten hunnit flyta under broarna och ni har fortfarande funnits där för varandra. Vad vill du med en relation och har han ändrat attityd?? :)
Låter inte som att det skulle vara ett lätt alternativ att sluta träffa honom, då ni blivit sås tora delar av varandras liv som det redan är. JAg skulle "go all in" och försöka igen ^_^ Men då tillåter jag mig att vara lite romantiskt naiv och tro på att människor kan förändras och att alla kan förtjäna en andra chans om viljan finns där. Sen vet jag itne om du borde rpata med honom om det, er reltion är kanske lättsam och skön just för att den är så fri? :)
Märker att folk är väldigt rädda och det blir stelt och märkligt direkt man sätter en "label" på relationer- för med det kommer förväntningar och upplevda krav. Märkligt hur man fungerar (t.ex par där den ene vill gifta sig den andre inte- för allt skulle bli annorlunda - trots att de redna lever som "gifta" med gemensam ekonomi, barn och hem ^_^ ).
:D
Lycka till, vilket som.
Jag säger: go for it. Njut. Så länge det fungerar! ^_^
Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com
Jag undrar egentligen vad du menar med att ni inte kommit nånstans efter 5 år, att ni "bara stod och stampade"?
Var det så att du ville att ni skulle flytta ihop, förlova er, köpa hus, skaffa barn.. sådana saker, och att han inte ville detta? Eller på vilket sätt hade ni inte kommit dit du ville?
Om ni försöker igen kan det ju vara bra att du pratar med honom om detta som du inte var nöjd med sist ni var ihop, och höra om han ser annorlunda på de bitarna idag?
Du kanske inte behöver ta något beslut just nu? Låta det tuffa på o se vad som händer? Du eller han kanske efter ett tag kommer veta mer tydligt vad ni vill.
#2: Nja problemet var inte att han inte ville utan att inget hände. Egentligen ville båda men ingen tog tag i det. Vi pratade om att flytta ihop men det ledde aldrig någon stans.
Jag tror att vi båda var lite för försiktiga. Vi ville inte ställa krav på den andra eller be den andra ge upp något. Så i stället gjorde vi inget.
#1 & 3: Kanske har ni rätt. Jag kanske helt enkelt ska vänta och se.
Starta ny diskussion