Relationer iFokus

Relationer

Etikettallmänt
Läst 460 ggr
Hannah0211
0

Behöver hjälp.. (väldigt långt)

Jag började för runt 3 år sedan snacka med en kille på msn, jag var runt 15 och han 24.. Han bor cirka 30 mil ifrån mig och vi har pratat om att träffas många gånger men det har aldrig blivit av pga mig jag har inte vågat träffa honom, inte det att jag inte litar på honom för det gör jag! Utan mer för att jag har/hade väldigt starka känslor för honom och jag var rädd att vi kanske aldrig mer skulle träffas efteråt fast han lovade det. Han sa att han hade starka känslor för mig med, och han skickade jämt sms till mig och första gången vi pratade på telefon kändes det som om vi alltid känt varandra och jag ville aldrig att det samtalet skulle ta slut. Vi pratade sen väldigt ofta på telefon och våra samtal var långa. Men sen vörjade sakta men säkert dessa samtal och sms sluta skickas och ringas. Jag fick såklart misstanke och frågade honom om han träffat tjej.Då berättade han för mig att det hade han. Jag var väldigt ledsen men samtidigt visste jag ju att han skulle träffa någon. Men vi pratar fortfarande på msn och jag gillar honom och han säger att han gillar mig fortfarande och att han vill träffa mig, för att han måste få göra det. Hade jag kunnat ändra saker idag hade jag träffat denna kille för längesen.

Jag har själv träffat en kille för 3 månader sen, men han är inte alls som den första killen.  Jag tycker väldigt mycket om den här killen men samtidigt så vill jag träffa den andra. Problemet är att han har flyttat ihop med tjejen nu och jag har insett att det aldrig kommer bli han och jag. Som killen jag träffar nu han skickar aldrig något gulligt sms och skickar jag tex jag saknar dig så skickar han desamma eller saknar dig också, det känns som om han är tvungen att skriva det. Och jag vet att jag egenkligen ska sluta träffa honom för det känns som om han bara är ute efter sex, men när jag väl träffar honom sedan så trivs jag verkligen med honom, jag mår bra av honom och jag saknar honom när jag inte är med honom. Men det är när jag är själv alla tankar kommer upp. Och dom ordena som har jag gjort att jag inte släpper den första killen är när han sa: Jag önskar att du bodde närmare mig, hade vi kanske träffats tidigare och det varit du och jag istället. Det är honom jag vill va med egenkligen! Killen jag träffar nu han kan höra av sig vid 20.00 och säga du kan komma upp om du vill om en timme puss puss.. Men han kan inte skicka något under dagen något gulligt sms eller någonting.Jag har heller inte fått träffa hans föräldrar och han har iof inte träffat mina heller,men skulle det bli någon sån träff så skulle vårat förhållande kännas lite mer seriöst.  Jag vet inte om jag träffar den här killen bara för att ha nån eller om jag egenkligen gillar honom! Eller är det för att komma över den första killen? Och hur vet jag om jag gör rätt beslut om jag fortsätter träffa honom eller inte? Och ska jag träffa den första killen om jag får chansen?

Rita-S
0
#1

Jag skulle faktisk inte träffa denna första killen. Om han värkligen är lycklig med denna tjei han bor med, tror du det vore snällt att komma inn i livet och störa upp nåt? Eller värre, värkligen visar dig vad du inte längre kan få? Skulle du vilja dig själv så ont?

Samtidig tycker jag faktisk det värkar lite "ko på gräs", förlåt uttrycket, att han säger sådana saker till dig medan han bor med en annan. varför skulle han elda dina kjänslor med att säga "det vore kanske du och jag i stället" när han bor med en annan tjei, och som du säger du insett det inte blir du och han nu? Jag kjänner det lite som han håller din interesse fångad bara i fall det inte fungerar med den han har nu. Typ, har dig som en backup-plan? Men jag kan självklart ha fel. Där finns ju en chans att han är lite kluven. Men erfarenhetsmässigt är detta sällant fallet. Jo han tycker nog om dig, ingen skulle fångat interessen till nåt som inte uppskattar eller tycker om, men jag tycker inte det är så snällt av honom att hålla dig fast när han har en annan. Dock kan det va så han är, att han anser vänskap fungerar så.. det är så svårt att säga när man inte kjänner någon av er.. :)

Om du fortsätter träffa den du är med tycker jag är en helt annan sak. Om du trivs med honom, och är okej med att han kanske, eller kanske inte, bara träffar dig för sex, så kan du väl ha det bra med honom. Det är inget fel i att ha et mer sexuellt betonat förhållande så länge båda är klara över spelreglerna och är bekvämma med dom.

Och det är inte alla som träffer föräldrar innom första 6 månader, ni har et ungt förhållande änn så mycket kan hända. Men har du talat med din nuvarande? Om inte tycker jag du skal gjöra det. äfter 3 månader tycker jag det är lämplig att fundera lite på "spelreglerna" i erat förhållande. Hur alvarligt anser han detta är, är ni et ordentlig par, eller har ni et löst förhållande? Jag tycker du skal våga ställa dessa fråger, och om han anser ett fast förhållande kan du fråga hur hans familj är, kanske det inte ramlat inn i hans tankar att du skulle tänka dig möta hans föräldrar? Han kanske varit med en tjei (eller fler) som fullkomligt skiter i famijen "der är bara du och jag" och inte tänker över att du är annorlunda?  och om så är att han tycker ni har ett löst förhållande, baserat på sex och omtyckande, ja, då vet du, och då kan du ju fråga dig själv, är du okej med detta? eller vill du ha mer? enbart du kan veta vad du behöver, och enbart du kan va dommare över om du får det du behöver från ditt förhållande eller ej. Man kan ha roligt och även bra med mindre enn minimumskrav, men jag personligen föredrar att inte leva med under minimumskrav på permanent basis. Men detta är enbart upp till dig.

Jag vet inte om jag hjälpte dig nåt med mitt flummande här, men detta är i alla fall dom tanker som slog mig när jag läst hela din text :)

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

MissPink
0
#2

Min första tanke jag får är att du inte verkar så kär i den här killen du är tillsammans med nu. Eller så är det tanken på den andra (den första) killen som gör att du har svårt att fokusera dig på det du har nu. Att tanken på honom enbart försvårar allt för dig. Du verkar ha fått en slags illusion om honom; att han är den perfekta. Han gjorde ju alla de där småsakerna som din nuvarande inte gör och som du verkar uppskatta.

Din nuvarande kille verkar inte vara så romantisk av sig som du kanske önskar att han ska vara.

På nåt sätt måste du försäka få ett slags avslut. Att släppa tankarna på den här killen som nu bor med en tjej. Jag tycker absolut inte du ska träffa honom om han nu är upptagen. Du kan ju bli mer sårad om mer känslor uppstår frn din sida. Han är iallfall mer erfaren och kan hantera sina känslor på ett annat sätt. Och faktum är att han bor med en tjej. Hade han varit singel så hade du ju kunnat träffa honom.

Sen är det ju inte rätt mot killen du är ihop med nu; att du skulle träffa en du har känslor för bakom hans rygg. Det bästa och shjysstaste är ju att avsluta relationen först.

Det är mina tankar. Men jag förstår att det inte kan vara så lätt för dig som tänker på bägge killarna och att du inte exakt vet vad du känner i det hela.

Annette
0
#3

Det är inte säkert kille nr 1 är så gullig i verkligheten. Det är lätt att sätta upp en fasad när man inte möts öga mot öga. Glöm båda två, rätt som det är springer du på någon som passar dig bättre.

[SharpMissy]
0
#4

Du signalerar att du inte känner så starka känslor för din kille, att du tror att han kanske bara har dig för att ha sex och att du känner att du egentligen inte borde vara med honom.

Känns det inte bra, välj då bort honom ur ditt liv. Du är ung och har så mycket framför dig i livet ännu.

Vad gäller din Internet-förälskelse kan jag av erfarenhet berätta att INGET är som det verkar. Den första Internet-förälskelsen är speciell, man rycks med, känner en passion och en mental samhörighet man inte tidigare känt med någon.

Sen träffas man…

Det är så många andra saker som ska klicka för att det ska fungera, inte bara att man tycker och tänker lika, att själarna känner likadant inför olika saker. Det finns något som heter fysisk attraktion och den är faktiskt viktigare än allt när det kommer just till att knyta an i en relation från början.

Man hittar saker hos den andre man inte kände till. Hans hållning, hennes sätt att vrida huvudet när hon skrattar, hans sätt att hålla besticken när han äter. Det finns något avtändande i hela situationen. Passionen finns inte där. Det slår inte gnistor. Och allt som kändes så bra på nätet…?

Det finns feromoner som vi med förnuftet inte vet mycket om, bara att de styr våra kemiska signaler och får oss att reagera på olika sätt inför olika personer. Man måste tycka om varandras kroppsdoft, man måste också tycka om varandras utstrålning, aura. Allt det här kan inte mätas och går inte heller att förutsäga med Internets hjälp. Vid en träff, så kan ens fantasier och förhoppningar spricka som när man sticker hål på en ballong.

Var medveten om detta, och vill du vara rättvis mot killen som faktiskt lever i en relation som du inte bör gå in och sabotera, så fantisera om att han har hårig rygg, gula tänder och luktar illa - i verkligheten. =)

Hannah0211
0
#5

Den första killen, han säger att han vill träffa mig, och det är han som frågar om inte vi kan träffas, men som sagt jag vill inte komma in och förstöra i deras förhållande.

Och jag gillar killen som jag träffar nu , han betyder väldigt mycket för mig, men samtidigt så är jag så osäker på mig själv och mina känslor och han är inte heller så bra på att uttrycka känslor och gör mig förvirrad många gånger. Det är väl därför jag kanske "håller" fast vid den första för han skickade sms där det stog att han gilla mig och han kunde säga det när vi prata på telefon. Och som du sa SharpMissy att allt blir annorlunda när man träffar en person, det kanske är därför jag tveka för att träffa han för att han inte skulle vara den "perfekta".

[SharpMissy]
0
#6

Som jag tolkar det du skriver, så söker du oerhört mycket bekräftelse från andra utanför dig själv…

Att du kanske håller fast vid den första för att han, till skillnad från din kille, uttryckt att han gillar dig.

Vad tycker du då? Om dig själv, menar jag? Det allra bästa är om du hittar ditt eget värde och de starka känslorna för dig själv, sen kan du dela dem med någon du tycker om.

Är man osäker och väntar sig att man ska få bekräftelse från sin kille, för att veta att man duger, då har man gjort något ganska dumt. Det är som att äga en miljon kronor och placera dem i händerna på någon annan, och bara hoppas att de inte tar pengarna och sticker. Blir du då sviken, så får du svårt att lita på nästa, och nästa och nästa.

Håll du fast vid ditt eget värde, vännen. Hitta den plats inom dig där du älskar dig själv och låt den växa. Är du stark och stolt för den du är, och älskar dig själv först och främst, så kommer du att vara tilldragande för vilken man som helst.

*kramar*