Relationer iFokus

Relationer

Etikettkänslor
Läst 681 ggr
moonii
0

Ta beslut, känslor.

OBS! Detta inlägg har inget att göra med relationer till andra människor. Jag behöver skriva av mig och vet inte var jag annars ska skriva.

Mitt liv består av djur. Det är mitt absolut största intresse.

Jag har själv 2 hästar, 3 får (varav en är klickertränad och är precis som en hund), en hund och en kanin. Sen har vi kor, höns, 2 hundar, 2 katter och 5 kaniner till hemma hos familjen. Just nu bor jag i Norge. Tillsammans med min hund. Mina får och hästar är utlånade till fodervärdsfamiljer där de har det väldigt bra allihopa. 

Sedan 2 år tillbaka har jag varit engagerad i en hundorganisation i Spanien. En ideell organisation som hjälper hemlösa hundar. Jag har varit där 3 gånger och ska dit igen i Juni. Det är vad jag brinner för. Det är vad jag vill hålla på med, vad jag vill ägna mitt liv åt.
Jag har sedan en vecka tillbaka funderat på att helt och hållet flytta ner till Spanien med min hund, nära hundgården och påbörja ett nytt liv. Samtidigt som denna ide känns så sjukt bra, har jag mycket ångest. För jag vet vad det kommer innebära; Att aldrig få ha mina hästar och mina får hemma hos mig igen. Aldrig få bo på gården som jag älskar så mycket. Jag mår så dåligt när jag inte klarar att ta ett beslut, men jag klarar inte att ta ett beslut just nu. Jag vågar inte.

Självklart kommer jag tänka över detta i några veckor/månader om vad jag vill göra, men jag behöver vägledning. Baserat på vad skulle ni ta ett beslut i en sådan situation?

Tacksam för svar!

Karmatarerskanise
0
#1

Om djuren har det bra där dom är nu så hade jag nog kört på det jag brann för. Du kan väl hälsa på djuren när du hälsar på i Sverige?

Gur4m1
0
#2

Man gör olika saker i livet och vem hindrar dig från att hälsa på gården i framtiden? Det är bra att dina djur får bra hem, gläd dig i det. Jag satte ut min häst när jag flyttade söderut - här har jag bott i 8 år nu. Jag hade inte sett mitt lilla sto på några år när jag fick samtalet att hon behövt avlivas akut. Jag blev så fruktansvärt ledsen att aldrig mer få se henne- MEN, jag ångrar inte att jag flyttade, jag va redo för någonting nytt och jag vet att hon var lycklig och älskad in till slutet, även om det inte var med mig, så levde hon ett bra liv, och jag med.

Jag tycker att du ska följa din dröm med Spanien och det du engagerar dig med där nere. så där stora steg är aldrig lätt- är det inte hästar, boende, eller familj som hindrar en så är det kanske kärleken och vänner. Har de det bra så kan du alltid hälsa på- och veta att de har det bra.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com