Det verkar som om du redan bestämt dig för att han är otrogen …

Tyvärr måste du bestämma dig för vad du ska tro - lita på honom eller lämna honom - men om du fortsätter att misstänka och gnata kommer du att förstöra ert förhållande.

Rent krasst, ansiktstatueringar är ganska ovanligt och det KAN vara så att din bekant inte kan vara säker på att det var en exakt likadan. Och om han är otrogen 3-4 kvällar i månaden, så nog vore det mer sannolikt att de låg i sängen de kvällarna är att de gick på fik och smågosade.

Om jag var i din situation tror jag att jag acceptera att det är som killen säger, men hålla ögonen öppna för framtida tecken på otrohet.

Är han smidig så har han redan fixat ett alibi som kommer vittna om att han jobbade oavsett. Tyvärr är vissa killar(och tjejer) sådana så det kommer inte leda någonstans. Saken är den att det är i din mage du redan vet sanningen, om den säger att din kollega hade fel så är det så, är det så att du känt att något är fel i er relation och det troligen är så att han har någon annan är det så. Hjärtat är närmre öronen och hörs högre, men den som talar sanning är magkänslan.

Du kan inte ringa din killes chef/överordnade? De borde ju ha koll på hans arbetstider. Alternativt prova gå till fiket och hör om ngn känner igen beskrivningen på din kille.

ring hans chef och fråga?

#1 Nej det är klart att jag inte "bestämt mig" för att han är otrogen.. Men jag har svårt att bara vifta bort en sådan sak som jag fått berättat för mig. Det är ju inte som att det kvittar ifall han är otrogen eller ej.

Så var det inte heller bara tatueringen att gå på heller. Den var det första hon hajade till på ja, men alla killar har inte mörkt långt hår ner till midjan heller vilket också stämde + svart skinnjacka (skinnjackor har förvisso många)

#2 Tyvärr säger väl magkänslan att något är fel. Inte minst när han slängde fram lappen med numret och verkade närmast desperat om att jag genast skulle ringa "Stefan"…

#3 och #4 Jag har tänkt tanken att ringa hans chef. samtidigt känner jag mig otroligt dum om jag gör det. Vad ska han tänka liksom? "Hej jag heter….. jag är sambo till …… jag undrar om han verkligen jobbade över dessa dagar?"

Jag vill inte vara den svartsjuka kontrollerande flickvännen som ständigt är på sin vakt. Jag har aldrig varit sådan förut men det här har förändrat allt :(

Om du känner att du vill ringa hans chef för att kontrollera, då vet du redan vad du måste göra med tanke på vad du sagt. Livet är tyvärr inte alltid lätt så du har väl tre val. 

1) Berätta för honom att du vill göra slut för du känner att det är något som inte är rätt i relationen.

2) Acceptera att han inte vill säga att det är annat än övertidsjobb och släppa dina tankar på att det var något annat.

3) Tro att han är otrogen men stanna kvar.

Om den där historien är allt som säger att han varit otrogen men du har inte sett några andra tecken, och de brukar vara många och tydliga, så ska du nog avfärda det helt tills du har något mer konkret att gå på.

5: Jag säger inte att du ska vifta bort det. Men att ni träter kring detta, som ingen av er kan överbevisa den andra om, förstör förhållandet för er.
Släpp honom direkt, eller släpp misstankarna men var beredd på att ändra beslutet om något mer inträffar. Passa utanför hans jobb nästa gång han jobbar över, om du vill, men låt inte dina misstankar förgifta er vardag innan du är säker.

Jag hade trott på tjejen i fråga. Jag har själv blivit bedragen och varit "vännen" som på sidan om fått se otrohet och vi säger såhär: Du kunde ha sett honom själv på fiket och han skulle fortfarande försöka hitta en utväg/neka/ osv.

En del är bara sådana.

I min relation kände jag på mig att något hänt i magen, vi bråkade lite om det, han kallad emig för psykotisk och galen :P

två år senare när vi gör slut, erkänner han någon månad senare att det jag misstänkte som otrohet- faktiskt hade skett. Han skämdes etc :P

Det var så SKÖNT att få det rakt ut. I hans värld var han ju den underbara pojkvännen han kunde ju inte göra fel- med den övertygelsen hade han inga problem att ljuga mig rakt i ansiktet. Har även en bekant som var otrogen med sin kollega rätt ofta- Alibi? Polarna.

Det är jätteskumt att denna Stefan dyker upp nu, 2 veckor senare och även utan anisktstatuering- så skulle jag nog kunna lita på att tjejen vet vem din kille är. Såvida ni inte bor i Göteborg eller någon storstad?

Så genom att prata kommer du aldrig få fram sanningen- antingen ger du det tid och är uppmärksam och "investigate" the thing. Eller gör slut. Osäkerheten, tvivel kommer bara att skapa bitterhet och gröpa ur er relation.

Hur reagerar han när du naklagar honom? Blir han arg, uppgiven? Rycker bara på axlarna? Hur är han med sin mobiltelefon osv`?

Usch vad jobbigt.
Vet själv att jag hade blivigt helt förvirrad om någon sade något sådant åt mig.

Jag hade velat tro på killen, men precis som du undrar man ju vad tjejen skulle hga att vinna på att ljuga om det.

Angående att ringa chefen eller personalansvarig vet jag inte om de får lämna ut sådan information ens? Och det är ju inte ett samtal man vill göra. Dels är det pinsamt om man har fel, dels vill man ju inte blanda in hans företag i ens privata problem.

Vet ärligt talat inte hur jag hade gjort.

Jag har bestämt mig nu. Jag ska prata med hans chef. Det går inte att hålla på och tjata och gnata och misstänka folk hit och dit. Frågar jag chefen så lär jag ju få veta sanningen. Så får det bli. Jag ringde precis men han var på tjänsteärende till kl 15.00 så jag ska ringa igen efter det.

#8 Mobilen har han ju alltid på sig. Men inte så att han gör uppenbart skumma saker som att låsa in sig på toa och smsa var 5e minut. Men ja, han bär på sig den jämt. Men det är inget jag brytt mig om utan jag respekterar att det är privat och jag skulle aldrig få för mig att snoka i hans sms osv. Hm ja.. hur han reagerade är lite svårt att säga. Först såg han bara paff ut, men nu när det gått ett tag är han mera arg och anklagar mig tillbaka.

Sen visst när jag tänker efter så har han ju inte bara haft dessa "övertidskvällar" på sig att vara otrogen. Inte har han spenderat alla andra kvällar med mig. Det har ju varit en hel del "bowling med grabbarna" och "bio med polarna" men jag har bara litat blint på honom. Aldrig tänkt att det eventuellt kanske inte stämmer. Dessa saker skulle jag ju dock kunna fråga hans kompisar om.

nej mer hej jag är sambo till… jag håller på att räkna ut vår budjet så jag undra mest hur många dagar denna månaden som han har jobbat över och vilka ifall det är någon helg eller så… sedan kan du ju matcha det med den andra infon…

#10 Berätta gärna vad chefen säger.

Om han säger att hangått på bio med grabbarna så har han ju åtminstonde fixat med att de skulle täcka upp för honom. Hört om killar osm bedragit sina flickvänner då de gått på fest (gått hem till tjejen istället) sen närflickvännenf rågat har killkompisar/GEMENSAMMA vänner täckt upp för killens otrohet.

Det är svårt att tänka sig hur långt en perosn manälskar kan gå för att täcka upp sina svek men jag har sett det :( Även varit med om att en bekant fick reda på att hennes kille haft en affär med en annan tjej i ett år- från en total främling. Hon valde att tro främlingen (Men killen blånekade mentjejen gick hem direkt då han var p jobbet och kollat upp det). Helt sjukt, jag hoppas att han inte är otrogen mot dig men ja, se till att du får ett svarosm du kan känna dig trygg med. Det måst ejuäven din pojkvän förstå att om en bekant kommer med sådana där påståenden att det väcker misstankar, man ska lita på varandra, inte lita blint och naivt på varandra.:(

OM du ringer chefen för detta så tycker jag det visar att ni ändå inte kan vara ihop, då du inte litar på honom och om det nu är så att han faktiskt jobbat över så ska du göra slut för han förtjänar ha någon som litar på honom. Har han inte jobbat så gör du ju slut för han inte vart ärlig, och ringa någons chef för att kolla dennes historia är samma svek i grund och botten. Så oavsett slutar det med att ni gör slut.

#14 Nej jag håller inte med dig där! Jag ringer ju inte hans chef på lösa grunder, och hade givetvis inte gjort det om det inte vore för att en pålitlig person på min arbetsplats såg vad hon såg den kvällen och sa sig vara 100% säker på vem hon såg. Jag tycker det är ganska självklart att jag då vill ha detta utrett. Och i och med att han bara nekar så går jag andra vägar. Visar det sig sedan mot all förmodan att min kollega har fel så tänker jag inte lämna honom nej. Däremot skulle jag bli ganska ledsen och arg på min kollega som kan sprida ut en sådan sak utan att vara riktigt säker ändå

Jag har inte fått tag i chefen ännu

Uhm men du kommer förstås att berätta för din kille att du ringt hans chef så han får välja om han vill vara kvar med dig efter en sån sak hoppas jag.

#16 Ja men givetvis ska han få veta så han kan välja att göra slut precis som jag vill veta OM han är otrogen så att jag kan välja att göra slut isåfall..

Och  åt motsatt håll skulle jag ha FULL förståelse för om han blir misstänksam om någon av våra eller hans bekanta såg mig sitta och smeka och pussa på någon på ett fik. Inte kan jag då bli sur om han då vill kolla upp om jag verkligen "jobbade över"

Ja till skillnad från Roamer så tycker jag att du gör rätt. som du själv säger så gör du ju inte detta på lösa grunder, du är inte en svartsjuk monsterpsyko som av kontrollbehov måste kolla upp din partner tid och otid. Förhållanden kräver tillit men här har ju TS fått en version från en annan person och en från sin partner- ska hon förväntas (naivt) tro på sin partner? Speciellt när magkänslan säger någonting annat.

Tillit fungerar ju åt båda hållen och TS får väl be sin pojkvän om ursäkt om det visar sig att det är falska anklagelser. Hellre det än att gå runt och alltid undra, vara osäker och kanske låta det påverka relationen negativt i längden, mer negativt än att hon utreder situationen. Att en partner man älskar kan ljuga en rakt i ansiktet är ju inget nytt fenomen. TS är öppen med sin undersökning och har berättat om det som skett, själv hade jag utrett skaen bakom pojkvännens rygg;) Ta honom in action :> Så hemsk är jag!

"Hell hath no fury like a woman scorned"

jag skulle säga att dom som är emot att partnern gör nått sånt här ofta själva är dom som är otrogna… min partner hade fått ringa vem som då jag vet att hon kommer få svaret att jag inte vart otrogen… och jag tycker det är ett bra sätt att få bort den dåliga magkänslan på

#19 jo jag känner likadant där, och de av mina ex som har blivit uppröda av sånt här, har varit de otrogna. Jag litar 110% på min nuvarande och …han skulle inte bry sig om jag hade gjort lite undersökningar om han blivit anklagad för en sån grej, han hade skrattat bort det lite. Men antar att det cokså handlar om vilken syn man har på tillit, förtroende också. Hur man tolkar det. Enskilt eller i perspektiv till det som skett. Min pojkvän skulle se helheten som du gör och tycka det var lika bra, eftersom han blivit anklagad och jag inte är mer än människa. "få det ur världen" för finns inget där finns inget att hitta och då är det ju inget att bråka om :D TS verka rju respektera hans integritet gällande mobilen och datorn. Kan jag säga att jag inte hade gjort, jag hade inte smygläst dem men jag hade krävt att få se den dagens meddelanden och liknande (men en smart person hade ju tagit bort alla sådna bevis).

Min åsikt är nog snarare att han borde få reda på oavsett svaret att du ringt hans chef utan hans direkta godkännande (vilket han säkert kommer få ändå av chefen), för att då ha en ärlig chans och välja ifall han vill vara med en kvinna som litar mer på sin nya kollegas berättelse än hans egna ord. Jag hade dumpat den tjej direkt som hade gjort så emot mig faktiskt.

Oavsett ditt behov av att få reda på sanningen så gör du honom illa genom att visa med handling att du inte litar på honom. Tillit är sårbart och en sådan handling sätter honom i en riktigt obekväm situation. Hur tror du snacket kommer gå på hans jobb när alla får reda på detta? Han kommer knappast bli höjd till skyarna utan få utstå en rejält massa pga detta.

#21 Jag tolkar det som att hon kommer berätta det, oavsett utgång.
En bra chef sprider inga rykten. Så man kan ju hoppas det är fallet här med.

#22 Låt oss hoppas att han har en riktigt bra chef, men är han en bra sådan kommer ändå inte samtalet leda någonstans för då värnar han om integriteten hos sin anställde, vilket hans flickvän inte har med att göra. 

Jag tycker att det är fel att kolla upp någon på det sättet och signalerar riktiga svårigheter i relationen, och det kommer inget svar i världen att lösa. Eller tja, om de ska gå vidare iaf. Vem vill vara med någon som uppenbarligen litar mer på okända än vad man själv säger? Det är väl ändå så att den man delar livet med ska vara den personen i världen man vet har ens rygg och tilliten är maximal med? Eller har jag missat hela poängen med ett förhållande?

Gör det du måste för att må bättre, och låt oss hoppas att du inte gör något du kommer ångra resten av ditt liv av fel anledningar.

..eller så förklarar tjejen läget efter att hon fått sitt svar från chefen. Att en tjej på arbetet snackat/att något snack går och att hon ville kolla det. Varför skulle folk på hans arbetsplats få mobba honom pga att flickvännen vill ha svar på om han faktiskt jobbade denna kväll? Är faran om det visar sig att han avrit otrogen eller skulle de ansätta honom även om han var oskyldig?

Nu har han åkt hemifrån och det var som jag befarade angående otroheten - det stämde alltså att han varit otrogen. Märkligt nog känner jag mig rätt lugn. Kanske för att jag hade ställt in mig på det värsta.

Chefen fick jag aldrig tag i, men direkt min kille kom hem sa jag till honom att jag försökt ringa hans chef och det räckte. Han började…. gråta! Sen rann allt av honom. Dom har träffats i 4 månader bla bla bla.. hon betyder ingenting bla bla bla… han älskar bara mig bla bla bla.. och sist men inte minst. Dom hade ju bara haft sex 2 gånger. och kunde jag förlåta honom för han ångrade sig såå. Ja det var ju verkligen en förmildrande omständighet att dom bara hamnat isäng 2 gånger ha ha. Som om en gång inte varit illa nog. Ja ja, jag sa att han kunde leta nån annanstans att sova inatt så han har åkt. 

#23 Nej du har inte missat poängen om hur ett förhållande SKA vara men den här gången hade det varit fel av mig att tro blint på honom som du tyckte jag borde gjort. Jag hade rätt i min magkänsla ändå.

vill tillägga också att OM jag fått tag i chefen hade jag givetvis inte kläckt ur mig vad som helst och definitivt inte sagt något om eventuell otrohet. Jag hade tänkt fråga efter vilken tid han stämplade ut vid 3 specifika datum (3 kvällar när han jobbat väääldigt sent)

Men jisses. Inte ringer man väl chefen???

I så fall hoppas jag innerligt att han inte svara på en sådan fråga.

Det hela kan ju faktiskt handla om något helt annat än otrohet.

#23 Ja, något är ju fel.
Själv hade jag förstått om min partner blev orolig om en människa kom och sade något sådant om mig, och jag hade inte haft några problem med att min partner ville kolla upp detta. Jag hade uppmanat till det så problemet kunde lösas så fort som möjligt.

Jag vet hur det är när oron gnager och har full förståelse för sådant.

#25 beklagar verkligen reslutatet, men som jag sa i första inlägget. Tyvärr är magkänslan alltid den rätta, men vid står att det är inte rätt att snoka i någons personliga liv utan då gör man helt enkelt slut om man känner så. 

Jag hoppas du finner någon som tycker du är värd att ägna full fokus åt och inte ens lägger märke till andra Kvinnor. Det finns bra killar där ute som faktiskt är såna så ge inte upp hoppet.

#25 Men nej :( Vad hemskt! Skönt att du fick veta det nu i alla fall.

Han har betett sig svinigt!! Feg liten människa som gått bakom ryggen på dig flera månader och inte haft stake till att göra slut innan det startade. Och sedan gråta och be dig förlåta det.. Nej usch!

Nu kan du ta hand om dig själv!

Skönt att få veta, lättare att gå vidare då. Klart han ångrar sig, det gör de flesta när de blir påkomna. Om du inte kommit på dme så skulle de ha fortsatt. Lider med dig, samtidigt skönt att du vet nu.  

Lycka till!

ursh ursh ursh hatar när det händer och som jag själv brukar tycka "män är svin" ja du hörde rätt en man/kille som tycker att män är svin… jag hoppas att du hittar nån bättre lycka till…

De har träffats i 4 månader och hon betyder INGET?? Vilket skämt! Man träffar väl inte någon i månader om inte personen i fråga betyder nåt… eller? =D

Haller helt med Zofia89. Om de traffats och dejtat utan att ha sex sa ar det i mina ogon nastan varre. Ett kanslomassigt bedragande och inte bara en fysisk svaghet..

#31 i sviterna av ett ämne i en annan tråd ville jag bara berätta att alla kan vara svin. Som kvinna (ja!) kan jag berätta att vi är minst lika stora svikare och förrädare. Just i denna tråd är offret dock en kvinna och jag lider med henne! Men män är inte svin, DENNA man har dock betett sig svinigt.

💣

Sen håller jag med #33 och #32. För min egen del är ett känslomässigt intresse nästan värre än enbart sexuellt. Att träffa någon i 4 månader, gå och fika, äta middagar, se filmer, prata, prata och prata. Då söker man ju en annan relation, inte enbart sex. Ett sexuellt felsteg kan jag nog överväga att förlåta men ett sånt här svek? Nej. 🤔

Nu har han tydligen gråtit ut hos lilla mammsen för nu ringde hon och tyckte att jag skulle prata med hennes son för att HAN mådde så dåligt. Jag tror jag svimmar.

Är det inte bara att åka hem till älskarinnan om han vill ha tröst?

#35 Men herregud, ni är väl vuxna?
Hans mamma kan ju bry sig om sitt eget och säga åt sin son att så gör man inte mot en annan människa! Inte ska hon ringa och lägga ansvaret åp dig att du ska prata med honom. Den chansen försvann när han tog beslutet att gå bakom ryggen på dig.

Jo vi är vuxna, han 30 jag 26 men nu var han sjukskriven påstod hon och han åt dåligt. Jag skiter faktiskt i om han äter eller inte just nu..

Och det ska du också göra. Du har inget ansvar för honom längre.
Hur dåligt han än mår, så har han ordnat det för sig själv. Du är den som blev sviken, du är den som har rätt att vara ledsen.

Lägg honom bakom dig. Han kommer må dåligt, ruskigt dåligt och det är ett straff så gott som något. Glöm dock inte att det hade inte med dig att göra egentligen även om du drabbades, det där låg hos honom själv så lägg inga dåliga känslor eller tankar på dig. Att han gråter och mår dåligt visar ju att du är en tjej som inte var värd att förlora men ta inte tillbaka honom trots det.

Ja jag få då riktigt ont i magen… Ingen borde få vara med om en otrohet, och jag som direkt brukar tänka på sexbiten när det gäller otrohet får då definitivt mer ont i magen då det är känslor inblandat OCKSÅ. Och att de faktiskt bara hade haft sex två gånger, ja hans syn på vad som är rätt och fel verkar ju vara helt bortblåst. Om den synen nu någonsin fanns där, antagligen eftersom ni höll ihop så länge?

Nejdu, jag förstår att det kommer kännas otroligt piss och hemsk hemskt jobbigt länge - man har ju trots allt haft mycket gemensamt och spenderat mycket tid. Men påminn dig gång på gång om detta och jag tror du kommer klara dig bra!!

Du verkar vara en stark tjej! Stå på dig, han förtjänar verkligen att må dåligt, så som han har betett sig. Och att gråta ut hos mamma så att hon får ta tag i hans problem är ju bara patetiskt. Hoppas verkligen han fattar vad han har förlorat och jag hoppas också att du aldrig tar honom tillbaka. Du kan få någon som är tusen gånger bättre! Det förtjänar du! *styrkekramar*

stark vet jag inte om jag är men härdad. Två tidigare ex var otrogna också så jag drar väl dom dåliga killarna till mig, eller så är jag så tråkig att leva med så dom måste roa sig med andra

#42 Du kanske skämtar men låt inte s¨dana negativa tankar nå in i din självkänsla. Otrohet beror på den som är otrogen (visst kan man som partner ha en del i att RELATIONEN är dålig-men otrohetsbiten sköter den otrogan helt på egen hand) och inte på att du är tråkig. Om du är tråkig kan de ju välja att leva med någon annan. Däremot kankse du ska fundera övervarför du har fallit för "den här typen" av partners, kan vara slumpen, kan vara ett mönster.

#44 Varför provocerar du i en känslig otrohets-tråd? Jag tror inte att någon tycker att det där är ett bra tips.

#44 haha (eller jag antar att det där var menat som haha?) 🦸‍♂️

44 ursäkta mig men jag förstod inte alls ditt "tips" förklara gärna

Jag har ju aldrig varit kontrollerande, snokat i dator mobil mm, men när en seriös stabil person på mitt jobb säger sig vara SÄKER (och faktiskt också hade helt rätt) så är det ju klart att jag reagerar. Tycker du hade en ganska otrevlig ton också!

#47 perosnen i fråga läste nog aldrig hela tråden så denne fick den informationen utan trodde att du, likt många andra som skrivit liknande trådar- snokat och jagat efter pojkvännen :) Ironi över hur många flickvänner och pojkvänner kan vara/bli. DU har skött dig exemplariskt! Jag hade inte lyckats med det du gjort, jag hade ringt land och rike redna timme 1. ;) Börjat knacka dörr och sånt. Jag hade absolut krävt att få kolla hans sms. Skulle han vägrat så var det slut, redan där. Sån är jag, du har visat stor styrka!✨

Hade nog varit mer som #48 också! Fanns det en så pass stor misstanke och att pojkvännen sa att han var oskyldig, ja men då är det väl inga problem att visa upp något sms. Den ena partnern måste ju förstå den andres misstanke - om man tittar på hur den här situationen var.

Inlägget blev bortröstat, men god anledning tycker jag.
Jag hoppas dock det är som #48 skriver att personen inte läste hela tråden. Om så var fallet ser man varför et är så viktigt att man faktiskt läser hela trådar och inte bara delar av dom.

Haha vet mamman om varför han är sjukskriven och såååå ledsen? 

Hade min pojkväns mamma ringt mig så hade jag nog önskat att jag sa något i stil med att det är faktiskt inte längre mitt problem, det var han som valde att vara otrogen och svika mitt förtroende på det sättet. Och han har dessutom ljugit om det och fortsatt så han har svikit det ytterligare. Så ursäkta mig om jag inte bryr mig ett jota om han äter eller inte…..

#51 mitt ex hade också en mor som försvarade sin son när han bedragit mig, med en massa undanflykter och saker i stil med "om han ändå kommit till mig först så kunde vi ha löst detta" (jag ÖVERREAGERADE" nämligne med att kasta ett glas vatten på honom(innehållet- inte själva glaset) strax efter att han kläckt ur sig att han bedragit mig på en fest kvällen innan- Jag var dens om var "psykislt labil" och "överreagerade". Om jag hade överreagerat så skulle hennes älskade, perfekta son varit eunuck nu -_- (hon harinte sett mig labil -_-). Skämt åsido, mammor är mammor och klart de tar sna söners/döttrars parti- även om de kanske inte älskar det faktum att de varit otrogna. Man väljer oftast att hjälpa och stötta sitt älskade barn. Så bara att inte ta åt sig av det hon säger, din opjkvän är nu hennes problem att lösa.

Haha ja men jag förstår modersinstiken väldigt väl. Och att hon inte vill se sin son må dåligt. Samtidigt  om hon vet om att det är han som har varit otrogen så borde hon försöka se det lite större också. Typ Ojdå, ja det är synd att ni har haft de här problemen om du älskar henne får du kanske försöka vinna tillbaka henne, eller så får ni prata ut. Eller ja åh det beror ju alltid till fall till fall.
Men håller med din pojkvän är hennes problem att lösa och inte ditt TS. 

Men hehe allmänt så känner jag att det är något jag hade velat kläcka ur mig, såna där saker man kommer på innan eller efter och inte när man står där mitt i samtalet :P

Men gud vad hemskt. Att det dessutom pågått så länge, och som #33 säger, haft sex 2 gånger på 4 månader - då måste det vara känslomässigt.
Det är värre… känner jag. Men jag vet inte heller för jag har aldrig upplevt det/blivit drabbad.

Men mitt ex, han sa -under en mkt osäker, dålig kort period i våran relation- då vi båda kände, att vi nog kommer göra slut, efter 3 år ihop. Att han kanske fått känslor för en annan. Ja som han sa det då "vet inte vad det är, men något hos henne som jag inte kan släppa" han har tänkt på henne till och från när det varit dåligt mellan oss, och de var tsm ett par månader (halvt oseriöst) för 6-7 år sedan. Vi hade inte gjort slut då. Men det blev slut då. Han älskar inte mig om han får intresse för någon annan. Han grät, jag grät. Svinigt. Jag sa till han, det är värre att få känslor, än att spontant, av en "slump" (ex. på fest) hamna i säng med någon. Helt utan betydelse eller känslor. Då sa han "så det hade varit bättre om jag hade åkt och haft sex med henne eller?" Nej givetvis inte, för han kan inte ha sex utan känslor (känner han väl). Men alltså, då kan man ju förlåta, för det betyder verkligen ingenting i vissa fall.

#54 att en perosn kan älska fler än en tror jag på däremot så att han gillad ehenne betyder inte att han inte gillad edig,men du ville knappast ingå i ett delat förhållande så jag hade nog gjort slut också i samma situation. Men jag gör inte slut med en kille om han känner sig osäker, kanske får en tillfällig förälskelse för en annan tjej, det viktiga är hur han hanterar det. Jag har själv känt mig småintresserad mot andra killar men älskar min partner? det gör jag, han är mannen i mitt liv och jag vet att för honom finns det inteplats för fler killar eller tjejer i vår relation och jag klarar mig fint med honom, tyvärr styr man inte över sina känslor. En del verkar aldrig uppleva kärleken andra kan uppleva den med många, och samtidigt. Átt bli kär i en annan ser jag inte som ett svek, det styr man inte, däremot HUR man hanterar det- dvs hur man använder förtroendet för sin partner- det är det avgörande för min del. Känslomässig otrohet + sex blir därför värre, som svek i mina ögon.

#55 Absolut. Det tog absolut inte slut p.g.a. det. Det var mkt annat som spelade in. Jag hade valt att göra slut, innan jag fick reda på det också. :)

Han har försökt att ta livet av sig.

Han höll ju på att ringa mig hela tiden och även mamman ringde men jag var bara kall och hård vilket jag skäms över nu.

För några dagar sen hittade hon honom när han tagit en massa sömntabletter som var hennes.  Han hann ju få vård och ligger just nu på psyket. Men jag klandrar mig själv. Han hade väl aldrig gjort så om jag förlåtit honom? Jag har inte uppfattat honom som så psykiskt instabil att han var självmordsbenägen. Och absolut inte under våra år tillsammans.

Ajaj, ta inte på dig skulden för det. Han gjorde medvetna val och avsikten var att du skulle må dåligt av det. Gör inte misstaget och gå tillbaka till honom.

Ts det är ju inte DITT fel att han försökt begå självmord, det hoppas jag att du låter bli att skuldlägga dig själv eller låta andra ge dig skulden för. Situationen har han själv orsakat och man kan inte stanna hos någon för att de "inte kan leva utan en". Det är hans egna skuldkäsnlor som drivit honom till det.

Om du förlåtit honom skulle du kanske bli bedragen igen. Tänkte han på dig när han bedrog dig? Att DU kunde ha skadat dig själv av sorg eller ilska? Du kan inte ta på dig skulden här. Han är inte psykiskt stabil som du själv säger…

Mitt ex gjorde en liknande sak, han hotade att begå självmord, han fick panikångestattacker, jag fick tillbringa tid med honom på akuten, ringa hans föräldrar. Ständigt försvara mig- trots att han var den som varit otrogen, inte bara en gång med en tjej utan _ flera gånger_ under vår relation- varje gång lika ledsen. Han var den som gjorde slut, men ändå var allt mitt fel när jag gick vidare utan honom.

Man kan inte stanna hos någon under de premisserna att det håller honom vid liv. Det är hot, det är hans problem och hans fmailj får stötta honom där. Han behöver stöd och förmodligen kanske terapi för att komma fram till varför han gör dessa val- både angående sveket mot dig och självmordsförsöket. Men ta inte på dig skulden, det var inte på något sätt ditt fel. När en person gjort så som han gör, att ha en affär bakom din rygg, att säkert tro att han aldrig skulle bli påkommen, att han plötsligt är utan kontroll och mister någon han inte planerade att mista- inte ännu iallafall, så drogs nog en stor matta undan hans fötter. Då kan folk göra dumma saker, men det är….upprepar mig igen; INTE ditt fel.

Ja men det är svårt att inte ha dåligt samvete för när hon ringde och sa att han mådde så dåligt så tyckte jag ungefär att det var rätt åt honom. Men jag trodde ju för tusan inte att han mådde SÅ dåligt. Och folk som hotar att ta livet av sig brukar oftast bara vara hot hör man folk säga, och att dom egentligen bara säger så utan att mena det.

Men han hade inte ens hotat med det. Han bara gjorde det.

#60 Bra. Nu får han hjälp av kunnigt folk för sitt mående. det är inte ditt ansvar.

Fast det kan ju lika gärna varit älskarinnan som sagt något åt honom som fick honom att "tippa över"?

Men samtidigt, vad hade du kunnat göra för att få honom att må bättre, annat än att ta tillbaka honom? Han ångrade sig säkert så mycket att han inte visste ut eller in. Och det är helt hans egna göring. Han trodde säkert att du skulle förlåta honom, och när du inte gjorde det så försvann självkänslan och tron på sig själv.

Nu är han på psyket iaf, och kommer få den hjälp han behöver. Han kommer få prata med folk. Kanske du också vill prata med någon för att lätta på skuldkänslorna?

Du får absolut inte ta på sig skulden för detta! Det var hans eget val att vara otrogen och det var hans eget val att försöka ta livet av sig. Det var hans eget fel att han försatt sig i en situation som fick honom att må dåligt. Du har inte gjort någnting fel. Jag tycker det var helt rätt att göra slut med honom eftersom han bevisat att han inte värdesatte ert förhållande. Och jag tycker absolut inte att du ska ta honom tillbaka bara för att han gett dig skuldkänslor. Det kommer aldrig att fungera.

Tråkig historia men du måste tänka på dig själv och nu får han ju hjälp

Usch, vilken tråkig historia.

Ang hans självmordsförsök, det är absolut inte ditt fel!!! Han är en vuxen mäniska som gjorde ett aktivt val.

Ett ex till mig hotade med att ta livet av sig efter jag gjort slut, om vi inte försökte igen. Just då var han hos mig (distansförhållande och han hade biljetter som han ville använda för att prata och skiljas på ett bra sätt, ha!) Min reaktion var att kasta ut honom ur huset, jag var snäll och körde in honom till stockholm, men kastade ut honom ur bilen mitt i natten en kall natt i april och sa att han fick vänta där på att kunna ta sig till flygplatsen och åka hem. Sen svarade jag aldrig mer då han ringde. Jag skickade dock ett mail till hans bästa kompis och berättade vad som hänt så att hon skulle kunna hålla lite koll på honom.

Ang att ringa chefen… det tycker jag är att gå för långt. Jag hade gjort slut om tilliten dog, eller bokat tid för parterapi för att se om det gick att diskutera igenom det på det sättet.

Diskutera vad, om man söker sanningen och den ena parten ljuger? Vad finns att diskutera? Samtidigt vill man inte göra slut med någon bara för att "tilliten" Svajar lite…Dvs att en källa säger en sak men källan pojkvänn nekar. Ska man blint lit apå killen och släppa det eller blint lita på andra källan och dumpa. Varför finns inte alternativet att kunna utreda med fakta…när man gett killen chans att lägga korten på bordet.

Jovisst att det är knepigt, men jag skulle aldrig någonsin leka detektiv och snoka runt i mitt förhållande, oavsett vad ngn annan säger eller hur det känns i magen. Hade jag frågat och han nekat hade jag försökt gå vidare, hade jag inte kunnat släppa känslan hade jag bokat in parterapi. Om jag fortfarande inte känner att jag fått svar/ kunnat släppa det hade jag gjort slut.

Så nej, jag skulle inte göra slut bara för att tilliten svajade lite, vi har varit tillsammans i snart 7 år och jag kastar inte bort det för en liten misstanke. Men, jag skulle fortfarande aldrig sänka mig till snokarnivån. Även om vissa tycker att killen förtjänar att man snokar eftersom han väckt en misstanke, så skulle jag inte stå ut med mig själv om jag sjunker så lågt.

#67 Håller med fullständigt. Precis så känner jag också och magkänslan är ju oftast rätt.

Jag är tudelad då det gäller magkänslor. Är man säker i sig själv och generellt trygg i sin relation så ja, då är magkänslan kanske en faktor att ta hänsyn till. Men, är man osäker, har dåligt självförtroende, har problem med svartsjuka osv, då skulle jag vara försiktig med magkänslan. Som en väns psykolog sa till henne. Magkänsla funkar bara för människor i hälsosamma relationer (handlade om just relationer).

Även om jag litade på min partner skulle jag velat ta reda på sanningshalten i det en annan person påstår om min partner. Speciellt om det är en person som jag finner trevlig och  schysst och som inte har anledning att ljuga för mig

#69 men här var det ju mer än magkänslan :) Tror många kan "känna det på sig" men man förtränger det, det blir mer undermedvetet men faller på plats när man får någon typ av bekräftelse på det. Snoka är att göra det bakom killens rygg. Själv har jag varit i relationer där jag blivit bedragen och människan har blåljugit. Innan ajg var med dessa män trodde jag inte att människor kunde vara så…fulla av skit. Så jag är både trygg och ganska självsäker och har följt min magkänsla men de har blånekat och sen har sanningen ändå kommit fram och där står man med byxorna nere.

Jag skulle inte heller göralsut med någon pga misstanke men här har vi alltså en person som känns som enpålitlig källa, och möjligheten för händelserna i brist av alibi (eller en rätt bristfälligt alibi). Att snoka och "hålla koll" av svartsjuka är milsvil skillnad från att BEKRÄFTA om en påstådd fakta är FEL eller RÄTT i ett sånt här scenarium. Känns inte som att TS brukade ringa till arbetsgivaren varje gång för att kolla sin pojkvän för DET vore enligt mig ett sjukligt beteende och knappast tillföra relationen något. Här handlar det mer om att ge TS svar och sinnesro- Om hon nu skulla göra slut (eller låta bli).

Ja precis, jag höll på att bli tokig av att inte veta vem av dom som ljög och fick ju tillslut sanningen också. Och det blev ju aldrig så att jag talade med någon chef heller. Det räckte ju tydligen att nämna honom för att han skulle erkänna.

#72 och du gjorde inte mer än det oms behövdes, du gjorde mindre snokande än vad många andra gjort i samma sits, så att säga ;)
Jag är glad att du fick dina svar, jag vet hur det kan äta på en, handlar inte om självkänsla det handlar om att förtroendet ändå blivit prövat och att man måste göra ett val men nog alltid kommer att undra. Så varför inte röja alla tvivel om det finns några.

#71 jo jag har ju läst tråden så jag vet precis vad det står och vad som hände :) Fortfarande skulle jag aldrig kunna agera på det sättet. 

Jag har varit på andra sidan från många av er och blivit utsatt för enorm svartsjuka. Jag skulle helt ärligt hellre göra slut än snoka, oavsett misstankegrad. Just pga tilliten som inte finns kvar, även om jag inte vet vad som hänt. Jag skulle fortfarande hellre kämpa för relationen genom samtal än att ringa chefen. Tar det inte bort känslan skulle jag gå, men jag skulle inte snoka, någonsin. Jag har haft killar som snokat (jag var inte otrogen), läst mina sms och erkänt att han gjort det, försökt få mig att skriva på kontrakt att jag inte får ha killkompisar, försökt förbjuda mig att prata med kollegor osv. Jag kan aldrig någonsin gå med på att man snokar, hellre lever jag i ovisshet och kan gå och lägga mig stolt över mig själv.

#74 jag förstår din känsla och att du gör de val du gör. Men jag tycker inte att TS visat tecken på sjuklig svartsjuka och jag vill därför stötta henne i de val hon gjorde. Precis som mord alltid är "mord" men det finns alltid omstädnigheter en del mer förmildrande än andra (så som självförsvar). Nuvar min liknelse med mord kanske lite extrem. ^_^ Jag skulle inte heller snoka…OM inte den där kollegan kommit och lagt sig i. För jag vill inte veta, men när tanken väl väckts och man ser samband så förstår jag helt och hållet TS beslut och framförallt behov. Här ser ja nog hellre till TS behov att få fram sanningen än hennes pojkväns "rättighet" att bedra henne. Om det visat sig att TS pojkvän talat sanning så skulle de få ta det därifrån, då är ju TS den som skulle fått be om ursäkt och bygga upp tilliten från andra hållet. Du var inte otrogen men blev utsatt för otrohetsanklagelser, det är en viss skillnad. Så jag förstår iallafall varifrån du kommer när du uttrycker din åsikt, men eftersom dne är så olika Ts situation så kan jag inte säga att jag inte helt delar den också. Det är bara en så annorlunda situation som färgat dig. Skulle jag misstänka min pojkvän och snoka så skulle jag även vara först i kö att be om ursäkt och förlåtelse för det, om jag hade fel. Otrohetsnaklagelser är inget man slänger runt sig med lösa grunder och jag upplever att TS tog detta på stort allvar och mycket större lugn och sans än vad jag hade gjort :)

#74 Men jag tycker det är väldigt stor skillnad där. Jag har ju aldrig hållit på sådär. Att snoka i mobilen eller skriva kontrakt att han inte får ha tjejkompisar hmm. 

Jag har aldrig nånsin tvivlat på  att han jobbat över när han sagt så, att han bowlat med grabbarna, och gått på bio med polarna varje vecka. Aldrig har jag tänkt att ringa och kolla om det stämde. Jag litade på honom till 100%.

Det var ju först när min kollega säger sig vara helt säker på att hon med egna ögon sett honom gulla med en annan tjej just på en kväll när han sagt till mig att han jobbade över. Det tycker jag är konstigt om man inte skulle börja undra när man får höra SÅNT. (och när han blånekar)

Men innan min kollega sa detta har jag aldrig haft en tanke att inte tro på hans ord.

Jag tycker att du har handlat rätt och sunt. Det är ju klart att man vill gå till botten med ett rykte som kommer från en person som verkar uppenbart pålitlig. Det är inget sjukt i det och kan absolut inte jämföras med personer som snokar i allt och är helt galet svartsjuka.

74 helt annat det du skriver om.

Nej jag säger inte att det är ngn typ av sjuklig svartsjuka som talats om här. Men, jag diskuterar hur man agerar när misstanke väckts. Vilket är ngt som diskuteras här. Jag har nolltolerans mot snokande, oavsett situation. Jag kommer aldrig tycka att det är rätt. Visst att det informerades om att TS försökt ringa chefen, mitt ex berättade att han snokade i mobilen då han var misstänksam, vilket inte gjorde det bättre eller ursäktade hans uppförande.

Fast ditt ex hade ingen orsak att snoka, TS hade rätt hög orsak att snoka. Mer än "Magkänsla" så att säga. Så Ditt problem med ditt ex var hos ditt ex självkänsla och brist av självkontroll, TS handling var nog mer desperation att komma till botten med detta. Ibland vet man saker undermedvetet och även om det kommer som en schock så kan bitar falla på plats men man dumpar inte nån rakt av..ellelr JAG gör iallafall inte det. Jag vill veta, sen dumpar jag, (helst vill jag ju inte veta, och slipper dumpa ^^ ). Men jag förstår hur du menar och vad som format dig till att känna så inför sånt här. Noll tolerans.

Jag vill bara kommentera #60 eftersom det är lite viktigt. Att de som talar om självmord inte gör det är en seglivad myt. I själva verket är det så att de allra flesta som begår självmord eller gör försök har kommunicerat sina avsikter på något sätt innan.

Det innebär förstås inte att alla som talar om självmord till slut genomför det. Snarare är det en väldigt liten del av alla som har självmordstankar som går till handling. Men det är viktigt att ta uttalanden om att någon funderar på självmord på allvar, och ta reda på mer exakt hur den tänker och hur allvarliga tankarna är. Det är ganska många steg mellan att ibland önska att man slapp ifrån alltihop, och att formulera en konkret plan med när, var och hur. 

Med det sagt var det INTE ts ansvar att göra den bedömningen och försöka förhindra exets försök! Ansvaret sträckte sig möjligen till att se till att någon annan kände till att han hotade med att ta livet av sig, lämpligtvis hans mamma. (Att sen hon hellre verkar försöka lägga skulden på ts än att stötta sin son i att stå ut med sig själv och sin situation förändrar inte ansvarsfördelningen.)

Han försatte sig i den här situationen alldeles själv. Han gjorde fel, han bedrog och ljög för sin sambo, och när han blev ertappad blev han lämnad. Ja, det är säkert jobbigt för honom. Ja, han känner säkert både saknad och skuld som är svåra att stå ut med. Ja, han kanske behöver hjälp med att reda ut sina känslor och komma över det som har hänt, och det är mycket bra att han nu får professionell hjälp. Kanske kan han samtidigt lära sig något om hur han fungerar i relationer och hur han ska kunna göra bättre val i framtiden.

Men det är fullständigt orimligt att förvänta sig att ts ska trösta honom för att han har sårat henne. Det är också helt orimligt att hon ska stanna kvar i en relation där hon blivit djupt sviken bara för att han blir ledsen annars. Att säga att någon annan måste göra si eller så för annars tar jag livet av mig är utpressning och inget annat. 

Jag förstår att du ts känner skuldkänslor när det har gått så här, men jag hoppas du kan se att det handlar helt och hållet om honom och hans oförmåga att hantera sitt liv, sina relationer och sina känslor på ett funktionellt sätt.

Om man ska snoka vid otrohetsmisstankar eller inte, och i så fall hur mycket och på vilket sätt, är i sig en intressant diskussion, kanske en som förtjänar en egen tråd?

En sådan tråd skulle basolut vara intressant om det inte var så att jag tror det är olika från situation till situation, person till person.  Mitt ex godtog inte alls något snokande över huvud taget och det triggade bara min nyfikenhet mer - och där fanns ju något han döljde, inte bara en otrohet utan flera.  Min nuvarande har jag ingen lust alls att kolla upp, jag litar på honom, han beter sig inte märkligt och jag snokade faktiskt en gång- i början av vår relation (Jag var rätt fucked up efter mitt ex) men han såg det inte osm en stor grej alls, han hade inget att dölja och vi har pratat mycket om det och jag kände sådan skam att snoka bland hans saker >_< (DET gjorde jag däremot inte på mitt ex- där jag var rätt säker på att han hade fuffens för sig men inte alls var på ett ställe där jag dumpar någon utan bevis). Så jag följer ingen stenhård princip eller "moralisk lag" utan går efter känsla och behovdär Sarah varit med om en annan upplevelse och nu har en utarbetad princip som hon lever efter stenhårt.

Visst är det på ett sätt synd om exet i det här fallet nu när han mår så dåligt och det är inte mer än mänskligt att precis som du känna empati för honom.

MEN, han har själv satt sig i den här sitsen och att bryta ett förhållande efter ett sådant svek är ytterst normalt skulle jag säga. Jag kan inte se att du har någon som helst skuld i exets självmordförsök. Jag hoppas att du kan skaka av dig eventuella anklagelser från exets anhöriga, du förtjänar dem inte.

Appropå det där med att snoka så är jag personligen starkt emot att snoka "bara för att", d.v.s. utan att ha någon direkt anledning, tycker snarare det är väldigt fult att göra så. Om det däremot kommer fram information som tyder på att något inte står rätt till så blir det en annan sak. Då vore det ju konstigt om man inte skulle snoka tycker jag. Sedan kan man ju diskutera hur långt man skall gå, men att försöka hitta någon tillförlitlig utomstående källa skulle man nog själv göra i.a.f.

Jag känner med dig TS :/ Hur mår du? Hur klarar du dig genom det här?

#84 Jo det är väl rätt okej nu efter omständigheterna. Jag har slickat mina sår och gått vidare. Men det kommer dröja ett tag innan jag vill ha ett förhållande igen känns det som

#85 Skönt att du mår bättre iaf :) Självklart kan jag förstå att du inte känner för att börja ett nytt förhållande, och det tycker jag nog inte heller att du ska. Ta all den tid du behöver på dig :)

Ledsen för det som hände.

ville bara säga att det har hänt mig preciiiis samma sak.
Var i USA under en månads tid. Direkt när jag landar här i Sverige ringer jag upp min dåvarande och säger "JAG ÄR HEMMA NU ÄLSKLING !!"  och det enda jag får höra är "Vi måste träffas på fredag för att prata" sedan la han på.

Sen direkt efter när jag lagt på och mottagningen är tillbaka på telefonen får jag 7 sms. AV HANS MAMMA och LILLEBROR på 11 år !

Där stod det Från hans mamma :
"Han har varit med någon annan, Emma heter hon.. osv osv.."
Samma från hans lillebror…

Jag pressade ut honom via sms och frågade vad fan det var frågan om, och han sa bara "jag vill göra slut"

Sen en vecka efter "ångrade han sig sååå" och grät hos sin mamma. helt plötsligt fick jag ett sms "Kan inte du ta tillbaka T*****, du var ju så bra för honom, han ångrar sig verkligen !"

Hahaha, jo men visst tänkte jag.
Men jag fick ALDRIG ett erkännande från HONOM om att han faktiskt var otrogen.. Men nu, 2 år efter, så har jag fått reda på att det är sant.
Så magkänslan har alltid rätt..

Jag finns här ifall du skulle vilja prata , jag vet hur det är 🌺

#87 Snacka om curlingmorsa. Vad har hon med hans kärleksliv att göra?

#88 handlar inte om curling där (anser jag), utan en vad jag skulle säga- bra relation med sin son (och tydligen även mot sin sons flickvän eftersom de "skvallrade"). Mamman beordrade ingen, hon bönade för sin son (som äldre person tror jag att man ofta har ett annat perspektiv över otrohet, svek och kärlek) men hon verkade ju aldrig bli otrevlig?

Inte som mitt ex morsa som började kalla MIG för ostabil (eftersom ajg blev så upprörd och förstörd när min pojkvän var otrogen mot mig), inte rätt för hennes son, inte "Lämplig"  etc- men så visste hon inte alla detaljer. Hon had eju rätt, hennes son DÖG inte åt mig, men i hennes värld var det JAG som måste gjot något fel för att bli bedragen av hennes gulleponk! Hon sa rakt ut att hana dlrig borde ebrättat för mig att han varit otrogen eftersom ajg inte kunde "hantera det rätt", dvs svälja och gå vidare som om ingenting hänt. Hon försökte vara pedagogisk och prata med mig om det som hänt, VARFÖR det hänt. Sa saker som att vi umgåtts för mycket (vi var sambosar, inte fastväxta i höftleden). Men allt utom tanken att hennes son faktiskt gjort fel mot en flicka var lättare att tänka och vinkla, och det kan jag förstå. Som förälder är det nog lätt att man vill "medla" eller dela med sig av sina egna erfarenheter…

Själv hoppas jag kunna köra på samma linje som min egen mor; Låta mina barn sköta sådant själv och alltid kunna acceptera "vem de än släpar hem", inom rimliga gränser såklart :)

#89 , hon blev förbannad senare för att jag inte tog honom tillbaka, då kallade hon mig för det ena och det andra… Vilket inte var så trevligt. Kan ju säga att jag sa upp kontakten jäkligt snabbt efter det. Så nu är hon någon annans problem och inte mitt :P