Flirt eller bara vänlig?
Då jag och min kille talade på skype igår så hörde jag att han fick flera sms och han textade samtidigt som han log. Jag fick genast dåliga vibbar och fick då reda på att det var en tjej han träffade på tåget. De hade bytt nummer och medans han och jag talade med varandra på skype (vilket vi sällan gör) så höll han på att texta henne.
Jag frågade honom om hur han skulle reagera om jag träffade en kille på tåget som jag gav mitt nummer till för att sedan sitta och texta till den typen medans jag skypade med honom. Han svarade direkt med att han skulle vara väldigt svartsjuk. Han sa att han skulle sluta texta till henne om jag inte var bekväm.
Senare den kvällen kom det fram att han tänkte ändå inte sluta texta till henne. Tydligen betyder den här främlingen mera för honom än mina känslor. Jag mådde bara så dåligt då jag såg hur han log då han textade till henne. Inga bra vibbar… Jag blir bara så ledsen.
Han sa att han älskade mig och bara mig och att jag borde lita på honom. Jag vet inte, jag mår bara inte bra över det här. De skulle börja ta tåget tillsammans också. Och nu fick jag ännu igen höra att de hade textat en massa då han nämnde henne igen och vad hon hade skrivit…
Hur skulle ni ha reagerat? Ser ni det som en flirt eller att de är bara vänliga? Är jag bara dum som blir ledsen över det här?…
Lita på dina känslor tycker jag, känns det inte rätt för dig så är det inte det. Och jag skulle känna precis samma sak som du, särskilt inte när ni sitter och skypar som ni sällan gör. Tycker det var både okänsligt och respektlöst gjort av honom.
Så att prata med varandra om detta är jätteviktigt. Önskar dig varmt lycka till
Det hade jag _aldrig_ _aldrig_ _aldrig_ tillåtit/gått med på! Fruktansvärt dåligt beteende, så gör man inte mot sin partner !
Sätt ner foten ordentligt ! Säg till honom "Det är jag, eller hon, välj själv"
usch vad respektlöst :(
"After every storm, comes a rainbow" 
Min blogg, titta gärna in ! http://www.nattstad.se/mikomi
NEJ! NEJ NEJ NEJ!!!! Ååååååh vad jag känner igen mig i detta! NÄJJEH!!!! *ryser* Inte ok! Säger din magkänsla ifrån så är det oftast ett tecken på att någonting är fel. Lita på den!
Det sagt så tycker jag INTE att du ska gå lös på honom totalt. Berätta hur det får dig att må, säg att du är oerhört obekväm med det och att du inte tycker att det är ok. Hoppas att han lyssnar på dig.
Jag är ju annars ingen svartsjuk person men jag kan inte bara skaka av mig obehaget från det här. Jag mår så dåligt. Vi pratade just och jag berättade för honom att jag inte accepterar att han sätter en främling före mina känslor. Det är bara inte rätt om han känner att han inte vill avsluta kontakten med en främling som han har NYSS träffat. Om det är som han säger - att hon betyder inget för honom så borde det väl inte vara så svårt att säga upp kontakten? Att han inte gör det visar mig att han är säkert nyfiken på henne och vill lära känna henne mera eftersom han är på någon nivå intresserad. Jag tror inte på bullshiten - att skaffa nya vänner - inte på det där sättet. Jag sa att om han känner sig ledsen över att säga upp kontakten med henne så får han isåfall dumpa mig. För jag klarar inte av det där. Jag kan bara inte. Det är konstigt att den här händelsen upprör mig mycket mer än den gången hans vän försökte förföra honom men då visste jag ju att han hade inga känslor för den vännen så det var lättare att släppa efter en liten stund bara. =/ Men skönt att ni andra är inne på samma banor som mig - så jag inte behöver känna mig totalt korkad. =( Jag tänkte att jag kanske överdrev men då det bara gör så ont i magen hela tiden så vad gör man då? Som sagt, jag är annars inte den svartsjuka typen ju.. =(
Jag var inte heller den svartsjuka typen men blev. Just på en specifik person. Du kan läsa min tråd om du vill. Du ska alltid lita på dina magkänslor. Som sagt så behöver du inte gå lös på honom totalt men det är oerhört viktigt för din egen skull att du konfronterar detta utifrån dina egna känslor. Jag tycker det är jättebra att du säger åt honom precis hur det känns. Bra att du visar att du har skinn på näsan! Go you! Och nej…du är inte paranoid.
Jag skulle inte säga att alltid lita på din magkänsla, människor är ganska irrationella och tidigare, dåliga erfarenheter kan ibland ge oss hjärnspöken och osäkerhet kan också skapa obehag.
Men jag skulle också känna som dig Devya. Just tillvägagångssättet att bara träffa nån på tåget och ge sitt nummer? Låter osm värsta uppraggandet. Men de är kanske även bara vänner osm klickade. Är inte dne här killen typ utlänning? Nutänker jag på kulturella skillnader också mellan städer, länder osv- rent socialt. Men jag blandar kanske ihop dig med en annan tjej, med liknande nick. Då kan du ignorera det om kulturella skillnader…
Att säga att du gav honom ultimatum "jag eller henne" och sen bli sårad för att han "väljer" en främling framför dig är orättvist mot honom för han väljer ju henne för att du tvingar honom till det- rent principiellt. Inte för att han faktiskt skulle välja henne framför dig i vilken annan situation som helst- om det var perosnen han vill äta middag med, leva med, ha sex med, rädda ur en brinnande byggnad osv.
Precis som mitt EX sa att jag får välja mellan honom och min katt- det är integritet och frihet, jag har valt att ha katt (kan jämföras med vänner) och är fri- han ska inte bestämma sådant, ställer han ett sådant ultimatum där jag måste välja så har han ju valt bort sig själv? Skulle det vara en vän /ny eller gammal/ så skulle han dessutom indirekt säga att han 1. inte litar på mig 2. Försöka kontrollera mig? Men jag har förbjudit min nuvarande pojkvän från att ugmås med vissa tjejer- pga vissa anledningar och han har gått med på det. Men så var jag redo att göra slut om han inte uppfyllde de kraven. Jag var direkt här och nu "Ja eller nej---okej". Nu har ju inte din pojkvän varit otrogen, och det han gör med tjejen är ju vänskapligt. Om det varit en kille så skulle jag inte påstå att han flirtar med sin nya vän bara för att de skicka mess till varandra. Man vill ju vara vän med människor som får en att må bra och gör en glad?
Förstår du hur jag tänker? Försök istället satsa på det du gjorde i början- försök få honom att FÖRSTÅ hur du känner dig inför detta, hur det faktiskt VERKAR framstå inför dig. Ge honom chansen att visa att det inte är så. Visa också att du vill lita på honom men att hans beteende kanske inte känns så normalt? Eller har han många vänner som han bara plockat upp på tåget?
Däremot är det inte omöjligt att bli vän med folk på ett tåg. Men so du säger, jag skulle också ta det som att han fokuserar mycket på henne och faktiskt beter sig som att han är intresserad av henne och att du kanske blir rädd för att allt verkar gå så fort? Från en främling på tåget till "BFF" som han inte ens kan låta bli att texta när ni pratar med varandra. Säg som det är, du är svartsjuk. Men förklara ockås varför, att han låter henne inkräkta på ER tid, bland annat. Att du känner dig hotad.
Men ställ inga ultimatum som du inte är 100%ig på att gneomföra. Och ärligt tror jag att det blir så att du väljer bort dig själv ur hans liv om du börjar försöka bestämma vem han får och inte får umgås med och ptja.. Då får hon ju honom förr eller senare, men tänk om de faktiskt bara klickade och blev bra vänner? Så det löser sig hur det än går. Lycka till!
Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com
#5 Jag litar alltid på min magkänsla för den har aldrig varit fel tidigare. Jag brukar ha ett sjätte sinne då det kommer till sådant här. =/
#6 Kanske för mycket att ställa ultimatum MEN han har ju också varit likadan mot mig. Varför får inte jag ställa krav om han gör det?=/
Jag förstår bara inte hur han kunde sätta henne framför mig. Då jag snackade om att gå i bastun med en av mina killkompisar så bad han mig att inte göra det och jag respekterade det och gjorde inte det. Jag skulle önskat att han hade visat mig samma respekt… En annan situation men likaväl något som framkallade obehag hos den andra.
Däremot är jag nog 100 på att kunna lämna honom om han prioriterar henne framför mina känslor då jag har redan satt honom först då det gäller andra saker.
#7 upplevde inte att han ställt ultimatum mot dig i det d skrev. du beskrev att han sa att han skulle bli svartsjuk i samma situation om dne avr omvänd men du nämnde inte att han sDet ska ju vara rättvist, han är ju ganska oempatisk eller helt enkelt omogen? om han ställer sådana orättvisa krav, att reglerna ser olika ut för er i relationen. Att du ska visa hänsyn men inte han.
Nu tycker jag själv att gå i bastu (när man är ganska lättklädd eller rent av naken? är en helt annan sak än att prata med någon och ha denne som reskamrat mellan skola/jobb osv? Men jag förstår hur du menar, ta upp det som ett exempel på att du visar honom hänsyn och förväntar dig samma sak tillbaka från honom.
Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com
#8 Nej inte i det jag skrev men han har annars ställt ultimatum men i en annan situation. Det var en gång då jag fick välja att fortsätta vara vän med en typ eller så skulle han gå. Han tog sen tillbaka det dock.
Men jo, det var det jag menade - jag visar hänsyn men inte han. Och i mina ögon är det samma sak fast situationerna är lite olika. Båda situationerna framkallar obehag.
#9 men han tog tillbaka ultimatumet? :) Så…han kanske mognade och fick vissa insikter i sitt beteende? Att det inte är sunt att ställa krav på sin partners relationer med andra? Så länge de inte är hot mot ens egen relation. Så du måste kanske svälja obehaget och faktiskt lita på honom när han säger att han väljer dig och du är den han älskar.
Eller göra slut. Tror ändå att det skadar en relation ganska hårt när man ställt ultimatum osv.
Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com
#10 Nä, inte bra att ställa ultimatum men då jag skrev det där så tog han det ändå inte seriöst för han visste att jag var upprörd. Kanske lika bra.
Han har pratat om att han vill att jag ska flytta dit men jag känner mig jämt osäker. Ibland kan han ignorera mig i flera dagar för att sen hitta tillbaka till mig och vara väldigt gullig osv. Jag är inte trygg i det här förhållandet och då han gör saker som det här så blir jag ännu mer otrygg. Jag ska dock diskutera med honom om det här imorgon då vi ses.
Han har fått bättre självförtroende av att vara tillsammans med mig och mitt självförtroende har blivit sämre. Grejen är att jag ger honom bekräftelse hela tiden och jag får sällan något tillbaka.
Vi har diskuterat och han har avslutat kontakten med henne. Jag vet dock inte om han ännu förstår hur sårande det var att han gav henne sitt nummer.
Vi har spenderat en vecka tillsammans och det var verkligen fint. Men det uppstod en del svartsjuka - från båda hållen. Jag blev svartsjuk då han textade en massa olika tjejer med jämna mellanrum (även då vi var ute på en restaurang). Det gör fortfarande lite ont speciellt då han berättade att han tror att den ena tjejen är förtjust i honom eftersom hon textade en helt massa med honom - varvid jag påpekade att han gör ju likadan.
Det som jag tog illa upp av var då han sa att han tycker inte om att låta bli att svara - att han ser till att alltid svara på textmeddelandena och jag påpekade då att han sällan svarar på de sms jag skickar.. Det gjorde ont.
Då jag mittiallt textade till någon blev han nyfiken och ville se vad jag skrev. Då han såg att det var till min bästis så andades han ut och jag frågade om han blev svartsjuk varvid han svarade med - väldigt.
Han och jag är så knasiga. Usch, fy för svartsjuka. Jag försöker dock bara borsta av mig det och gå vidare. Jag ser också till att inte skriva så mycket till honom nu. Jag vill inte verka klängig så jag lät bli att kommentera hans ena text för en hel dag - fanns egentligen inget att skriva heller. Låter det barnsligt? Kanske, men jag vill inte engagera mig alltför mycket mera - nu är det hans tur att få anstränga sig. Jag orkar inte känna mig klängig längre.
12 låter väldigt märkligt att han måste texta med andra när ni är tillsammans. Och att han måste svara dom men inte gör det till dig? låter inte som han värderar dig som du förtjänar.
#13 Han är ju ganska ung så kanske han inte riktigt förstår…Men visst, det får mig att känna som om jag inte betyder lika mycket. Därför försöker jag ta ett steg tillbaka och omvärdera litegrann och inte ge mig hän alltför mycket ifall om han skulle komma och såra mig igen.
Han var annars otroligt snäll och fin mot mig så jag försöker hålla det i åtanke. Jag är förstås lite skeptisk mot hur det här kommer att fungera i längden. Han är ju inte särskilt omtänksam men ibland funderar jag om det kanske beror på att han har adhd. Han kan inte riktigt fokusera sig. Som på restaurangen så var det en tjej vars bröst höll på att falla ut ur urringningen och han påpekade det och bad om ursäkt för att han inte kunde hålla fokus enbart på mig. Han sa att inte blev tänd utan irriterad för att han kunde inte riktigt sluta kasta blickar ditåt. Han hade hoppats på att vi skulle fått sitta lite mer privat.
#14 Att sakna omtänksamhet har inget med ADHD att göra.
Att ha svårt att fokusera är en sak. Det är en annan att inte tänka på sin partner och hur den känner. Tydligen är han själv svartsjuk av sig. Be honom tänka på att det han själv inte hade gillat att du gör får han låta bli att gör själv.
#15 att man kan UPPLEVAS sakna omtanke kan säkerligen ha med diagnos att göra. Diagnos är ju just att man inte passar in lika lätt i bildne av vad folk anse rär normalt "hyffsat" beteende? Sen är vi alla olika bra på att lära oss att dölja det.
Heras tips är bra på hur man kan öka självmedvetandet. Man bollar tillbaka en känsla någon har och försöker få fram en rättvis bild. En del har svårt även som vuxna att förstå varför saker bör gälla samma för alla, för de utgår helt från sina egna känslor.
Att växa upp med ADHD, tex, kan ju ge sociala konsekvenser som gör att man är mer "svår" runt människor eller har svårigheter med relationer- eller t.ex lätt får depressioner osv. Så jag tycker absolut att man kan ha det i åtanke och ha ett visst tålamod men vänd inte ut och in för att passa ihop med honom om det känns fel… För det är int eheller rättvist mot dig.
Lycka till!
Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com
16 Jag tänker på vad diagnosen innebärr. Att säga "diagnos" går inte eftersom diagnoser visar sig på olika sätt. Hade det handlat om As eller liknande hade det varit mer trolig faktor.
#17 Du har själv ADHD? AS och ADHD? :)
Många saker som inte ingårsom kriterie för diagnosen ADHD är ändå saker som delas av många med ADHD. T.ex depressioner och "utbrändhet" är vanligt bland Kvinnor som vuxit upp med odiagnostiserad ADHD (där jag själv ingår). Mest så jag tänkte- att pga en diagnos- så kommer ju ofta mer än just "diagnosen"? :) Som såklart varierar mellan människor, med samma diagnos-
men jag känner inte TS pojkvän, menae mest bara att inflika att en diagnos är väl aldrig en orsak att kunna skylla bort allmänt dåligt beteende på men det kan ge en förklaring? :)
Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com
#15 Jag har försökt få honom att tänka lite och ibland fungerar det och ibland inte. Det är ganska tungt i längden. Jag vill ju inte heller vara för krävande. Jag får ibland en känsla av att jag är för "needy" och överkänslig då jag blir svartsjuk. Kanske jag är dum som blir ledsen och svartsjuk över sådana där saker. Jag försöker tänka logiskt på saken och kanske det är jag som borde jobba mer på mina känslor istället.
Jag tror att hans diagnos spelar en viss roll men inte helt och hållet. Jag tror att jag har skämt bort honom en hel del för som sagt så hade han dåligt självförtroende innan och nu har han plötsligt helt sjukt bra självförtroende. Han tror inte att jag skulle någonsin vara otrogen mot honom för så som han säger: "You are crazy about me." Det tar jag ibland som en förolämpning av någon orsak…
#16 Jag måste se om jag klarar av det här i längden. Jag vet ju att han tycker om mig och han får nog söka länge efter en tjej som behandlar honom lika bra som jag gör. Jag har mycket att ge och han tar gärna emot allt jag har att ge. Jag skulle bara önska att han kunde ge lite tillbaka också.
#19 ta det inte som en förolämpning att han känenr sig trygg med dig, men ja. Det låter lite som att han tar dig för given och du kanske ska påminna honom om att ni ska vara likvärdiga-
Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com