Om jag nu var den som gjorde slut hade jag velat ha lite space. Jag hade nog inte uppskattat dikterna oavsett anledning, utan mer känt det som ett inkräktande. Visst hade det säkert varit trevligt att få höra från vännen (exet), men om vi inte ens har kunnat vara vänner på 2 månader så finns det kanske en anledning till att vi inte hade pratat heller. Och då hade jag nog velat vara lite ifred.

Å andra sidan förstår jag helt hur du menar, jag hade kanske kunnat göra något liknande, lika oskyldigt, i tron om att det tas av exet på samma sätt. Men sen får man kanske fundera på: Kan detta tas på fel sätt? Då kanske du ska höra med honom och se vad han har att säga om saken. Kanske förstår han precis, kanske vill han vara lite ifred. Men det kan du inte veta innan du frågar, för som jag ser det så går det att ta handlandet på många olika vis.

Hoppas det går bra för dig :)

Jag har haft ett ex som skickat dikter till mig och för mig var det välldigt obehagligt. Han var väldigt påträngande och gjorde mig illa till mods. Men romantik är bara romantiskt om båda är med på det.

Nu sitter ju du och ditt ex i en helt annorlunda sits än vad jag gjorde och har han inte protesterat så är han nog okej med att få dikter skickade till sig :)

Att skriva dikter är ett jätte bra sätt att hantera och få ur sig sina känslor. Kanske skriver du dom mer för dig själv än för honom? Jag håller nog med om att det skulle kännas väldigt märkligt att få dikter av ett ex. Är det något du vill att han ska veta är någon annan kommunikationsform bättre. Eller så frågar du honom helt enkelt om det känns obekvämt.

Är nog också benägen att tycka att det skulle kännas lite märkligt.

Själva skrivandet av dikterna kan ju vara ett jättebra sätt att formulera och bearbeta sina känslor, så fortsätt med det. Men du kanske kan samla dem på ett särskilt ställe och tänka att om det någonsin blir ni igen så kan han få läsa dem då och få veta hur du kände när ni var ifrån varann?

Nja jag hade inte uppskattat dikter om kärlek från ett ex. Men fråga vad han tycker

Jag hade nog kännt att han i så fall hade varit efterhängsen.. För min del hade jag inte uppskattat det

Jag förstår vad du menar med samhörigheten på ett andligt plan. Men om han inte är med på den biten utan mer jordiskt tänkande och agerande, så kan det uppfattas både jobbigt och märkligt att få kärleksfulla dikter av sitt ex. Ibland hjälper det inte ens att man är andligt medveten. Jag är det och jag hade tyckt att det var jättejobbigt, inte minst för att..ja…hur ska man förklara det för en eventuell partner som kanske inte alls är med på hela ande grejen? 

"Du behöver inte vara svartsjuk. Han skickar vackra dikter till mig därför att vi hör ihop på ett högre, andligt plan"…man kan ju räkna ut med röfen hur den nya partnern skulle känna sig då :/

Nu ser jag att det låter som om jag sätter andliga människor högre…Det gör jag absolut inte. Det är bara dom termerna som jag har fått med mig ifrån mina föräldrar som då är andligt aktiva och arbetar med det.

Vad säger han om det?

Jag skulle nog tycka att det var obehagligt och jobbigt. Efterosm ni inte har kontakt, kanske han har gått vidare osv? Jag tycker det ärbra att dus kriver dikter men kanske du ska spara dem för dig själv och eventuellt ge dem till honom när ni får kontakt igen i framtiden?

Han har inte sagt nåt. Jag skrev till honom att jag inte behövde svar, bara att få skicka dom känns bra för mig. Och jag ska skriva att om han inte är OK med det så får han skriva att jag ska sluta. Men som jag känner honom så hade han isånafall redan bett mig sluta.

Tack för era råd, jag ska ta till mig dom.

Sätter det tog slut på var bara så konstigt, två månader innan han gjorde slut ville han att jag skulle behålla barnet (jag trodde att jag var gravid). fastän att jag pluggar såtyckte han att vi kunde lösa det på nåt vis. Sedan snackade han om förlovning.

De 2 sista åren av vårt förhållande hade vi distansförhållande och han blev knäckt över att vara ifrån mig…så han orkade inte mer.

Det är så svårt med kärleken…

#10 jag var med en kille i 3 år, han var min bästa vän (vi är jättebra kompisar även idag- 6 år senare) vi bodde ihop- men- en vecka innan han dumpade mig för en annan- (det fick jag veta först någon månad senare) föreslog han att vi skulle gå på stan och börja kolla på förlovningsringar (visstja, vi var även förlovade!).

Så att läsa in i hur folk gjord ei relationen innan de dumpade en (speciellt hela 2 månader innan uppbrottet) gör en bara förvirrad men ger tyvärr inga vettiga svar och absolut inga "dolda svar" på att personen gjort slut men EGENTLIGEN inte vill det. Känslor kommer och går…för vissa mer frekvent och häftigt än för andra.

Kärleken ÄR svår. Man kan absolut tröttas ut och lägga känslorna åt sidan för att "överleva".
Beklagar det som hänt dig :(