Jag tycker det låter som du nått bristningsgränsen redan. Ni verkar alldeles för olika för att det ska sluta lyckligt. Om du känner såhär när ni bor isär så lär du knappast gilla det mer när du ser honom jämt och ständigt när man bor under samma tak.

Hitta nån du känner mer gemensamt med istället. :)

Min senaste partner var också sån och det funkade inte, vi var för olika och gjorde slut. Tycker att du ska avsluta förhållandet för det är inte nyttigt att bråka och va irriterad hela tiden

Antingen pratar du med honom, ger honom en chans att få det att funka om du vill det, eller så gör du slut. Allt beror på hur du känner :)

Bor ni eget nu? Jag skulle inte flytta ihop med någon som skulle störa mig så mycket som din pojkvän verkar störa dig. Så mitt tips är flytta till eget o var särbos så han får lära sig ta mer ansvar vad man har råd med och inte råd med. Det är inte helt fel att man pratar med varandra att säga till om att du tycker nu han låter högfärdig mot dig och att ta upp detta med kläder och hur han luktar, det gynnar även honom o veta om att han luktar kanske lite svett.

Tack för så snabbt svar Cahira! Nu till kruxet. Han är en mycket snäll kille mot mig och han vill alltid mitt bästa, säger att han är stolt över mig och att han vill leva med mig hela livet. Jag blir ju såklart glad, men ändå ångestfylld när jag tänker på en hel livsgång med en illaluktande, oekonomisk och högfärdig men dum kille (dum som i korkad när det kommer till vetskap om saker). Dessutom tycker vi båda om musik och hjälper till på en musikklubb. Vi som jobbar ideellt där är som en liten familj. Jag har hjälpt till där i över ett år och tog för ca ett år sedan dit min pojkvän för första gången. Han tyckte det var superkul och har fortsatt hjälpa till där sen dess. Så, min stora fundering är, hur ska de andra som jobbar där ta det? Det är ju som att jag bara river upp en nära vänskap. Kanske att någon där blir sur också, jag vet inte. :-/

#5 Ibland räcker inte "snäll" för att göra en lycklig i ett förhållande. Om ni är bra vänner så kommer vänskapen överleva att ni inte passade bra ihop. Det kan ta ett tag innan man "gått tillbaka" till bara vänner, men det går. 

De som jobbar där har ju inget med ditt privatliv att göra. :)

#2 Solus: Vi har aldrig bråkat. Han tycker inte om bråk, det gör inte jag heller. Det är just därför detta känns så konstigt för mig. Jag har aldrig varit arg eller så på honom förut, och nu kommer detta som en bomb och nu har jag känt såhär i cirka en månad. Det är outhärdligt men jag börjar definitivt inte bråka med honom. Kanske därför det är outhärdligt, haha, jag vet inte. Känns bara så konstigt att vara arg/irriterad på någon! --- 4# Forest: Jag är 16 år och bor i egen lägenhet för att slippa åka mycket buss, har en nackskada som gör att jag blir oerhört trött när jag skumpas runt i en buss dagarna i ända för att sedan addera läxor osv på det. Jag har inget kök så jag lagar mat på lite olika ställen varje vecka, fryser in osv, lever på 6000 per månad inkl. mat, nöjen och boende men lägger ändå undan 2000 per månad. Min pojkvän bor hos sina föräldrar, som (i alla fall modern) är väldigt upp i hans liv och ska vara delaktig i allting och en riktig pain in the ass, tycker jag då som inte haft en vidare nära relation till mina föräldrar. --- 6# Du har rätt. Men det känns så konstigt att bara göra slut med honom. Och jag har verkligen försökt anpassa mig till honom och hur han är, det är ju en helt annan värld än vad jag är van vid, men nu känns det verkligen inte bra längre.

#7 Visst ska man kompromissa, men man ska ju inte behöva ändra den man är. Om två pusselbitar inte passar så ska man ju inte behöva forma om pusselbiten för att få det att funka. Det är inte värt det. Och även om du säger åt honom att du känner som att ni vuxit ifrån varandra eller inte passar speciellt bra ihop trots allt eller liknande så betyder inte det att ni inte fortsätter vara vänner sedan om ni har gemensamma intressen eller kul ihop på annat vis. Men kanske inte just som ett par.

#7 Om du inte kan acceptera hur din kille är eller gillar det så gör då slut. Vad är det att sitta och dra på?

Jag förstår att du tycker det är jobbigt och att ni är väldigt olika men att skriva: "Jag blir ju såklart glad, men ändå ångestfylld när jag tänker på en hel livsgång med en illaluktande oekonomisk och högfärdig men dum kille (dum som i korkad när det kommer till vetskap om saker)." Är för mig ganska oacceptabelt och jag förstår inte alls varför man håller fast vid någon om man tycker så. Det är väldigt sårande ord och hade jag sagt så om min pojkvän hade han lämnat mig på studs även en fet var sant Man kan aldrig jämföra "men han/hon tycker det är lätt" alla är olika. Alla är inte som du eller som han. Alla människor är olika med olika referensramar och olika förutsättningar. Jag är en som inte kan jobba just nu. Sliter som ett djur men många tror att jag bara ligger hemma i soffan och latar mig. Ingen ser vad som pågår inom mig precis som ingen ser vad som pågår inom dig eller din pojkvän om det är verkligen så du känner tycker jag du ska göra slut. Det finns ingen anledning till att vara tillsammans med någon man inte älskar och det gör man inte om man kan skriva att sin pojkvän är illaluktande och dum som i korkad.

Jag tycker lite synd om din kille faktiskt.

Oerhört fult att skriva så om honom utan att säga det direkt istället.

Ingen är ju tankeläsare.

Sen en sak som jag inte förstår i #7: Varför känns det som att du ska få dig att framstå som en ängel eller att det är synd om dig?

Vad är det för fel? att han bor hemma? Man kan ju inte flytta hur som haver bara för att flytta, utan man bör ju ha ekonomin.

Att han inte sparar är väl hans huvudvärk?

Näe jag tycker nog att det är du som ska lära dig acceptera andra och sluta vara så kritisk. Du är ung ännu och har mycket att lära.

Det låter inte som att det är någon god idé att flytta ihop. Det låter mer som att du är ganska trött på honom och har börjat störa dig på en hel rad av saker hos honom. Utifrån det du skrivit låter det inte som att du älskar honom.

Många av sakerna du klagar på skulle gå att förändra med hjälp av bra och respektfull kommunikation. T.ex. är det ingen omöjlighet att tvätta sina kläder oftare om dom luktar svett (fast han kanske inte känner lukten själv). Däremot kan man ju inte ändra på om man är långsam om att lära sig saker, t.ex. körkortsteori. Några är snabba i huvudet andra långsamma, de flest någonstans mittemellan, det är bara att acceptera och bemöta varandras olikheter med respekt. Man är inte en sämre människa för att man är långsam i huvudet.  

Att du kan skriva en sån lång lista här med alla saker du ogillar hos honom är hemskt respektlöst tycker jag.

Jag tycker inte alls att du är respektlös, TS, att skriva/prata av sig är en stor tillgång när man försöker reda ut sina känslor. Jag skulle kunna skriva liknande listor om vissa personer, men den stora skillnaden är att jag inte är tillsammans med dem. Tror du att din irritation kommer försvinna? Om inte, är det nog dags att gå vidare. Du kan ta upp problemen med honom, men när det är såhär fundamentala skillnader tror jag inte att ni kan klaffa ordentligt. Jag levde länge i ett förhållande där jag först försökte förändra honom, och sedan mig själv. Inget av de lyckades, vi var helt enkelt för olika. Det är ju bara du som kan avgöra om ni bör göra slut eller ej, men tänk på hur det är att leva med irritation på sin partner varenda dag. Vill du verkligen ha det så? Tycker du att han förtjänar att ha en sån flickvän? Lycka till, hur du än gör!

5 Tycker det är riktigt hemskt att du sitter och skriver så om din partner! Uppenbarligen älskar du inte honom så gör slut så han kan hitta någon som faktiskt uppskattar hela honom.

Håller med Hera, tänk igenom allt och ta upp detta med honom! Det här är inte snällt!!

Ut med pojken…..kalla honom inte karl. Du är värd bättre!

Har inte läst alla kommentarer så förlåt om det upprepas. 

Mitt råd är att fundera vad du irriterar dig på och om det är en liten förändring som krävs(städning, diskning deodorant), eller om ändringen skulle innebära att han måste ändra sin person. 

Är det nån liten ändring som behövs ta upp det med honom, är det en stor ändring som innebär att han måste ändra sitt sätt att vara är det nog tyvärr dags att lämna och söka sig vidare. 

Var med om liknande när jag till slut gjorde slut med mitt ex. Han var en hel snäll, gullig kille men jag började irritera mig på saker mot slutet. Mycket småsaker men även saker som att han inte tog initiativ och var tråkig (blyg) mot mina kompisar. 

Det två sist nämnda insåg jag var en del av hans person och jag har ingen rätt att ändra det för då är han inte längre sig själv. Mitt förhållandet tog slut men allas förhållanden är olika.

Det låter som att du inte är kär. Dags att lämna. Att stanna för att ni jobbar på en klubb tillsammans och för att han är snäll mot dig är fel anledningar. Man stannar för att man inte vill vara utan ngn. Du klagar bara och hittar fel överallt, ett tydlig tecken på att du är med fel kille.