Relationer iFokus

Relationer

Etikettkänslor
Läst 2729 ggr
[linaar]
0

Han gör mig bokstavligt talat galen.

OBS! lång tråd.

Bakgrundsfakta:

jag: 20 årig tjej. ingen erfarenhet av förhållanden, 5 sexpartners i bagaget, dejtat några stycken bara. 

han: 28 årig kille. tidigare långa förhållanden, inte van att dejta eller träffa tjejer (inte ens ha sex), ärlig, charmig, arbetsmyra, ingen som ligger runt

Jag vet inte egentligen hur jag ska börja, för jag har så mycket funderingar inom mig som måste redas ut. Jag är iaf en brud på 20isch år som träffar en kille som är 8 år äldre sedan 2 månader tillbaka. Vi började snacka på en dejtingsida och ca 1 månad senare så träffades vi, vilket jag absolut inte hade några förväntningar på. Jag har aldrig haft ett förhållande och har bara haft ONS, och har väldigt dåliga erfarenheter av killar överlag. Killar som inte är ärliga, träffar andra tjejersamtidigt, ljuger osv. men jag är också väldigt kräsen, så det gör det ju också lite knivigt för mig. så därför bestämde jag mig för att bara träffa honom, ge honom en chans även om han inte verkade som min typ. 

jag hade berättat om mina erfarenheter av killar och att jag inte är ute efter att ligga. och det var heller inte han, därför kändes det som att vi skulle klicka rätt bra. vi träffades över en mddag och allt flöt på bra. faktiskt jättebra och jag föll pladask. jag tror vi satt ner på stället i 4 timmar innan vi lämnade för en promenad som ledde till att vi hamnade i hans soffa där vi skedade. jag bestämde mig för att sova där, han frågade om jag ville sova hos honom eller på soffan. när jag svarade hos honom tyckte han att det var ett bra val. ingenting hände vilket var sjukt skönt. när vi skulle sova kysste han mig och sa att han hade haft det jättetrevligt.

dagen efter låg vi i soffan och slöade i princip hela dagen. när jag sedan skulledramig hemåt hände det något. vi började kyssas och båda blev kåta. han sa att om vi skulle göra något nu skulle det kännas som han ljugit för mig. jag sa att jag ville vänta, han sa att han lätt kan vänta. så vi gjorde ingenting. jag åkte hem jättekåt.

sedan den här gången har vi träffats lite då och då. helgen efter hängde vi hela helgen (med tanke på att jag bodde i en annan stad vid det här tillfället). det har baraflytit på så bra och jagoch trivs verkligen emd den här killen. 

vi har nu dejtat i nästan precis 2 månader, och jag börjar känna lite oro för vad vi står. och med tankepå mina tidigare erfarenheter av killar så tänker jag hela tiden på att han ska hitta någon ny eller bryta upp med vårat dejtande.

Han tog med mig på parmiddag för ca 3 veckor sedan med hans bästa vän och hans flickvän. Detta bestämdes 2 veckor innan så jag kände att detta var ett gott tecken. varför introducera någon inför ens vänner om man inte vill något seriöst? Det flöt på bra och det kändes bra även efter.  Fast vi pratade aldrig om det efteråt, hur det kändes. Och det reagerade jag på.

En vecka efter fick jag värsta psykbrytet. Detta var en helg och jag hade mina föräldrar på besök för de skulle hjälpa mig att flytta. Han skulle ut med sina vänner så vi var upptagna båda två. Jag hade haft en konstig magkänsla i flera dagar, som att något var fel och inte stod rätt till. Det kändes inte bra helt enkelt. men jag förträngde den rätt länge. trodde det bara var jag som överreagerade. in på kvällen så lägger han ut en bild på en brud på instagram, och skriver en text, som jag fattar som att han  sitter där med en het brud typ. det reagerade jag starkt på,  så jag blev jätteledsen (såklart). ännu ledsen blev jag när jag skickade iväg ett sms att jag vill prata med honom imorgon och han inte svarade på det. efter ett långt snack med mina föräldrar så bestämde jag mig för att ringa honom. trots att klockan var 12 och båda var påverkade så sket jag i det. jag ville bara få veta. han sa att det inte var en bra ide att ta detta då, och att vi skulle ta detta dagen efter istället. jag hörde massa brudar i bakgrunden vilket gjorde mig mer misstänksam. men jag lät det vara. han hörde inte av sig dagen efter så jag hörde avmig själv. självklart förbannad. jag skickade iväg ett sms "är det bara jag som inbillar mig?" "inbillar dig vadå?" 

"att det bara är jag som är seriös och att det hände något med den där tjejen igår."

för jag menar, har vi dejtat så pass länge så ANTAR jag att vi bara håller oss till varandra, det är ju inget vi pratat om. men eftersom att han hade gett upp dejtandet innan han träffade mig, så antar jag att det är så.

han svarade "jag tror inte du förstår. när jag och y var tillsammans så bodde vi på olika orter och då sågs vi typ en gång i månaden. jag behöver utrymme, mer än andra, iaf nu." sedan skrev han något om att han inte vill ses så ofta, antar att det handlar om utrymmet och att han är van att vara ensam. han jobbar rätt mycket och behöver väl det.

vi kom fram till att vi skulle ses i veckan och prata om det. när dagen väl var kommen var jag HELT hundra på att bli "dumpad". mådde skit hela dagen. så jag tänkte bara ge honom en chans att tänka efter, om hans avsikt med att träffas var att dumpa. slängde iväg ett mess a 30 min innan "vill bara att du ska veta att det enda jag vill veta är vad som händer. jag vet inte om du bara vill ligga. vill du ta det lugnt och se hur det utvecklas så accepterar jag det."

han svarade kort därefter att "jag vill inte bara ligga! det andra lät bättre". då kunde jag andas lite igen. då fick jag klart för mig att jag inte skulle bli dumpad iaf. vi träffades iaf och han såg lite låg ut. trött och deppig. han förklarade att han hade sovit sjukt dåligt den natten. när vi hade satt oss där vi skulle äta förklarade han även att han kommer in i sånna perioder (även i hans tidigare förhållanden) då han inte orkar något. vissa dagar orkar han inte ens svara på sms. och han sa att ingenting har hänt (han syftade väl på bruden) och då sa jag att om det skulle händanågot så vill jag veta. självklart sa han. men han förstod verkligen varför jag var irriterad på honom. för hur han mår går ju ut över oss.

allt jag kände och det jag hade tänkt säga honom spelade inte längre någon roll för jag fattade nu varför jag kände som jag gjorde. detta berodde ju på honom och inte mig.

vi åt och sedan när vi gick till bussen frågade han om jag skulle åka hem eller om  jag ville sova hos honom. jag sa att jag kan väl sova hos honom om det kändes okej. så blev det, vi åkte hem till honom och vi gick och la oss med detsamma. morgonen efter när vi skildes hade vi alltså varken avverkat sex eller puss. lite märkligt.. det blev bara.. en nervös hejdå-kram.. då blev jag deppig …igen.

i förrgår sågs vi för första gången sedan den här gången. då kändes det bra igen. vi myste, hade sex och han kysste mig när vi sa hejdå morgonen därpå.

nu sitter jag här med tusen funderingar. allt är så jävla bra när vi ses, men när vi sedan är ifrån varandra börjar tankarna snurra. han har aldrig sagt bokstavligt talat att han tycker om mig, men visar det.. typ smeker mig, rör vid mig, pussar mig. jag vet inte om det har någon betydelse, men han betalar nästan alltid när vi ska äta.

jag minns inte riktigt hru det var i början, men han vi mer social på sms då. nu har han blivit segare, är aldrig gullig, skriver aldrig puss eller sånt. det gör ju att man analyserar ÄNNU mer. är det så att om killar vet att en tjej tycker om dem behöver de inte bekräfta det via sms? för tjejer har väl en tendens att behöva få det bekräftat, iaf jag.

jag vet inte om det är jag som är för ivrig, men ska det verkligen vara såhär? hur ofta ska man ses? och hur länge ska man egentligen dejta innan man vet var man är eller om man ens ska fortsätta ses? jag saknar honom hela tiden. och det gör mig galen.

Gur4m1
7
#1

JAg är lite som din "pojkvän", dvs behöver mycke egentid, och i början a relationen-speciellt innan man kanske träffats så gillar jag att chatta, sms:a osv. Men sen känns det inte alls lika lätt/bra, när man väl mötts. Då tar man hellre sånt "öga för öga"- Både problem och ömhetsbetygelser.

Du måste även minnas en sak: du har lbivit bränd av killar. Adlrig haft en relation.

Han har haft relationer, han har säkert också blivit bränd. Kan varadärför han inte är så snabb på att definiera er två som ett par, men utifrån hans reaktione roch svar på din reaktion så skulle jag tolka det som att ni är "exclusive" och du borde bara ta det lugnt :)

Han låter kär och intresserad, han har ju förklarat hur han är. Du har också et tbehov-försök förklara den för honom men utan att ställa han mot väggne med en massa krav på flera sms om dagen. Men förklara att det iallafall är viktigt fög dig att få svar på dina sms (sen får du ju behärska dig).

Osäkerheten är hos dig. Som du själv sa "problemet var inte hos mig utan hos honom" men problemet- dvs osäkerheten är faktiskt hos dig, även svartsjukan. Ni hade inte deifnierat er relation, du bara utgick från att nu är vi ett par som bara är med varandra. Sen blev du jätteledsne och var sur mot honom när han umgås med andra tjejer  :) Förstår att du mådde jättedåligt, men det kunde slutat väldigt illa.

Har man inte ens definierat relationen för vad det är, och hur man vill ha det… och sen i princip aklagar killen för "otrohet" så är man ute på ganska hal is, tycker jag. Jag hade nog släppt en kille om han börjat hålla på så, efter att jag varit ut och umgåtts med folk.

Men mitt tips är… magkänsla är bra men låt dne inte skena iväg när han inte är omkring dig. Arbeta på din osäkerhet och rädslor- påminn dig om att det är scener i din skalle och om han har behov av mer egentid så måste du lära dig acceptera sådana känslor när ni inte är tillsammans- eller ås kommer du må väldigt dåligt efter ett tag.  Lycka till, han låter som en trevlig kille. Skapa inte problem som inte finns där, det du berättar, låter för mig som en kille som helt klart är intreserad och tycker om dig.

Sen klassiken: Straffa inte en ny kille för de oförätter ANDRA killar gjort mot dig :) vänd på steken: Skulle du uppskatta att han utgick från att du är en otrogen liten "H#O%r%a" för att hans ex var det? Nej, skulle nog en vettig person säga. Det är svårt men han är en ny kille i ditt liv och ibland kan våra förväntningar besannas. Så förvänta dig en fin kille, inte en kille som vill dumpa dig för minsta lilla skitsak.

Lycka till!

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

Anna4077
1
#2

Jag har också perioder när jag knappt vill att någon rör mig och sånt. Men då säger jag det till min sambo på han kan ge mig utrymme och jag slipper dra mig undran och göra så att han känner sig avvisad. Du kanske kan be honom säga ifrån så du vet och kan ge honom utrymme utan att du känner dig avvisad. Om ni är "exclusive" är svårt att veta. Jag gillar att förtydliga sånt och verkligen veta. Var med om en sån grej i USA. Jag ville först att vi skulle vara ett par men det ville inte han, han sa öppet att han ville träffa andra. Sedan ville han bli ett par och jag undvek frågan och sa mer "det var ju kul för dig" det tog han som att vi var tillsammans och att jag va otrogen när jag träffa andra. Så efter det gillar jag att vara tydlig med mina avsikter och med killens. Jag tror ju att han är seriös med dig, han låter som en trevlig kille.

Anna och taxen Max

Gur4m1
0
#3

mm….när jag har mina perioder (eftersom vi bor isär är det enkelt) så brukar jag också säga det åt honom.  Min pojkvän _älskar_ närhet och i början tog han vädligt illa vid sig av att jag itne har samma behov av det som honom, periodvis. Han tog illa upp och trodde att det berodde på honom/oss. Men jag var tydlig och sa att det beror på _mig_, "take it or leave it- men det är vad ajg behöver" (låter hårt men jag har haft relationer tidigare och vet vad jag behöver för att klara av det).

Eftersom jag kna ta dne friheten kan även han göra det. När han har tentor t.ex så umgås vi knappt, oavsett vad jag vill ;) Eftersom då är han upptagen med hårt studerande. Precis som ajg ibland jobbar nästan all vaken tid känns det som XD Så trots att vi bara bog knappt en halv km från varandra kan vi ibland vara isär i 1-2 veckor. Men då hörs vi iallafall över telefon- men inte alls nödvändigtvis varje dag :)

Det viktiga här är att du kan behärska dig- dvs inte få dne där magkänslan och av bekräftelsebehov/osäkerhet MÅSTE ringa/sms:a flera gånge rom dagen- speciellt om han verkar ointresserad av att kommunicera just då. (Är ju oftast då man vekrligen känner behovet av att få relationen bekräftad!). Stå emot den impulsen. Men är också viktigt att ni båda, när ni väl hör av er till varandra- GER varandra den tiden och uppmärksamheten. Så att han ska svara på dina sms: tycker jag är vettigt. Så länge det inte är "svammelsms". Man börjar inte bråka över sms t.ex. Men om du frågar "Hej sötnos, kan jag ringa dig senare idag?" Så svarar han "Mmm" Elle r"nej" så stannar du där. Inga fler sms/ eller så ringer du honom lite senare.

Som ett exempel.

En del par verkar kommunicera väldigt livligt över mobilen i chat och sms, men han verkar inte vara en sådan person. Jag tror det är lättare att anpassa sig efter det än att försöka få någon som inte gillar att kommunicera över telefonen, att öka frekvensen av sms/ändra sättet de skriver på osv. Dvs jag misstänker…att han hör till gruppen som har svårare att kommunicera känslor i text, därför har det minskat i takt med att ni ökat som par.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

Karmatarerskanise
2
#4

Jag reagerar på att han sa att han får perioder då ha mår dåligt och inte ens svarar i sms, ändå var han ute och festade? Jag hade aldrig klarat att dejta flera månader och bara ses öite då och då. Om man behöver så mycket egentid redsn i början ser det inte lovande ut för framtiden. Jag behöver en närvarande partner. Skulle du ts klara av ett förhållane där ni ses sällan? Och jag tycker också det är något fel då man plötsligt slutar skriva puss när man gjort det innan. Jag får dåliga vibbar av det du skrev.

Vyer
1
#5

Ni kanske ska prata om vad ni vill/vad ni har för förväntningar? Och vad som är okej eller inte - som att dejta andra osv. Ni verkar inte riktigt ha samma syn på vad som gäller?


He is mine
0
#6

Undrar blir även han lite svartsjuk på dig nångång?

[Devya]
1
#7

Jag tycker att det låter väldigt mysko hela grejen.

[linaar]
0
#8

Tack för alla svar! Jag har lite att fundera på.

#4 hans syster fyllde år, så det var typ födelsedagsfirande. antagligen var det väl därför.

sedan har jag väl utelämnat lite detaljer för att inte outa det för mycket. jag vet inte på vilka forum han hänger liksom..

[linaar]
0
#9

#6 ja, det har han väl kanske. om jag ska ut så blir han väl lite orolig. inte för att han säger det men jag märker det på hans sms eller så. en gång skrev jag "vi ska åka hem nu"… då frågade han "vilka vi?", så han undrar väl liksom menjag vet inte om det är svartsjuka.

He is mine
0
#10

Lite svartsjuka ser jag som ett gott tecken på att han verkligen bryr sig om dig, för annars så hade han aldrig ens brytt sig om att fråga vem "vi" är. Jag förstår att de kan va tufft för dig att våga lita på nån efter allt du har gått igenom med killar, men när svartsjukan o oron kommer krypandes så försök övertala dig om att de bara e dina tankar, för de e ju just de det e, du vet ju egentligen inte alls hur de verkligen ligger till. Försök även tänka på alla de positiva tecknen han faktiskt ger dig. ( Säger detta av egen erfarenhet, eftersom jag själv går igenom den där osäkerheten just nu. ) De som får mig att må bättre o slippa ångesten e just dessa tips jag ger dig här. Sen finns de ju givetvis gränser med vad man står ut med beträffande hur ofta o sällan man ses, men de gränserna e de endast du som bestämmer. Ta de lite lugnt med svartsjuka för om de e något som tar död på känslor o kärlek så e de precis de. Hoppas att allt löser sig till de bästa för dig. :)

Karmatarerskanise
0
#11

10 oj, det inlägget var jobbigt att läsa. Något som blev fel vid publicering?

He is mine
0
#12

Ja de va nått som blev lite galet, hoppas de går att läsa iaf. :)

[linaar]
0
#13

#10 tack för ditt svar :) det är så bra att få andras syn på saken, för nu har jag börjat tänka till lite. jag VET att det sitter mest i hjärnan på mig och jag är ng bara skadad sedan tidigare. ändrar jag inte mitt  sätt att tänka på saken kommer det vara det som tar död på detta.

Sarah
1
#14

Hans tillbakadragande kom alltså efter att du ställt frågan om han gjort ngt med en annan tjej efter en bild? Jag hade defenitivt dragit mig undan efter en sådan indirekt anklagelse som en sådan fråga är. Jag hade tagit jätteilla vid mig om ngn ställde den frågan och det hade tagit lite tid att bli bekväm igen.

[linaar]
0
#15

#14 nej, frånvarande har han varit av och till sedan vi började ses. när vi bara chattade/smsade var det väldigt ofta och intensivt men nu när vi ses då och då börjar det liksom avta. jag frågade inte, jag bara skrev "det känns som att det bara är jag som är seriös och att det hände något med den där tjejen igår".

Gur4m1
0
#16

#15 det är ett anklagande :) Men jag kna samtidigt förstå dig, eftersom ni inte uttalat vad er relation är.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

[linaar]
1
#17

#15 jag vet att det var dumt gjort, men jag fick panik och det kändes nästan som att han ville testa mig. så på något sätt ville jag väl testa honom för att se vad det var.

Gur4m1
0
#18

mm men istället för test borde ni prata och reda ut vad det är som ni har. Är ni ett par eller dejtar ni fortfarande och vad innebär det i så fall. Han är kanske bara ett egoistiskt svin som vill "leka runt" med andra och samtidigt ha dig på kroken, eller så tog han så förgivet, precis som du, att ni är ett par och blev därför stött av ditt utbrott- för tjejen var en vän eller bekant. Frågade du?
Jag hade reagerat som du- med misstanke, men jag hade agerat annorlunda. T.ex frågat "Du ser ut att ha kul, vem är tjejen?". En dle skulle se det som svartsjuka och avsky det men de flesta skulle också godta det, och kanske rent av tänka "haha hon är lite sotis ;)". Men skulle jag "omfg vem är bruden, är du trogen!!*börja ringa/sms:a" …det är inte sött eller så. Det ringer nog en varningsklocka för många där.

Men det behöver inte alls andla om det, varför han inte hör av sig.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

[linaar]
0
#19

#18 alltså vi träffades och pratade om detta några dagar efter. han berättade att ingenting hade hänt och sedan berättade han hur han mådde och att det kommer perioder då han inte orkar höra av sig. så jag vet inte. vi har ju sagt att vi ska ta det lugnt och se vad det leder till men jag kan ändå inte släppa tanken på att han träffar någon annan. vi träffades för bara några dagar sedan. då var allt bra, vi myste, sov tillsammans och hade sex. så jag fattar ingentign varför jag får dessa känslor emellanåt.

Gur4m1
0
#20

Osäkerhet, så försök att lyssna på det han säger istället för att må åldigt över dedär känslorna som kommer när ni inte är tillsammans.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

Anna4077
0
#21

Även om man ska se vart saker leder kan man klargöra ifall det inte är ok att träffa andra. Jag tycker inte det verkar som han är redo för ett förhållande. Även om det är av psykiska eller fysiska skäl. Om han mår dåligt ibland och behöver space är en sak men du ska ju inte behöva hoppa på tå. Då är det bättre att säga att han mår dåligt och behöver lite space men att du kan höra av dig även om han kanske inte svarar hela tiden eller vill ha mängder av sms Jag har bipolär och går i perioder in i depressioner men min pojkvän behöver inte hoppa runt på tå eller sluta prata med mig när jag mår dåligt. Visst behöver jag space men behöver han bekräftelse på att inget är fel mellan oss så får jag ge han det och även svara om han tex undrar hur jag mår.

Anna och taxen Max

[linaar]
0
#22

#21 det är sant, får berätta det för honom. så vet jag om han träffar flera, om inte så vet han hur jag vill ha det. om han inte är redo förstår jag inte varför han håller mig kvar.

Anna4077
0
#23

Jag skulle bara säga att jag inte ville att vi skulle träffa andra och fråga vad han tyckte. Rakt på sak

Anna och taxen Max

Gur4m1
1
#24

Ja, inget anklagande, mer säg vad du vill och han får hoppa på båten eller du åker vidare utan honom :)

Hela grejen med t.ex svartjsuka är just att man pga osäkerhet - får magkäsnlor som inte behöver stämma med verkligheten. Hans beteende gör dig nog osäker, undermedvetet- de tbetyder dock inte att han är otrogen, men han gör att du är uppmrksam och osäker på var ni två står- och då känner man lätt så som du gjorde när du såg bilden på facebook.

Men akta dig för att anklaga en person för otrohet om du inte har bevis för det, det är nämligen mycket sårande för den som blir utsatt. En del skulle avsluta det ni har på gång direkt om man börjar bete sig så i ett så tidigt skede. Så fokusera istället på att försöka definiera er relation med honom :) Så känns det kanske bättre sen, så tar ni det därifrån. Gäller väl att få tag i han nu bara ;)

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

He is mine
0
#25

Jag hittade själv detta på nätet o tycker nog de kan stämma ganska bra. :)

Kärlek är en av de starkaste känslor vi har. I ett förhållande kan den ta sig såväl ilskna som glada uttryck, men utan trygghet blir vi i stället osäkra och rädda. Och rädsla är också en av de starkaste känslor vi har.

Ett förhållande kan vara väldigt existentiellt för många av oss. Ju mer som står på spel, ju fegare och desto räddare blir vi. Osäkerheten är vår egen, men kan bero på att vi inte förstår vad vi själva känner såväl som på att vi inte förstår hur den andra känner.
En kille som redan tidigt i en bekantskap är rakt på sak och bedyrar sitt gillande vill i första hand troligast innanför trosorna på tjejen. Därmed inte sagt att han inte vill något mer. Om det ”bara händer”, utan att han försöker snacka omkull sin partner, är läget för en fortsättning betydligt bättre och om ni dessutom träffas igen och han verkar trivas med det, är läget för en framtid tillsammans ännu starkare.
En kille som är en ny bekantskap och som är tydlig med att han vill träffas, men som inte gör någon framstöt eller ger några direkta signaler, försöker förmodligen psykoanalysera både sig själv och situationen som han plötsligt hittat sig själv vara på väg in i. Han vet redan att han trivs i hennes sällskap, men är av olika orsaker rädd. Rädd för att göra fel, rädd för att skrämma bort henne, rädd för att hon inte gillar honom annat än som kompis, rädd för att visa att han gillar henne mer än som kompis ifall hon inte skulle göra det och han i så fall skulle riskera hennes vänskap och möjligheten att hon skulle kunna komma att gilla honom mer än som kompis om tio år eller så. Ja, ni fattar min poäng.

Rädsla. Rädsla och osäkerhet men mest rädsla. I de fall det handlar mest om osäkerhet är det nog ganska vanligt att han har en machoattityd, inte nödvändigtvis odräglig och säkert passande för rätt tjej. Rädslan däremot, gör att vi söker efter signaler och information för att lugna ner oss själva. Om vi inte får några signaler eller får tag på någon information blir vi dessutom stressade och får lägga energi på inte bara vår neutrala framtoning och inre analys utan också på att inte kallsvettas, andas tungt, fladdra med blicken, ha ont i magen och få hjärtat att sluta slå så förbannat fort.
Det är naturligtvis ganska troligt att tjejen, eftersom kvinnan oftast är en klok och kännande varelse, ändå lägger märke till mannens dilemma – men utan att alltid förstå vad orsaken kan vara – och där begår det i och för sig fullt förståeliga misstaget att ge ännu mindre signaler ifrån sig för att inte skrämma honom ännu mer.
Självklart är det i allmänhet också bra att ta det lugnt och inte kväva någon genom att ge ett alldeles för litet personligt utrymme, men det betyder inte att det är farligt att prata. Ett litet ”jag är inte farlig, du behöver inte vara rädd”, brukar inte orsaka några större hjärtinfarkter utan kan tvärtom få ett manshjärta att slå lugnare. Liksom ett lugnt och tryggt ”jag är här och ska ingenstans”, kan få kvinnan att våga ta det lugnare – och inte heller finna sig själv behöva hjälpa mannen med den vilt stirrande blicken på andra sidan cafébordet profylaxandas i en papperspåse.

Vad är då sensmoralen i denna lilla berättelse?
1. Vill han i första hand ligga, är han rakt på sak och uttrycker som minst sitt avslappnade gillande.
2. Är han en bra och social kompis, även när ni är själva, försöker han i första hand vara kompis och har inga andra ambitioner än möjligen ett kompisknull som eventuellt, möjligen, kanske kan, men inte behöver, leda till något mer.
3. Är han intresserad av något mer än några gångers liggande, tystnar han, i alla fall så småningom, av ovan nämnda skäl.

Vill tillägga att detta var skrivet av en kille. De hjälpte iaf mig att förstå en hel del. :)

[linaar]
0
#26

#24 jag frågade berättade för honom som det var, att jag är van vid killar som gör lite som de vill. träffar fler samtidigt och sådär. och sa även att det inte är okej och att jag inte vill ha det så. bara så att han vet, vad jag vill. men han tog det som att jag anklagade honom. han missuppfattade det helt och hållet 😢 så jag förklarade att han trodde helt fel och sådär. att jag bara berättade det där för att detta är en ny situation för mig och att jag vill att det ska bli rätt utan att man missförstår varandra.

så det verkar som att han förstod iaf tillslut. han skrev att han inte heller vill ha det så (att man träffar flera samtidigt), så jag antar att vi båda är på samma nivå. men jag blev nästan lite ledsen när han anklagade mig för att anklaga honom. han skrev att jag inte skrev det rakt ut, men jag antyder att han har träffat en annan tjej bara för att han inte är med mig hela tiden. och att det inte är kul.

[linaar]
0
#27

#25 bra text :) nu har man lite att fundera på!

Calcifer
2
#28

Jag tror det som är mest ohälsosamt är behovet att testa varandra. Det ska inte riktigt gå till så i ett förhållande.


"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"

Anna4077
0
#29

Alltså du har ju typ anklagat inom när du antyder att han träffat andra. Och bara för att "man tycker" betyder inte att det är säkert att det är så för er just nu. Varför inte bara skriva "jag vill inte träffa någon annan än dig och vill inte att du träffar andra just nu, jag gillar dig! Vad tycker du?" Det är inte svårare än så? Då vet du? Jag blir helt matt av att bara läsa. Så mycket vel fram och tillbaka. Det ska inte vara såhär veligt. Hur står du ut?!

Anna och taxen Max

[linaar]
0
#30

#23 jag trodde det var så först, men nu är det nog inte så.

[linaar]
0
#31

#29 jag antydde inte det. jag sa att jag är så van att tidigare killar har träffat flera samtidigt ochjag vill bara att han ska veta att jag inte vill ha det så. men anklagade honom inte för något. han såg det som en pik till honom. men så var det inte. jga ville bara att han skulle veta. detta är min första seriösa grej så jag känner mig lite grön. jag är en ärlig och tydlig människa och vill därmed att mina förhållanden ska vara det… så jag ville bara att han skulle veta hur jag vill ha det.

jag står knappt ut. jag blir så osäker av hela situationen. försöker och döda mina hjärnspöken för jag vet att allt sitter hos mig.