Nätet. :) minns inte vilken sida. Så började vi prata i telefon och bestämde oss att träffas.

Internet, bilddagboken… :) Jag såg en bild på en snygg kille med en stooor tatuering på bröstkorgen, gick in där, kommenterade, gillade hans facebooksida (han fotograferade mycket) 

Sen blev det msn, skype, telefon och tågresor :) 120 mil mellan oss!

Vi träffades på krogen. Mitt ex syster lyckades ragga upp honom, men sedan träffade jag honom fler gånger på krogen. Tog hans nummer och sen pratade vi nästan ett år över telefon och facebook och i somras började jag åka och hälsa på (60 mil mellan ca) och Nu bor jag här :)

Kontaktsajt på nätet, bytte telnr sedan träff på café

Träffade också min man på bilddagboken. Han kommenterade en av mina bilder och det ledde vidare till msn, sms och sen träffades vi. 3 år sedan nu :)

Vi träffades på fest hos gemensamma vänner och kunde inte sluta prata

På en fest hos honom. Han hade lite skämtsamt skrivit till min bästa väns sambo "Ta med tjejer", dom var för tillfället och hälsade på mig, så dom tog honom på orden och drog med mig…

Vi träffades på en dejtingsida! De första 2,5 åren var vi kompisar. Min man har dock varit kär i mig från första gången vi träffades irl, medan jag blev kär i honom för drygt ett år sen.

Den enda jag varit och velat va sambo med träffade jag på krogen, var vänner i flera år innan det blev vi.
Exet innan på arbetsförmedlingen (enda de lyckades hjälpa mig med den vändan hehe), en på konsert och den senaste träffade jag på nätet men det höll bara i 8månader. ^^

Vi är båda kristna, och första gången vi träffades var på ett konfaläger, han var ledare på en annan gård som vi hade fotbollsturnering med, och jag var konfirmand. Sen fortsatte vi att träffas på läger osv. och blev nära vänner.

Jag har haft en crush på honom sen året efter jag konfirmerades (för fyra och ett halvt år sen) men fick inte riktiga känslor förrens nyår 2011/12, samtidigt som han också började få känslor för mig.

Jag har redan skrivit det i en annan tråd. Men jag skriver det igen :)

Jag gick med i Happy Pancake (en dejtingsajt) för att min vän tjatade om att det var en så bra sida. (jag gillar inte dejtingsajter)Själv var jag egentligen inte intresserad, då jag var riktigt nöjd med att vara singel.

Ett år gick förbi och dejtingsidan försvann i glömska. Tills en annan vän började prata om att hon fanns där inne och påminde mig. Så jag gick in igen för att kolla läget. Då jag var som mest nöjd med att vara singel hittade jag in till min pojkväns profil. Jag föll för hans leende. Och hans utmaning längst ner på hans profil fick mig att skriva.

Jag skrev och han svarade jätte glatt. Det visade sig att han var jätte trevlig och allting kändes helt naturligt. Vi pratade på som om vi känt varandra hela livet. Och så fortsatte det i flera månader, varje dag. Konversationen byttes till Facebook, efter ett tag. Och ungefär tre månader senare bestämde vi oss för att ses.

Otroligt pirrigt och nervöst. Det första han gjorde när jag hämtade honom på parkeringen var att ge mig världens största leende och en kram. Sen flöt det på, som om jag inte varit med någon annan.

Han bor 35 mil ifrån mig. Så det är ett distansförhållande just nu. Snart flyttar vi ihop dock, då båda ska börja plugga i Sthlm. Han gick också med i dejtingsajten av en slump. (För att en av hans vänner gått med och han ville kolla) Så… Om jag aldrig sett honom där, skulle vi aldrig ha träffats. Jag är otroligt lycklig över att jag gjorde det.

Gemensamma vänner, vi har väl rört oss i samma kretsar sedan tonåren och setts någon gång då och då. För några år sedan började jag träffa honom oftare och för fyra år sedan blev det vi!

min kompis och hans kompis började skriva till varann på lunarstorm 2003 (herregud, det var tiden det ;) ! och de bestämde träff. jag och min kille agerade "täckmantlar" som vi kallade det och jag fattade tycke för honom redan då. vi var fjorton och han hade en tjej vid det laget. vi sågs några gånger trots det varav en gång ensamma efter att han och tjejen gjort slut. men sen blev det inte mer och vi slutade ha kontakt.

2005 började vi på samma gymnasium och där hälsade vi bara om vi sågs i korridorerna. men så en kväll hade min klasskompis inget leg på sig när vi skulle ut och dansa så vi blev stående utanför.  då kom min kille fram till mig (han hade också tänkt gå in) och vi umgicks hela den kvällen genom att gå runt i stan i stället :) vi träffades sedan i skolan varje dag och en vecka efter mötet utanför klubben kom han hem till mig och från det datumet har vi sagt att vi varit tillsammans.

så om en månad har vi varit ett par i 7 år :D

Jag har nog träffat killar på de flesta hederliga sätten förutom internet..
Vänners vänner, innefattar ju så många olika vis dock.
Utesvängen.
I arbetet men inte kollegor då det var ytterst opassande på de flesta av mina jobb, fast det har bara varit problem vid ett tillfälle.
Skolan.

Frågan är ju lite svår, många har jag träffat tidigare på exempelvis en företagsmässa men sedan träffat ute och det är först då det blivit något!

Min vän hade en bekant som bodde ganska nära mig… När vi en kväll var tillsammans ringde han henne och frågade om hon kommer på en kopp kaffe, så automatiskt hamnade ju jag också med =P

När vi varit hos honom en stund hade då tydligen min kompis sett någon form av "spänning" mellan mig och han (hade aldrig träffat karln förut) så hon hittade på att hon måste skynda sig hem, hon skulle inte hinna köra hem mig…

Jag blev förstås lite sur på kompisen för att hon tänkte lämna mig hos en vilt främmande karl! Han lovade skjutsa hem mig så jag gick med på det…

Saken var bara den att jag aldrig åkte hem och här är jag fortfarande ett år efteråt <3 Eller ja, 14 november blir det ett år =D

På gymnasiet :) Gick i samma klass, fast han gick skog och jag smådjur/hund :D Började att prata mycket på msn, sedan pratade vi länge på kvällarna i telefon osv, Blev tillsammans men varade bara ca 1 månad, tog slut av olika anledningar men sedan lite mer än ett halvår sedan blev det vi igen och nu har det hållt i 5 år :D

Vi träffades på fyllan, vid buss-stationen på väg hem. Började som ett one-night-stand men en vecka senare lade han ett brev i min brevlåda (vi hade inte bytt nummer) där han bad mig ringa honom :) Nu har vi vart tillsammans i tre år.

Träffade mitt ex i min kusins vardagsrum, då han var kompis med min andra kusin. (var 17 så alla bode forfarande hemma)

En kombination av vänkrets och internet. Det var via en bekant som jag kom i kontakt med en kille i samma stad när jag varit singel ett tag. Efteroms jag inte kände någon i staden så erbjöd den här killen mig att umgås med honom och hans kompiskrets men jag var för blyg för att träffas på det viset så vi umgicks privat först och vi blev kära. Så vi möttes via nätkontakt (via irl vän till oss båda) men hade knappt pratat där, vi visste våra namn, umgängen och var vi kom från, men vi lärde känna varandra "IRL" och varit tillsammans i snart 5 år nu.

Krogen med gemensamma vänner. Men spanat in varandra på vägen in på krogen innan vi visste att vi skulle träffa samma sällskap.

Kan väll nämna alla tre ex ;) 1. Träffade han genom bowlingen, sen kanske ett år efter det började vi prata på msn. Blev väldigt bra kompisar. Han hade märkt att jag gillade "någon" och försökte få ut vem det var men jag vågade inte säga :$ sen lovade jag att säga vem det var om HV71 vann sm-guld xD den vann såklart och efter det var vi tillsammans i 1 år och 4 månader :) 2. Började prata genom emocore ;) var precis när min första relation tagit slut. Han ville vara mer än vänner men jag var inte redo för det. Så vi umgicks till och från i ett år sen blev vi tillsammans :) 3. Min granne, så hade träffats några gånger i trappuppgången, feg som jag är vågade jag inte riktigt ta kontakt IRL utan addade han på Facebook. Var mycket flörtande fram och tillbaka och efter kanske tre månader utvecklades det till nått mer :)

vi träffades när vi konfirmerades, rätt komiskt då vi båda INTE är troende haha.

Nu åtta år senare är vi fortfarande ihop

Följde med som sällskap till en vän som skulle träffa honom. Klickade lite fel dock ;)

Hela storyn: http://niini.blogg.se/2008/march/var-historia.html

Mitt ex och jag gick i samma klass under högstadiet.
Min nuvarande pojkvän träffade jag på krogen :)

Jag och min pojkvän hade gått i samma klass flera år och han hade visst vart hemligt kär i mig en längre tid :P Jag hade ingenaning.
Fast det var inte förrän i nian han började försöka ta kontakt med mig och de gjorde han genom mina vänner som hjälpte han till mig. Så man kan väl tacka mina vänner också att vi är tillsammans nu, men tycker han kunde vart liiiite snabbare ;)
I alla fall kan man ju säga att det vår klassresa i slutet av nian som gjorde att jag också föll för han, då hade jag dock vetat ett tag att han va intresserad av mig men jag visste inte va jag kände för han , för jag kände han ej! Och han va liksom den "bråkiga å coola" killen i klassen, eller ja nå sånt XD Men på klassresan då ah där hände de, en av mina vänner kom på mig och då insåg jag själv "Men hallå Michis du gillar han!!!" hahha :') ojdå, de gör jag visst! En vecka senare efter klassresan vart vi tillsammans, och har vart de nu 2 och ett halvt år! :) Min älskling!<3 fler år ska de bli :)

Maken och jag träffades faktiskt genom Aftonbladets chat, när den fanns. Vi fortsatte sen prata via msn ett tag och  5½ år senare är vi relativt nygifta och önskar bilda familj.

Den här frågan får mig alltid att skratta till. Vi träffades på msn i en gemensam konversation med en… vän, eller vad man nu ska kalla honom. Ingen av oss tycker egentligen om människan, haha.

Klockan var i alla fall tolv när vi började prata. Jag var 15 och fick egentligen inte sitta uppe. Jag var dessutom väldigt trött, och skrev helt sonika att jag satt och "pratade med mina muffins". Han tyckte dock att jag var söt, och vi höll kontakten. Efter ett par månader började vi verkligen få känslor för varandra, och han frågade vad jag ansåg om distansförhållanden. Detta var i mars-april någon gång, och i juni bestämde vi oss för att träffas på riktigt. Jag smet iväg till Stockholm (jag är uppvuxen i södertälje, så det är bara att pendla) fast jag inte fick, och träffade min livs kärlek, helt enkelt. Vi blev tillsammans samma dag. I drygt ett år bodde vi 30 mil ifrån varandra. Sen flyttade han till Gävle för att plugga, och nu, tre år senare, har jag också flyttat hit. Vi har nu varit tillsammans i 4½ år, förlovade i snart två år och gifter oss tre dagar efter vår femårsdag :)

Kort och gott - mötesplatsen.se =)

Jag och min pojkvän träffades på mitt ex släktträff midsommar 2010, samma dag som jag och exet förlovade oss :P 
Han var tillsammans med mitt ex kusin :P 
vi la till varandra på facebook efter släktträffen och pratade lite då och då där :) 
vi prata om att ta en öl ihop flera ggr men blev aldrig av och så när exet och jag gjorde slut ca 2 år senare så prata vi lite över facebook och så sågs vi på en fika :)  
och sen va de typ kört för oss båda :D <3

Vi träffades på en kristen folkhögskola då jag gick konsthantverk och han internationell bibellinje.

Det råkade vara så att han och jag var ensamma kvar över en helg, och vi bestämde oss för att se film! Haha. Det där med film är farligt! Både han och jag blev störtkära men var helt övetygade om att den andra bara ville "leka". Tredje dagen blev vi dock ihop. Två månader senare åkte han till Etiopien och var där i ett halvår. Så det var en tuff tid, men det funkade ändå.

Och när han kom hem fortsatte vi som innan, och nu är vi förlovade, bor ihop och ska förhoppningsvis gifta oss inom två år. (Mest en pengafråga) Men vi är mycket lyckliga!

Min senaste pojkvän träffade jag på MSN, en av hans kompsiar var väldigt elak mot mig och så mitt (nuvarande) ex skyddade mig. Sedan började vi prata mer och mer, och en kväll när vi pratade frågade jag vad han gjorde, när han sa det insåg jag att jag fått identiskt svar på en onlinesida jag var inne på, och pratade med en kille… Då visade det sig att jag pratat med honom på onlinesidan ett tag innan vi träffades på msn också. Kommer aldrig glömma hans, "Jaha! jag började undra vad det var för konstig tjej som skrev till mig". Alla hans vänner sa att det var en tidsfråga innan vi skulle falla för varandra, och i alla år hade han självförtroendet i topp och sa att han väntade på dagen jag skulle få känslor för honom. Medans jag fortsatte neka att jag någonsin skulle hitta något i honom att bli kär i. Efter tre år föll jag för honom, och vi höll ihop i knappt sex månader innan vi insåg att det inte funkade. Han är dock fortfarande min allra bästa vän.

Min senaste flickvän var strax efter killen ovan. Ärligt talat var jag inte särskilt kär, jag tyckte om henne, men jag såg ingen framtid med henne. Hur som helst umgicks vi mycket sedan innan och gick/går i samma skola, och hon låg mycket i min famn och gosade redan när vi var vänner. Så till slut blev vi tillsammans, men det höll inte mer än någon månad innan jag insåg att jag var färdig med missbrukare. Absolut ingenting jag sörjer, trots att jag förlorat umgänget med alla gemensamma vänner. Det hela var ett stort misstag, men jag är glad att jag iallafall vet vem hon är innerst inne vid det här laget så jag inte spiller mer tid på att umgås med henne ;).

Min sambo o jag lärde känna varandra under tonåren genom min moster, blev upp över öronen förälskad i honom. Vi var "ihop" ett tag, sen flöt det ut i sanden då vi inte bodde i samma stad. 20 år senare hittar jag honom på FB, vi träffade varann och sen snart två år tillbaka är vi ett par igen. :))  He´s the love of my life!!

Jag fick kontakt med nuvarande pojkvän på ett annorlunda sätt :P

Han och hans kompisar brukade smsa randoms personer när de hade tråkigt (fick reda på det i efterhand) och en utav gångerna blev det till min bästa kompis som då var på läger, hon smsade mig o frågade om jag viste vem det var, vilket jag inte visste. Det här hände i slutet av juni.

När vi sedan började skolan igen frågade jag henne om hon hade kvar hans nummer och sa att jag skulle ta reda på vem det var. Som tur hade hon kvar det. Smsade honom o fick svar på lite frågor ett av svaren var att han var 21, vi var då 15.. så det vart lite ja vetrinte hur jag ska säga, men några skratt blev det.

Vi fortsatte att hålla kontakten och just då kunde jag bara skämta om att han skulle bli min pojkvän. men vi fortsatte och en dag skrev han "söt" till mig (någon gång i sep/okt) i det fallet var jag nära på att backa, då den kille jag var på g under maj hade satt sinna spår och jag hade inte känslan för att ge mig in i ett förhållande.

Det fortsatte och i slutet av november skrev vi att hade vi hade ett sms förhållande. vart överlycklig o jag kunde inte fatta det riktigt.

Det var först som på nyår 2011 vi träffades för första gången (ca ett halvår sen första smset) o det kändes väldigt nervöst men vi träffades väl i 2h eller ngt :) efter det fortsatte vi att hålla kontaken och sen har det bara fortsatt och jag kan fortfarande inte fatta att de jag en gång skämtade om blev till verklighet :P

men kan inte hitta en bättre kille fast han är 6år äldre än mig o bor ca 9 mil i från mig :)

Min första pojkvän träffade jag hos en familj där jag jobbade som Au pair. De har en gård med älgar och alpackor osv. Två mil ifrån där jag bor. Både killen och jag kom från Holland, och när han var hos familjen där jag jobbade så blev jag kär i honom. Han jobbade där frivilligt eftersom han inte hade något att göra på sin semester. Efter några dagar fick jag hans nummer, och frågade via sms om han ville följa med när vi skulle göra upp en eld och ha trevligt en kväll hos min kompis. Han kom, och den kvällen fick jag min första kyss. Det var underbart!

Han bodde dock i Holland, så efter 4 veckor åkte han hem. Bara någon dag innan han åkte hem fick jag reda på att vi hade gått i samma klass i nått år, cirka 6 år tidigare…

Att säga farväl till honom är en av de jobbigaste sakerna jag någonsin har gjort. Men såhär efteråt så var det nog bra att det inte blev nåt mer än en romans. Han var nämligen en ''manshora'' fick jag reda på sen ;)

Först träffade jag sambons arbetskamrat, men det var dock bara vänskapligt, efter det bad arbetskamraten att sambon skulle regga sig på en sida som ett par killar från min hemstad snickrat ihop, så träffades vi där, snackade lite, sågs, och nu den 28:e gör vi åtta år tillsammans :)

Träffade min partner på Viking Line Cinderella :D. Jag var stupfull och han var nykter.. dagen efter mådde jag piss och han gav sig inte, han skulle få mig på bättre humör (smällde dörren i ansiktet på han många gånger för han störde mig som tusan där jag satt och sura) och lyckades.. någon vecka/månad senare tog han kontakt med mig på Fb och så har vi pratat varje dag sedan oktober/november och haft våra nedgångar innan vi bestämde oss för att vi verkligen ville vara med varann :). Hehe..

Vi träffades för 2 veckor sen på happypancake

Jag var hans födelsedagspresent. Blev medbjuden till hans födelsedagsfest av gemensamma kompisar och så… tja…

Mitt ex träffade jag på bilddagboken. Det började med att han kommenterade en av mina bilder, och sen började vi skriva till varandra. Det blev msn, sms och telefon.. och sen bestämde vi oss för att träffas. Det var lite grovt räknat 100 mil mellan oss..

Har ingen partner just nu… men träffar någon… Och vi fick kontakt via mötesplatsen.

Har flickvän, och vi träffades via gemensamma vänner för ganska längesen. Sen hann vi väl bli vänner och umgås några månader, och sen en gång på fyllan blev det att vi strulade. Tänkte inte mer på det då, tänkte att det var en såndär engångsgrej som skulle glömmas bort dan efter, men vi umgicks konstant flera dagar efter det och känslorna blev bara starkare, så efter ett tag blev det vi och det är jag glad över.

Träffade min nuvarande pojkvän på ett sätt jag aldrig trodde jag skulle träffa någon som var pojkväns material. Har alltid träffat mina killar på nätet.

Min pojkvän träffade jag på en fest som var för min kompis kompis.. följde med efter mycket tjat till denna fest trots min feber.

Kom in i vardagsrummet och han satt i soffan med några kompisar, sådär jobbigt söt var han & jag viskade till min kompis jag kom med att "honom ska jag ha" jag är världens mest blyga människa men svepte ett par shots och gick fram till honom..stannade mitt framför honom och öppnade munnen..det kom inte fram ett ljud inte ens ett pip..skit pinsamt  som tur är började an prata med mig. Senare på kvällen drog hans kompisar vidare och han gick med dom. Jag adda honom på facebook. Dagen efter hade han accepterat och vi började chatta i flera timmar. Samma dag följde jag med honom ut med hans båt så satte vi oss på en ö..där satt vi och pratade i flera timmar..vi klickade direkt!

Idag bor vi tillsammans med våra två hundar..och jag är riktigt glad att min kompis släpade med mig till den där festen. 

1/2-10 flyttade jag från familjen i Båstad till Lund eftersom det var närmare gymnasiumet jag då gick på. (Gick mitt tredje och sista år och började bli less på pendlandet och avskydde internatet). Jag flyttade alltså in i en andrahandstvåa i Lund där jag bara kände en enda vän sedan tidigare. Det blev alltså ganska ensamt. Så framåt vårkanten ett par månader senare fick denna vännen mig att ta mig till stadsparken för att ta ett par öl och lära känna hans vänner. Bland dessa fanns A. Vi blev goda vänner nästan direkt och han tog hand om mig. (Jag mådde väldigt psykiskt dåligt vid denna tid och det var även innan jag fick någon form av behandling så jag var ganska mycket "ur fas" så att säga). A såg alltså efter mig och tog hand om mig när jag mådde som sämst. Tyvärr mådde jag alltför dåligt för att kunna finnas där för honom men då visste jag inte heller att han försökt ta livet av sig två år tidigare. Jag blev smått förälskad i honom redan då och där, men jag hade precis blivit avvisad av min första kärlek så jag kände mig inte redo att inleda ett förhållande och dessutom hade han flickvän.

Trots detta så hände det ett par gånger under två års tid att vi kysstes på fyllan (vilket han kände skam över efteråt då han som sagt hade flickvän).

Nu är det snart tre år sedan vi lärde känna varandra och under den tiden har både han och jag haft flertalet pojk/flickvänner samt kk's och under 2011 tappade vi kontakten något. När vi återfick kontakten 2012 kände jag återigen den där gnistan inom mig och det berättade jag för honom, men vid det tillfället valde han att ta avstånd. Han kände att han var alltför instabil för att kunna uppfylla mina "krav" och "förväntningar" (vad nu det innebär). Men ungefär två veckor senare kontaktade han mig pånytt och vi började umgås mer och mer - Då enbart som vänner. Vi sov tillsammans, festade tillsammans, mös tillsammans etc. Senare inledde vi ett sexuellt förhållande, men båda hade starka känslor för varandra. Vi började dejta, men vi ville inte officiellt bli ett par förrän vi var helt säkra på varandra då båda var/är psykiskt instabila och därav var vårt förhållande väldigt svajigt.

Efter cirka sju månaders dejtande fattade vi äntligen beslutet att försöka på riktigt. 11/1-13 blev det ett VI. Och jag måste säga att sedan dess har det varit mindre svajigt och vi blir mer och mer säkra på varandra.

Trots att vi inte varit tillsammans i ens en månad så kan jag rakt ut säga att jag älskar honom. Med hela mitt hjärta. Och jag vet att han älskar mig också. Vi har ändå känt varandra i tre års tid och kan varandra utan och innan.

"All I have, I will give to you And at times when no one wants to I will give you me And we'll be Us And there's no one else That knows me Like you do"

Den låten har han tillägnat mig. Oss. Och trots mina (och hans) besvär så kunde jag inte vara lyckligare just nu. Han gör mig lycklig.

Det var min lilla historia om mig och A. Ursäkta att den blev lite lång. =)

I skolan gick 7-9 i parallell klasser, det blev dock aldrig vi förrän 20 år senare då vi efter varsitt kraschat förhållande tog upp kontakten. <3 Love of my life!

Vi träffades på högskolan, hade gemensamma kompisar. Var ett gäng som åt lunch ihop ofta. Han o de andra i det gänget var med på min 20-årsfest, det var då jag började hamna brevid honom av nån orsak. Tänkte inte så mycket på det, hade en del strulande o en KK o massa sånt. På veckan efter var det ändå som att jag och den här killen sprang på varandra mer o mer. Han behövde skjuts till ett ställe o jag hade bil, så jag körde honom. Vi satt o snackade i bilen o så. Kändes som det va mycket spänningar mellan oss då. Jag sa, halvt på skämt, "Tycker du lika mycket om mig som jag tycker om dig?" varvid han tittade på mig och sa "MINST!" med ett litet leende. Tror det va då jag föll…

Den blev vi ihop två dar senare och har hållt ihop sen dess. Det var 18 år i november.

Jag började i gymnasiet i ett annat län och fick lov att skaffa mig helt nya vänner. Fick tillslut väldigt bra kontakt med en tjej i min klass som kände Måns. Varenda gång hon pratade med honom så var jag avundsjuk för att hon kände honom och inte jag - och jag var för blyg för att säga någonting själv till honom.

När vi började tvåan på gymnasiet så hamnade jag och Måns i samma engelska klass. Tydligen började han spana in mig redan då och försökte få kontakt med mig, något som jag inte minns! 
Efter några månader så började vi prata ordentligt med varandra - men jag hade en annan pojkvän då så jag var bara intresserad av vänskap.

Det gick inte så bra. Tre månader senare blev vi offliciellt ett par. (Och va inte oroliga, jag gjorde slut med mitt ex innan jag ens började att röra Måns).

Nu i efterhand har jag fått höra att Måns började prata med mig för att han bara ville ha sex med mig, men att det bara sa pang plöstligt och han var kär i mig. Där ser man hur fel det kan gå! För nu har han fått dras med mig i två år

På sätt och vis nätet, på sätt och vis genom bekanta ^^'' En kompis till mig hade fått för sig att det inte var bra för mig att vara singel, jag hade varit det allt för länge (hela 3 år ungefär, helt enkelt fruktansvärt spec när man själv valt att vara singel).

Efter en hel del tjat från henne, och några andra bekanta som hoppat på det hela senare, så gick jag med på att kolla på bilder på några som hon och en gemensam manlig kompis tittat ut som "kandidater" till mig.

Fastnade för en av dom, den sista, och frågade ut om hur han var som person och vad han tyckte om att göra. Efter det blev jag tillsagd att min manliga kompis skulle smussla till det så jag skulle träffa honom… Det vart inte av, och då jag är så otålig som jag är… Så kontakta jag honom själv XD

Skickade ett mejl till honom på facebook där jag skrev att jag behövde nya vänner i Västerås då jag inte känner så många, och att en gemnsam vän till oss tala om att han var trevlig och att vi därmed borde träffas!

Slutade ganska bra måste jag erkänna

via skolan ;) lång historia men dom hade blivit ovänner (2 tjejer) och jag blev kompis med en av dom umgicks mycket och så och efter 6 månader eller nått sånt typ så blev dom vänner igen och vi 3 satt och prata till kl 2 på natten… jag insåg då lite mer vem hon va… gått 2 på på samma skola utan att veta igentligen… och samma klass -.- men men vi började umgås och jag blev mer och mer kär efter ett tag så låg vi hux flux i en soffa och kolla film tills vi somnade (somnade på hennes midja <3) och soffan va 50 cm djup lagom stort tyckte vi… i detta skede hade inte änns hon tänkt på hur jag bettede mig med mera… men en tordag så sa jag att jag ville säga nått och att hon va tyungen att tvinga mig för jag ville säga det men jag vågade inte hon kittlade mig och skrek att jag skulle säga va det va och då sa jag att innan kl blir 00.00 ska jag ha sagt det… och när klockan va typ max 5 min kvar så sa jag "ööö det kan va så att jag ööö tyo har känslor för dig" hon blev stum och svarade inte på det… sedan på fredagen åkte hon hem (3 timmar) på lördagen smsa jag ocå fråga om vi skulle göra nått och hon sa ja jag va fast besluten om att det skulle gå men fortfarande 100% säker att hon skulle säga nej… när jag kom gick vi in på hennes rum och prata allmän om allt sedan sa jag "nå?" och hon svarar "jo jag har tänkt på det" snabb tanke far gonom et ihårliga huvudet "fuck det e kört åk hem igen din idiot tänkte ja" hon fortsätter "jag inser nu att jag saknat dig så oerhört mycket under gårdagen och att jag gillar dig <3" sedan så satt man där i ett förhållande (kl var 14.42 bara så ni vet… sånt jag minns…) och nu har det gått snart 1 år och 5 månader :D