Min måste också vara att jag är långsint. Om jag bråkat med pojkvännen till exempel, jag-kommer-verkligen-inte-över-det-snabbt. Fastän det kanske bara handlade om ett missförstånd!

Ibland sitter jag till och med och surar för att jag inte fattar varför min hjärna VÄGRAR släppa det. Varför kan jag inte bara släppa det och komma fram till att det var en skitsak? För partnern funkar det oftast bra. Det är lite störande med mig. Har väl med en tillhörande envishet att göra också.

Jag är väldigt analyserande. Saker man säger eller gör kan jag börja analysera o grubbla på. Tex han kanske inte menade det han sa för att…. Eller så och försöker hitta orsaker bakom vissa beteenden. Jag har blivit sårad mycket förut o har svårt att lita på andra så det har kommit från det o jag försöker jobba på det. Men jag känner själv att jag är jobbig när jag håller på.

Måste vara att jag lätt hetsar upp mig över småsaker som inte görs på "mitt" sätt. Har dock blivit betydligt lugnare sen jag blev mamma.

Min mest negativa egenskap är att även jag är långsint..o så om har jag bestämt mig för någonting så genomför jag det ..det får kosta vad det kosta vill..fast det sista kanske är bra också men just nu så har jag bestämt mig för att bygga en  2.5 liter B20 (volvo-motor) o det är ju inte direkt billigt..🤪fast har man ett intresse o tycker att det är kul att skruva med gamla B20 motorer så tycker jag att man kosta på sig lite också.. 😃 fast man törs ju inte tala om för frun vad det kostar..tur att vi har separata bank konton 😇

S

ENVISHET! men det är ju också en positiv egenskap ibland. Men negativ är den när jag tex blir sårad och envist väntar på en ursäkt istället för att ta tag i problemet eller helt enkelt glömma bort det.

Positivt tja min viktminskning är till stor del tack vare envishet.

Lätt att missförstå/bli missförstådd upplever jag, sen är jag lite känslig. Då tänker jag mer gentemot vänner/bekanta. Vad främlingar säger och tycker rör mig inte speciellt mycket- där kan jag bli upprörd om jag inte _förstår_. Tillbaka på ruta ett… lätt  för missförstånd osv..

Sen har jag uruselt minne. De delar första plats. Jag älskar att diskutera men saknar helt förmågan att citera saker och minnas stycken osv- jag har läst något någonstans och mins det "övergripande" men inga detaljer- sjukt irriterande.

Min e nog att jag brusar upp lätt på min sambo särskilt nu sen jag blev mamma o får sova lite

Jag har en "gammal" Penny som dyker upp ibland och hon är inte så trevlig. Det går helt enkelt ut på att jag går in för glatta livet för att manipulera män till att göra/säga det jag vill. Jag krossade mitt ex helt på grund av att jag var sådan. Han slutade träffa vänner, tog bort sin facebook och telefonnummer till sina tjejkompisar. Hade honom verkligen i en liten ask, virad runt lillfingret. Stackars kille… o.O 

 Det är dock något jag har tränat bort JÄTTEMYCKET och har inte alls samma kontrollbehov eller svartsjuka idag. Visst kan jag bli svartsjuk, men jag släpper det fort igen :) Så idag är jag ingen psykopat längre! Men hon kommer fram ibland, när man har en riktigt dålig dag och jag är trött och överkänslig. Senast var igårkväll då jag började försöka psyka min nya flirt, men han är norrlänning och störtskön och bah "Men hjärtat då. Inte ska du väl vara svartsjuk :) <3 Vi får höras imorgon när du mår lite bättre. Puss på dig". Värsta dissen, men det funkar! xD

Att jag har svårt att lita på människor och vänder mig inåt istället för utåt. Det har rätt mycket med min uppfostran att göra, och jag kämpar varje dag med att tvinga mig själv att uttrycka mig.

Jag har svårt lyssna och veta vad jag ska svara på saker jag inte vet så mycket om.. Det är ju inte så kul. :)

Jag tänkte säga "att jag är värdelös". Har en sjukdom som jag kämpar med och psykiska sjukdomar skulle jag gärna klarat mig utan. Det gör att jag har svårt för att jobba, sköta hem, leva normal och allt sånt. Men jag måste säga att min mest negativa egenskap är att jag är fruktansvärt självkritisk och elak mot mig själv. Tror jag hade mått bättre om jag inte ständigt tryckte ner mig själv.

Överanalyserar gärna vilket inte är så bra.

Plus att jag är långsint.

Alltför sexuell av mig samt att jag överanalyserar alltför mycket.

Jag är också överanalyserande. Grubblar och oroar mig. Däremot inte så långsint. Jag vill gärna lösa de saker jag grubblar över. Pratar och frågar. Gräver mig in i varför för att hitta ett svar, även på småsaker. När jag fått ett svar eller en anledning kan jag släppa det. Sen kan jag vara snäsig och avvisande när jag är hungrig.

Är alldeles för logisk har jag fått höra. Dvs jag struntar oftast i vad "hjärtat" säger, om hjärnan säger något annat.

Min är att jag ibland får ta för mycket initiativ i mitt förhållande och är alldeles för drivande. Kan inte ligga på en strand innan jag blir rastlöst och vill att saker ska hända. Det jag undviker är att vara snorkig och är alldeles för ödmjuk. Med åren har blivit mycket realist och tror inte på sagor. Blir irriterad när folk inte håller vad de lovat. En gång i tiden satt jag i styrelsen i en Brf och helt plötsligt undrade vad jag höll på mig. Så fort jag utanför dörren var folk på mig som bårgetingar och dessutom hade jag ett jobb sköta. Jag gick på 150 % hela tiden och en dag tog jag ett beslut att avgå med omedelbar verkan. En av mina negativa sidor  är att jag har svårt att säga ifrån.

Att jag är obeslutsam…tror jag…nej förresten, jag måste fundera ett tag…

Ok, allvarligt, min sämsta egenskap är att jag i princip aldrig har trott på mig själv. Jag har haft drömmar och mål, men varje gång jag har försökt att uppnå dessa mål så har jag stypit längs vägen för att jag inte vågat satsa fullt ut. Någonstans djupt inuti har jag alltid känt mig för korkad och ovärdig för att uppnå mina drömmar, som att hur jag än försöker så kommer jag förr eller senare ändå att klanta till det. Känner igen känslan ända sedan barnsben. Har alltid sett mig själv som mindre värd än andra, som att jag inte duger att vara med vissa personer eller hör hemma i vissa miljöer o.s.v. Den här bristen på självkänsla och självförtroende har varit fulltändigt katastrofal och har gjort mitt liv till något av ett helvete. 

Precis som en del andra här är jag också lite väl snabb att överanalysera saker och ting, vilket säkert hör i hop med ovanstående.

Oj… Min mest negativa egenskap… Det kanske kan vara att jag ibland kan bli helt känslokall och bara köra över alla. Det kan vara att jag har jättesvårt att lita på folk.

#17

Jag känner igen detta för jag hade lärare i skolan som knäckte självförtroende på oss och när jag växte upp fanns det inga dagis. Lärarinnan var en gammal oskuld som bodde i skolbyggnaden man ansåg att de som inte hängde med var dumma i huvudet. Skolan blev en plåga för många och det förekom mycket mobbning. Dessa personer hade aldrig fått blivit lärare idag och när man lär sig saker måste man få tid på sig. Det som kan vara jobbigt att höra är när föräldrar fortfarande lägger sig i vad man göra och de talar om hur bra det var på 50 och 60-talet. Ibland har de lagt sig i barnuppfostran och när våra barn åker till Thailand. Senast i lördags ville de inte att min brors son ska gifta sig i Thailand bevis på att de lägger sig grejor som inte de har med att göra. Idag skolas barn in på dagis och pedagogiken är mycket bättre. När vi skolade in Gabriella på dagis stod en skylt "Inte Retas"! Nu är hon 25 år och jobbar som civilingenjör. När hon var nyfödd ringde mina föräldrar x antal ggr och frågade om hon fått mat. Min före detta bad dom till slut att åka dit där det är varmare.

Att jag är stressad och får panik om saker inte görs på rätt sätt. :)

Att jag är så otålig ibland! Och när jag inte är på topp, brukar bero på ångest, då är jag oerhört lättkränkt😊Men jag jobbar på det!

Empatisvårigheter, långsint och överanalyserande. Vill gärna göra allt på mitt sätt också annars får jag panik 🤔

Men empatin tar priset på vad som är sämst hos mig.

Jag överanalyserar allt.

Att jag är introvert (och blyg).

Jag har väldigt svårt för att bestämma mig och göra val, undviker helst att ta initiativ, är väldigt blyg bland folk jag inte känner och kan verka osocial utåt, är mycket stresskänslig och har svårt att lita på folk. Osäkerhet är väl den gemensamma nämnaren.

Är extremt självisk, ibland tyvärr till en överdrift. 😇
Beror nog mycket på att, jag alltid fått klara mig själv då föräldrarna var borta när jag var liten och inte haft några syskon så då gällde det att alltid göra det som var bäst för en själv. Så det sitter väl i ännu haha 😉

har samma problem som #9 .

Social fobi, annars är det nog att jag vill gärna tro det bästa om alla - och blir bränd, om och om igen. Sedan att jag är väldigt allmänkunnig och ger råd,ibland innan någon ber om det. I all välmening, alltid - men mottas inte alltid väl. Utan jag kan bli kallad besserwisser, men det är något helt annat åt narcissiska hållet. Men jag har sållat ut sådana många ggr i mitt liv, som ber om råd, men vägrar ta emot dem sedan. Nu ger jag bara råd, till dem jag vet uppskattar det - eller som jag faktiskt inte känner, så jag behöver inte bli ledsen om dem själva väljer att ta det på fel sätt. 

Min envishet är ju min goda egenskap annars, som får mig att kämpa vidare. Tack och lov att jag inte ärvt mors envetenhet!

Hmm…Jag är en social fegis. Det är min största akilleshäl och den egenskap jag kan komma på.

Jag har svårt att säga ifrån. Jag ställer upp på saker för andras skull. Donar och fixar och i slutändan är det jag som mår dåligt för att jag gör som andra vill och inte som JAG vill. Jag försöker att ändra mig men när någon ber om något så faller jag tillbaka i samma mönster att vara en allt-i-allo för alla.

Min lathet och att jag är så fruktansvärt tankspridd..

#11 Var som tagen rakt ur munnen på mig.

#17: Samma här faktiskt. Har också sjukt dålig självkänsla och upplever en hel del av det du beskriver :( Känns inte som att jag lyckats med mycket i livet direkt..

Vad tråkigt att jag inte är ensam om detta här :/
Har inte alls haft någon livsglädje på de senaste åren, så det är väl mest det som jag tacklar nu. Det mest negativa med mig nu.

Att jag inte klarar stress eller oväntade saker! Överplanerar allting.

Att jag är asexuell. Kanske inte är en egenskap men det är väldigt negativt

Min osäkerhet, den kanske inte är mest negativ utåt men det är ofta det som ställer till problem.

Jag blir väldigt lätt arg och då riktigt arg. Det kombinerat med min långsinthet är inte den mest sprudlande kombinationen 😃

Att jag är osocial. Jag skulle kunna leva ensam på en liten ö med en katt som sällskap om någon lämpade av lite mat regelbundet och jag hade tillgång till en dator.

Det gör att mina vänner väldigt lätt blir frustrerade på mig eftersom jag är nöjd att träffas 2-3 gånger om året.

Har verkligen funderat, men den mest svåra sidan är väl att jag är rädd för så otroligt mkt i livet och är en rejäl trygghetsnarkoman. Det är det få som vet om, då jag är bra på att mörka det, men det gör att jag alltid målar upp olika mindre roliga scenarier….

Så jag känner därför att jag ändå är förhållandevis modig, som ser till att leva så pass aktivt som jag gör :/ :)

Min sämsta sida är nog att ibland kan jag vara så otroligt elak. Jag är väldigt snäll vanligtvis och vill det bästa för alla! Men ibland när mina föräldrar har gjort fel vill jag verkligen få de att inse vad det är de har gjort fel och hur de fick mig att må. Jag har fått min egna mamma att gråta och säga att jag är elak. Ingenting jag är stolt över! Men det är en väldigt bra egenskap att ha när någon försöker vara elak mot en eller är elak mot ens nära vänner och släkt..

Jag ger upp oerhört lätt, minsta lilla det blir svårt eller något går emot mig så stänger jag av helt. Det ställer till det för mig många gånger, det har blivit lite bättre dock men jag har lång väg kvar.

Annars är jag väldigt självkritisk och tror att jag inte klarar någonting, analyserar allt jag säger och göra. Det är påfrestande.

Min sämsta egenskap är att jag gärna försöker uppfostra andra som jag tycker gör fel. Det blir särskilt märkbart på nätet tyvärr. Det finns ju så många som gör fel där! 😮

Men jag försöker verkligen förbättra mig och öva på att tänka "ja ja" och klicka vidare utan kommentar.

#41 haha, skön bild :-D