Allting hänger på en själv, vad man anser själv är rätt beslut eller ej. Man fungerar så himla olika.

Det där är enligt mig individuellt. Alla är olika. En del behöver lång tid på sig, hitta sig själv, komma över osv medans andra är redo för nya förhållanden väldigt snabbt. 

Huvudsaken tycker jag är att man är ärlig emot både sig själv och den nya partnern.

man brukar säga att man bör vara ensam i ett år för att inte hamna i ett rebound förhållande, så skulle tycka detsamma med att flytta ihop med någon. Om inte annat iafl ett halvår med eget hem

3 det går ibte att sätta en tidsgräns på det viset. Allt handlar ju om hur och varför förra förhållandet tog slut. Ts; man bör inte flytta ihop fören man känner varandra.

Jag skulle nog tycka att Du ska bo ensam först, efter att varit två så länge. 

Själva relationen kan man nog inte neka till, allt beror på hur den långa relationen såg ut. Det kanske var dött under de sista åren. Då blir det annorlunda jämfört med om man älskar en person ena dagen och en annan nästa.

#3 "man brukar säga", vilka "man"? Aldrig någonsin hört den tidsgränsen. Det är så himla enskilt, hur man känner.

Jag tycker som de övriga, det är individuellt. Däremot vet jag av egen erfarenhet hur jag själv fungerar och jag har ofta haft "rebounds". Dvs att direkt jag gjort slut/lämnat en relation har jag "kärat ner mig" eller börjat med någon ny kille, men efter någon månad tappat intresset, cold turkey.

Klart man kan bli kär och hitta rätt- fort efter ett långt uppbrott men jag tror, speciellt efter ett så långt förhållande- att man själv tjänar på att skynda långsamt. Så man vekrligen inte slutar upp med att vara sambo med någon man inte alls vill vara med efter 2-3 månader.

Rebound är ju just att man inte riktigt Landat, att man kanske tagit någon som man normalt inte skulle välja- för att man inte vill vara ensam, för att det är vad man behöver just då, när man lämnat ett annat förhållande osv. Många gånger söker vi oss till en partner som påminner om den vi precis lämnat tillexempelt. Men i längden är ju det inte vad man kanske behöver/vill ha, utan man tröstade sig bara.

Men det finns ingen tidsgräns. Om du känner att du är redo för ett nytt förhållande så kör på. Däremot ser jag inte något bra i att flytta ihop allt för snabbt när man blivit ett par. Det är ju bra om det är praktiskt men att flytta ihop enbart pga praktiska skäl är inte heller alltid så bra.

Men det finns inga rätt eller fel, det här är något du måste gå efter egen känsla och utifrån dina tidigare erfarenheter. Du känner dig själv, känns det helt rätt eller har du tvivel? Då kanske du ska avvakta, för varför skulle det vara brottom om det är rätt?

Men ja, det finns som sagt inget rätt eller fel, altl beror på hur reltionen innan såg ut och varför det tog slut, hur man mår och tog uppbrottet osv. 

Jag tror bara själv att man mår bra av att ge sig tid, men  ett helt år eller ett halvår på egen hand om man redan httat någon? Det är olika. För mig har det tagit allt fårn ett halvår till 2 månader mellan seriösa relationer.

#5 ja precis, jag tycker också att det beror en del på hur den långa relationen såg ut. För mig och min exfru var det en relation helt utan sex och närhet de sista 2,5 åren. Ingen av oss ville eller tände på den andra. Men ingen av oss kom oss heller för att faktiskt ta ut skilsmässa. Vi levde varsina liv men under samma tak, hon sov i gästrummet sista två åren. Vi bråkade aldrig men talade aldrig med varandra på ett djupare plan heller. Det var bara vardagligt som: "köper du mjölk på vägen hem" tex. 

Vi hade nog fortfarande varit gifta än idag om inte jag fått känslor för en arbetskamrat (som jag jobbat med i 8 år) och jag flyttade direkt från min fru till min nya kvinna vilket allmänheten haft synpunkter på. "Hur kan man bete sig så illa" osv.

Min exfru är väl den som tagit det bäst. Hon önskade mig bara all lycka och kärlek till min nya kvinna och sa att det var på tiden att vi skilde oss.

Man får ju göra som man vill. Jag tycker inte det verkar seriöst att gå in i ett samboförhållane direkt efter att man lämnat ett sådant långt förhållande du var i. Känns inte som att man tar saker så seriöst då.

Hur kommer det sig att du redan vill bli sambos men någon annan så fort? Förlåt, men det låter nästan som att du var otrogen i ditt förra förhållande och flyttar ihop med någon annan så fort det förra förhållandet tog slut. Anklagar dig inte men låter så i mina öron.

Jag fattar inte hur man kan göra slut med någon och vara tillsammans med en annan veckan efter.

#9 Nej, jag var absolut inte otrogen mot min fru!

Jag håller med #4, man bör inte flytta ihop innan man lärt känna varandra ordentligt. Jag flyttade ihop med mitt ex efter två år, pyttsan att jag kände honom. Trodde mig verkligen känna honom, men som du garanterat vet dyker det alltid upp saker.

Jag skulle väl ändå anta att du kanske är i ett litet känsligt tillstånd. Jag tror att om man blir sambo med en ny väldigt snabbt efter ett så långt förhållande (låt oss säga inom ett halvår), förväntar man sig att det ska fungera på ungefär samma sätt med den nya. Hushållssysslor, rutiner, sätt att se på saker, planering. Man behöver inte bli sambo för att man är nykär… Det är nog rätt farligt om jag ska vara ärlig.

Ni kan ju ha mycket närhet och sex trots att ni väntar med att flytta ihop. Ni själva kan ju enbart bestämma, men jag tror på att det är väldigt NYTTIGT framför allt att faktiskt stå på egna ben och ha sitt eget hushåll!

Anledningen man brukar säga så ( iafl runt mina kretsar ) är just för att man ska hinna ge sig själv tid att fundera och känna efter :P jag tvingar inte direkt TS att följa detta .

TS; AAah… sådär kna de ju också gå :) Ni ha rju känt varandra i 8 år sm du säger och du var ju aärlig och den som gjorde slut och din fru verkar inte tagit det så hårt så tycker anklagelserna om otrohet var onödigt. Ibland händer saker  snabbt om allting känns rätt.

Grattis, ville jag mest skriva.

Skit i vad andra tycker, nu har ni ju redan flyttat ihop.

Så strunt i vad andra tycker. Folk ska alltid tycka så jävla mycket ;)

Själv fick både jag och min pojkvän en massa skit (och höra "det där kommer aldrig att hålla") när vi blev tillsammans- pga att jag "bara" väntade 2- månader efte rjag lämnade mitt ex + att min nya pojkvän var vän med mitt ex. Vi är fortfarande tillsammans, 6:e året om några månader. Så "fuck'em".

"Bör" kan man skita i. Åtminstone om man inte har barn utan bara sig själv att ta hand om.

Visst, alla är olika. Däremot tror jag att alla behöver en tid för sig själv för att sörja allt som man har förlorat. Minnen, framtidsplaner med mera,och det oberoende hur kärlekslöst förhållandet var de senaste åren i ens tidigare förhållande.

Om man genast går in i ett nytt förhållande så kan det säkert kännas som allt är frid och fröjd samt att man känner att man har kommit över den andra personen helt och hållet. Det finns dock en risk att man lurar sig själv och att man försöker bara komma vidare så snabbt som möjligt med någon annan för att undvika de jobbiga känslorna. 

Om inte annat så tycker jag att det är lite fel mot den nya personen som man blir tillsammans med. Jag personligen skulle inte vilja bli tillsammans med någon som just har blivit singel. Det finns alltför många risker och jag skulle inte frivilligt utsätta mig själv för att bli sårad och jag skulle heller inte vilja göra det mot någon annan. Jag kan ju inte påstå att din nya tjej är särskilt smart om hon gick med på att du flyttade in hos henne direkt efteråt. Jag skulle aldrig gå med på något sådant oberoende hur kär jag var i personen. Det är nu åtminstone mina tankar om saken. :)

Alla gör som de vill, men det är att vara förberedd på att folk kommer att ha sina åsikter om det hela. Det är bara att acceptera det för man kommer liksom inte undan.:)

Lycka till!

15 i en del förhållanden har dom redan sörjt innan det tar slut. Hur länge ska man vara ensam tycker du? När gar en person sörjt tillräckligt enligt dig flr att kunna gå vidare?

#16 Visserligen kan vissa redan sörja innan det tar slut, men så länge man bor tillsammans så kan man väl inte ha kunnat gå vidare helt och hållet? Jag ställer mig lite tveksam till det. Dessutom brukar det oftast inte vara en trevlig process det att flytta isär och sen vara tvungen att träffas en bra stund efteråt för att ta itu med allt det praktiska. Det kan gå upp och ner. Ibland kan det gå helt jättebra och ibland smyger sig känslorna på en och det kan kännas lite jobbigt. Det där kan man inte veta på förhand och därför kan det vara smart att vänta en stund innan man ger sig in i ett nytt förhållande då man ännu inte har riktigt slutfört allt inom ens gamla förhållande.

Det är individuellt hur lång tid man behöver ha på sig, men jag tror knappast att man är redo att hoppa in i ett nytt förhållande dagen efter att det tog slut med ens tidigare partner. Det är förstås min åsikt om det hela.

Sen om man behöver en månad, ett år eller flera år på sig för att gå vidare är ju individuellt. Oberoende så kan det vara hälsosamt att slutföra sitt gamla förhållande helt och hållet innan man ger sig in i ett nytt.

#15 och #17. I vårt fall var ju förhållandet slut långt innan vi flyttade isär. Vi var ju båda överens om att vi var färdiga med varann för länge sen och ingen av oss var bitter eller  besviken på den andra. Vi bodde ihop mest av lathet de sista åren. Men kärleken var borta trots att vi ännu tyckte bra om varandra. Men absolut inte på rätt sätt för att vara ett älskande par. Det fanns inget kvar att sörja när så äntligen skilsmässan blev av.

Det du skriver i #15 "Jag kan ju inte påstå att din nya tjej är särskilt smart.. " osv, är ju bara en väldigt konstig kommentar då du varken känner henne eller mig.

Grattis till det nya livet. Ni verkar ju gjort slut mentalt för flera år sedan så jag ser inga problem med att gå vidare snabbt av den anledningen.

Går jag till mig själv så skulle jag inte kunna lämna mitt förhållande för att  direkt flytta ihop med någon annan. Men i ert fall tycks ni ju varit överens om att det egentligen varit slut sedan länge fast ni bott ihop bara. Då tycker jag det är en annan sak. Bry dig inte om andras åsikter utan gör det som känns bäst för er.

Ja allt beror på hur man själv känner. Känns det ok att flytta in hos en annan ganska direkt - ja men gör det. Oskrivna regler om att man bör bo ensam ett tag osv kan vara bra ibland, men inte i alla fall.

Och ibland är det kanske dumt att vara för snabb. Har även sett exempel på det, men hen var så förälskat att det inte gick att prata med förnuft med hen :-) Och man dör inte av att vara stormförälskat ett tag och senare nyktra till och se att det inte var så lyckat och ta nya beslut. Det är sånt som kallas att leva sitt liv.  Några är förnuftiga jämnt och kör med livrem o sele. Andra kastar sig med huvudet först innan de kolla om det är vatten i bassängen. Vi är olika och det är som det ska vara.

Jag hoppade från ett förhållande till ett nytt på en handvändning. Flyttade i hop efter en månads och skaffade barn efter fyra mån förlovade oss och köpte hus ett år senare. Vi höll ihop i 8 år. Hann gifta oss också. Nu har jag en ny relation men vi tar det lugnt. Känner denna gång att det inte är läge att flytta ihop. Mest för att vi båda har barn sedan tidigare förhållanden och sen har han levt ensam så pass länge att det skulle kunna krocka för mycket med tanke på att jag är van att leva i förhållande. Men planerna för framtiden har vi. Flytta ihop, skaffa gemensamma barn..osv Min erfarenhet säger att man ska ska lyssna till sitt hjärta. Våga chansa om det känns rätt för båda. Har sett par som levt ihop i flera år ocg verkar orubbliga och så skaffar dem tex barn och ett halvår senare är dem skiljda. Det finns aldrig några garantier.

Tycker man ska göra det som känns rätt för en själv. Skit i vad andra tycker känns det rätt så är det antigen det också. Man kan som sagt var inte vet vad som händer i framtiden.

Jag skulle säga som så många andra att det är upp till en själv. Har ditt förra förhållande "varit slut" under en längre tid redan innan du lämnade det så har du nog hunnit bearbeta en hel del redan då. Det viktigaste är att man är helt över sin förra tror jag och att man inte hoppar in i något för tidigt bara för att man känner sig ensam. Man kanske också ska ta sig en extra tänkare på hur det nya skiljer sig från det du gick ifrån - så att man på lång sikt inte hamnar i något snarlikt från det man lämnade!

Det är väl inte fel att hoppa in i något nytt, men jag skulle inte göra det. När mitt hittils längsta förhållande, som varade i nästan elva år, tog slut så var jag inte alls sugen på att dejta eller ens ha sex förrän efter jag hade varit singel i ett år. Först då var jag redo och hade återhämtat mig efter separationen.

Det är bra för de flesta att ha lite andrum mellan förhållandena tycker jag, speciellt om det är efter ett längre förhållande.