Behöver skriva av mig.
Jag vet inte vad jag ska ta mig till och ska försöka skriva kortfattat men ber redan nu om ursäkt för långt inlägg.
jag har varit tillsammans med en kille i fyra år nu, grejen är den att förhållandet inte är bra längre. det är många fel, men jag är för feg för att göra slut och jag vet inte hur man ska göra/bete sig.. hur gör man slut? hur går man vidare efter fyra år? hur ska jag kunna må bra efteråt när jag vet att jag vill ha honom som vän, men det kommer han aldrig att vilja? han kommer sluta prata helt med mig och det är inte det jag vill… men jag vill inte vara i ett dåligt förhållande längre.
Vår förhållande:
Negativt:
-Han är allergisk mot pälsdjur och jag vägrar att leva utan just pälsdjur.
-Han är sjukligt svartsjuk
-Han blir sur när jag är med min bästa tjejkompis
-Han får bli sur när jag är med mina vänner men jag får aldrig bli sur om han är med sina vänner (hans ""regel"", och jag blir nästan aldrig sur när han umgås med sina vänner)
-Sexlivet är fruktansvärt enformigt och långtråkigt.
-Han är alltid sjuuuuukt seg på morgonen när han ska göra sig klar och komma hit men jag får INTE bli otålig för då blir han sur och tycker att då kan vi lika gärna skita i att ses, men när jag är seg någon gång ibland, då är det helt ok för honom att bli otålig. (hans ""regel"")
-Han är aldrig spontan
-Han och jag har alltid olika åsikter nästan
-Till och med min mamma har lessnat
-Min bästa tjejkompis har lessnat
-Vi gör aldrig något intressant utan sitter jämt hemma och tittar på film och käkar något gott.
-Jag får inte ha killar på facebook
-Får absolut inte träffa killar som vän i verkliga livet.
-Jag tycker inte att han är speciellt snygg utan blev ihop med honom för fyra år sedan för att han hade en väldigt härlig och fin personlighet, som dock är som bortblåst mestadels i dag.
-Han och jag delar inte samma intressen.
MEN - det finns bra saker med detta förhållande.
- Han tycker om djur
- Han och jag vill ha ganska så likadan framtid med hus, gård, bo på landet osv..
- Hans föräldrar tycker jag väldigt mycket om
- Ibland är han riktigt go
- Han vill nästan jämt betala för mig inne i matbutiker.
- Han följer med mig när jag vill ut och fota
-Han och min bror är bra vänner
-Han och min ena kusin är också rätt bra vänner som jag fattat det.
Det som gör att jag vill göra slut är främst att han är pälsdjursallergiker och jag kan inte leva utan djur, att han är så pass svartsjuk och att jag inte törs vara med min tjejvän för då vet jag att han kommer bli sur eller rent av arg. Min fritid består av att antingen vara med honom eller som nu, när han är sjuk, sitta hemma alldeles ensam i mitt rum framför datorn och tv:n, för jag får inte göra något då blir han sur.
Nu har jag även börjat prata med en kille som jag också har träffat i verkliga livet, han tycker mycket om mig (han har själv sagt att han är kär i mig och vill att det ska bli han och jag) och jag börjar fatta tycke för honom.. men jag kan inte göra så mycket mer med honom än att prata så länge jag har min pojkvän, och det hemska är att jag VILL gärna börja umgås med denna kille mer.. allvarligt. Killen är jättesnäll och hur gullig som helst, dessutom är han snygg. & ja, jag är sjukt nyfiken på honom.
Grejen är den att jag verkligen INTE kan göra slut, det går inte. Vet inte hur man ska bete sig eller göra och jag törs inte. Ärligt talat. Dessutom vill jag ju ha honom som vän och fortsätta prata med honom men det kommer han aldrig att gå med på.
På grund av detta har jag liksom varit väldigt off mot min pojkvän men det tycks inte hjälpa, han tröttnar aldrig på mig verkar det som. Och jag är även rädd att jag aldrig kommer hamna i ett riktigt seriöst förhållande igen (vem vet om killen jag är intresserad av vill ha ett långt och seriöst för alltid - förhållande liksom?)
Både vill och inte vill göra slut med honom..
Så vad sjutton ska jag ta mig till? Är så himla förvirrad..
Du är miserabel i din nuvarande situation. Du kommer alltid att vara det om du stannar kvar i din nuvarande situation. Om du istället gör slut så kommer du att vara miserabel en stund, för att sedan må bättre.
Sjuklig svartsjuka är ingenting jag i närheten på tolererar. Dessutom verkar människan i fråga ha extremt mycket dubbelmoral i samma ämne.
Om du lägger upp det med fördelar mellan att vara singel, jämnt i mot fördelarna med att vara tillsammans får du en mer intressant uppställning.
Bättre fiskar finns i havet, blir vad jag säger.
“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”
-Stephen Hawking
#1 Tack för det snabba svaret.
Nej, hans svartsjuka är riktigt jobbig eftersom jag vill kunna adda killkompisar på facebook och dessutom att jag inte kan vara med min bästa tjejkompis utan att behöva sitta och bråka med honom samtidigt via sms eller facebook chatten.. så ska det inte behöva vara..
vad betyder miserabel? 😞
#2 Bedrövlig/Eländig:p Dålig, alltså.
“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”
-Stephen Hawking
Jag ser typ inga fördelar i att vara singel förresten, möjligtvis:
- Jag kan ha killar på facebook
- Jag kan umgås med min tjejkompis utan problem
- Jag kan umgås med den här andra killen
Har du fler saker att lägga till här kanske?
#3 Ok, hehe
Jag måste säga att plus-sidan verkar väga väldigt lätt…
Jag menar, han är kompis med din bror? Du tycker om hans föräldrar? Det är väl inga anledningar att stanna.
Jag säger som Geru: det finns definitivt killar därute som skulle passa dig bättre. Häng inte upp dig för mycket på den nya killen, det finns inga garantier att han skulle vara rätt heller. Men det gör inget, även när det inte känns så, så minns bara att det finns massor av toppen-killar. Någon utav dem kan passa dig perfekt.
#5 Haha jag vet, det är dåliga anledningar..
Självklart finns det inget som säger att den andra killen skulle vara rätt, men när jag har träffat honom så har jag känt att han är väldigt lätt att ha roligt med och han är så otroligt trevlig, så om det inte blir något allvarligt i framtiden så vill jag i alla fall kunna få ha honom som en vän, vilket inte går om jag är ihop med min pojkvän.
Det finns många killar, men inte lika många som skulle acceptera mig som jag är. Jag föddes med ryggmärgsbråck och går lite konstigare än "de som går normalt" vad nu än det är, men ni förstår? Det känns som att det int finns många som accepterar en sån grej..
#7
Rätt kille skulle knappt ens märka det. Det låter som om du behöver lite bättre självförtroende. Försök att tänka på att den kille som vill ha dig och passar dig, han finns, och han bryr sig inte om nåt ryggmärgsbråck.
#6 Det vet jag också, och jag vet att jag borde tänka så.. men så kommer jag in på det här med att jag inte kan göra slut, det är totalt omöjligt, jag vet inte hur jag ska göra eller bete mig eftersom jag vill ha honom kvar som vän vilket inte lär inträffa.. jag tycker ju om min pojkvän, dock har jag perioder där jag verkligen tokälskar honom och ibland känner jag bara "näe, nu får det räcka".
#8 Ja, jag behöver verkligen få bättre självförtroende också.. kanske därför jag inte kan göra slut? för att jag inte tror på att det finns fler killar där ute även för mig..
#10
Jag tror det. Och det är inte alltid så lätt att bygga upp självförtroende, jag vet. Men du får försöka jobba på det. Att du lämnar din nuvarande kille betyder absolut inte att du kommer vara singel hela livet.
Däremot tror jag, som du är inne på, att det inte går att vara bara vän med din nuvarande, iallafall inte med en gång. Det måste få gå ett tag, om det kommer gå alls. Men du kan ju inte vara fast i en olycklig relation för alltid. Vill du verkligen kasta bort mer tid på ett förhållande som inte gör dig glad?
#4 Mer än typ varierad livsstil, inget klagande, lugnt och skönt, glada vänner och familj, bättre framtidsutsikter och djurmöjligheter?
För att inte tala om framtida problem som den där extrema svartsjukan skapar. Isolation, ensamhet och sårbarhet.
“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”
-Stephen Hawking
Det är verkligen viktigt, det Geru tar upp. Att din nuvarande isolerar dig. Det är ju hemskt, tänk om din vän upplevde det du gör nu. Skulle du då råda denne att stanna?
#11 Jag är inte kär i den där killen men jag är helt klart intresserad av att fortsätta prata med honom. Eller menar du kär i min pojkvän? Nja. Det varierar. Jag har perioder då jag verkligen inte vill ha annat än honom och ibland är det som nu..
#12 Nej det är ju inte det, men jag ska försöka. Hur gör man egentligen det? Hur får man bra självförtroende igen? Nej, jag kan inte vara fast i denna relation för alltid, det går bara inte.. oavsett om jag förlorar honom helt eller om vi klarar av att vara vänner.
#13 Där sa du några punkter som jag inte tänkte på faktiskt.
#14 Nej, jag skulle nog inte det.. hon råder mig att göra slut till och med eftersom han är så svartsjuk och så..

Det fattas en del på plussidan… som exempelvis, han får mig att må bra. Finns inte det så är det inget att ha. Dina positiva saker är icke-saker då han gör dig ledsen mesta tiden.
Det finns inget egenvärde i att bara ha en relation. En relation ska tillföra ngt positivt i ens liv. Om det är övervägande negativt så är det aldrig värt det. Att han dessutom är så¨svartsjuk är en ordentlig varningsklocka.
Du är väl värd mer än ett stolpskott till kille?
ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.
Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .
Medis på Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.

Att göra slut är svårt, men bäst är att göra det öga mot öga. Säg bara, jag vill göra slut, och svara på hans eventuella frågor. Sen går du därifrån.
Varför kan du inte göra slut? Ja det är svårt. Ja han kommer bli arg och ja han kommer säkert inte vilja umgås eller vara kompis med dig. Det är tråkigt och jobbigt att förlora en som varit en stor del i ens liv under en längre tid. Men tänk så här, ingenting kommer förändras av sig själv. Är du villig att leva i den situationen du är i? Är svaret ja, fine lev på. Är svaret nej, gör slut. Tänk inte på något annat än om du vill leva så som du gör nu. Inga för eller nackdelar. Bara ja eller nej. Är det såhär du vill leva Jag tänker så ibland. Svaret är alltid ja. Jag vill bråka med min pojkvän, ha honom flåsandes och ivägen när jag inte kan sova. Att vara utan honom en natt kan vara ok kanske till och med önskvärt vissa matter. Allt mer än så gör mig tokig. Jag älskar honom och vårat liv tillsammans. Det är inte perfekt, långt ifrån, men det är vårat och jag skulle aldrig riskera det för någonting. Jag tror det är så det ska kännas.
Anna och taxen Max
Tack för alla svar.
Jag gjorde slut för en vecka sedan och mår superbra.
Han blev ledsen och önskar väl att jag ska ta tillbaka honom men det kommer inte inträffa.
Ville bara titta in och berätta det.🙂
Låter som ett bra val
Anna och taxen Max
