Har massor med bra sex  :D Känner igen mig…eller såär: en gång hade jag en HEMSK första gång med en pojkvän, jag gillade honom sååå mycket, han var härlig i kroppen och snoppen men…gud..första gången och några gånger därefter blev sååå…såå pinsamma och dåligt. Men vi kom över det, men sen blev det ett återfall igen. Jag drog mig för att ha sex med honom, verkligen. Man ska ju inte tvinga sig att ha sex om man inte känner för det men i ett sånt här sammanhang så är det nog ungefär det man måste göra- lite som att hoppa upp på hästen direkt man ramlat av så man inte blir rädd. skapa nya minnen och hitta nya sätt att tänka på kring sexakten med sin partner. Att de tinte blir ett jobb man kämpar emd för att få det att bli bra, utan det sker mer njutningsfullt och "naturligt" tillsammans.

Måste säga att överskriften är missvisande. Sextrauma är något helt annat och det känns faktiskt riktigt fel att du använder det i en tråd som den här. Döper om den. Kom gärna med ett bättre förslag om du inte gillar det jag döpte den till.

#2 Kom inte på något bättre just då. Lägg gärna till hypotetiskt i titeln.

Ok

Jag ser inte hur något som blivit bra år senare skulle kunna bli ett problem. Ofta är ju sex något man får "lära" varandra. Ser inte hur det skulle vara problem. Förstår kanske inte frågan riktigt.

Hur man hämtar sig från att partnern var lite halvkass i sängen????

Jag förstår heller inte frågan.

Om man har varit med om saker som var skrämmande, tråkigt eller avtändande under sexakten(rentav utanför också) men att det hann pågå så länge innan det ändrades att det känslan helt enkelt inte vill försvinna. Om vi dessutom lägger till att den andre bara vill ha sex en fjärdedel så mycket som du själv.

Hänger ni med?

Asså, mina senaste som jag har legat med har varit väldigt bra i sängen utan att jag direkt behövt säga något. Men det lärde mig också att faktiskt känna själv vad jag gillar och inte och HUR jag gillar det, så jag tror nog att jag, vid framtida sexuella relationer som förväntas vara i en längre tid, kommer att vara tydlig på att säga till i början på hur jag vill ha det för att det ska vara skönast för min del :) 

Sjukt tråkigt att inte känna ett samspel :/

#7 Det är ju en väldigt stor skillnad på skrämmande saker och tråkiga saker.

Ändå är det du själv som drabbats som vill ha sex mycket mer?

Jag hänger fortfarande inte med?

#7 Jag tänkte mer en blandning.

En jag känner. Personen ville höra vad jag skulle gjort, och jag kan ärligt säga att jag inte riktigt vetat. Jag hade väl som dem velat börja i terapi(vilket vi redan gör, men ändå) och härdat ut tills terapin börjat ge resultat.

TS, om känslan inte vill försvinna så är det ju fortfarande tråkigt och/eller skrämmande och/eller avtändande. Och om inte det ändrar sig, så bör man kanske sluta ha den typen av sex eller sluta ha sex med den personen.

Hypotetiskt exempel: I början smiskar X Y i sängen. Y gillar inte det men det dröjer ett tag av pratande och tjatande innan X går med på att sluta. När de sedan har sex har Y hela tiden känslan av att X egentligen skulle vilja smiska och kan därför inte slappna av och ha det bra.

I detta hypotetiska exempel har X och Y inte hittat något "smiskfritt" att göra som ger dem båda glädje och utlösning. Om de inte kan hitta det, eller åtminstone kan fortsätta att experimentera tillsammans med glädje, så bör de sluta att ha sex med varandra.

Jag var/är i den sittsen… Han var den första jag hade sex med och jag kände attraktion till han. Var upphetsad, inget fel i psyket heller. Hur kåt som helst. Men efter några månader kände jag att jag behövde ställa lite krav för jag fick aldrig orgasm. Han var lite egoistisk och i efterhand när jag tänker på de - inte så himla bra. Jag var för blyg och oerfaren för att våga säga hur jag ville ha det. Så vi var tsm, 2 år gick och jag kunde fortfarande inte få orgasm. Tänkte att det var mig det satt i. Vårt sexliv var inget att hurra över för MIN del. Sen pratade vi en del och vi vågade mycket mer. Mer bekväma och vi ändrade på oss. Han ansträngde sig mer. Vi hade sexleksaker och det var faktiskt mkt skönare. Men han kom för fort och jag hann aldrig njuta och slappna av ordentligt. Dessutom kände jag mig "tvungen" till att ha sex. Jag hade ingen sexlust men hade sex ändå för att slippa ha han över mig jämt vissa nätter eftersom han hade betydligt större sexdrift än mig. Det förstörde min sexlust ännu mer… Tillslut satt allt psykiskt på mig. Det var för sent. Han hade ändrat på sig och han var duktigare och visste vad jag tyckte om men jag kunde inte koppla bort allt i huvudet. Jag blev inte upphetsad eller kåt över huvudtaget. Jag tänkte för mkt. Ansträngde mig för att försöka bli upphetsad och inte tänka på massa onödigt. Men det funkade inte. Han blev grinig vissa gånger när jag inte ville ha sex. Sa jämt att vi aldrig hade sex fast vi hade sex 1-2 ibland 3 gånger i veckan?!! 4 gånger på en månad är det minsta vi haft på 3 år! Jag tyckte det räckte gott. Men inte han. Ja vi passade inte alls gällande sex. Det är iaf slut mellan oss och jag har än så länge inte haft någon annan sexpartner än Nu vet inte jag om jag tolkat dig rätt TS…

#11 jag hoppas de får hjälp av terapin iaf, annars blir det väl slut. #12 Du har slagit huvudet på spiken. Känner du att det som ni hade sexuellt ligger kvar och smågnager?

#13 nej nu vet jag inte riktigt vad du menar men det "smågnager" inte… Det är komplicerat och vi gjorde slut men fortsatte sen att umgås och blev sen "tsm" igen och nu är det väl i princip slut igen. Tänker inte ta upp allt här. Men kan säga att jag tycker om han och vill att det ska vara bra mellan oss men det funkar inte för mig och mina känslor har svalnat.

#14 Att det fortfarande inte är bra och att du tänker på det då och då. Hade ni provat ta hjälp utifrån?