Att ständigt upprepa det som man känner inte duger blir att det blir starkare etablerat. Ett sätt att komma ifrån det är att fokusera på det som är bra istället. Vad har han som är bra? Vad har du som är bra? Skriv en lista på det. Bäst är nog om han skriver en lista på vad han är bra på (och inte att du gör det åt honom, då blir bara du den som bekräftar honom, han behöver lära sig tycka om sig själv). Skulle vilja betona att detta är hans problem, inte ditt. Även svartsjuka har bara med den personen som är svartsjuk att göra. Du har ju redan sagt att du tycker om honom som han är. Det är heller inte bra att tycka synd om honom, det ger bara ännu mer bekräftelse på att han inte duger. Han får "ta sig i kragen", det ska ju en frisk människa kunna göra. Du kan kolla lite på vad Louise Hay säger om självförtroende, hon finns på youtube bland annat.

Fundera på hur du själv uttrycker dig i frågan om killar och motorer. Vilka ord och uttryck du använder, hur mycket du pratar om det, hur du skämtar, vad du visar med känslor och kroppsspråk när du ser bilder eller TV-program om motorer och killar som mekar.

Förmodligen säger/gör du saker som du inte är medveten om och som för dig inte är av betydelse men som han läser av och tolkar till sin nackdel och som ett hot mot honom och ert förhållande. Kan du ändra på en del av de sakerna och tona ner det en bit för hans skull, prata mindre om det, använda andra ord, inte alltid visa hur entusiastisk du blir, välja andra skämt osv och istället prata positivt och reagera positivt på din fästman, hans träning och hans välbyggda kropp så tror jag du har lösnigen där.

Ta några dagar när du verkligen lyssnar på allting du säger med objektiva öron och tittar på allting du gör med objektiv blick så tror jag du hittar saker som du inte är medveten om och som du kan ändra på. Jag menar inte att du ska försöka tycka mindre om motorer, bara att du ska sända ut färre signaler om det för att vara schysst mot din fästman och hjälpa honom med hans självförtroendekris.

#1 Han säger att han skulle kunna skriva en lista om saker han är bra på, och visst skulle det stärka hans egna manlighet säger han. Men inte hans manlighet mot mig, han mår dåligt över att inte ha ett så stort intresse för det och därefter känner han sig otillräcklig och omanlig. Känns jättejobbigt för mig. Om jag inte älskat honom hade jag inte suttit här med honom och för mig är han manlig, men hans självkänsla är inte på topp just nu :/ #2 Han säger (vilket inte jag tänker på) att när vi bland annat tittat på tv/film/serier så blir han orolig så fort han ser en sådan scen, som exempelvis när någon står och håller på med bilen. Han säger att när vi ser såna scener bland annat så kan det vara så att vi suttit och pratat innan men sen när scenen kommer så blir jag helt knäpptyst och bara tittar. Även som när han kör väldigt fort så säger han att jag blir alldeles till mig och upphetsad, vilket han mår dåligt över eftersom han börjar tänka negativt. Men han gör det ändå för han vet att jag tänder på det och tycker själv om att köra väldigt fort. Jag lyssnar också i princip bara på country, där män ofta sjunger om pickups, om deras bilar osv och då mår han också dåligt. Men samtidigt ska inte jag behöva ändra musikstil för att han mår dåligt över det. Som när vi är ute kör/åker och det kommer en typisk "fordonare" som kommer och kör i sin trimmade bil (vilket som jag skiter fullständigt i), så känner han konkurrens och mår dåligt just för han vet att de är kunniga inom just fordon-området.

Då tycker jag han ska prova skriva listan innan han säger vad den gör med honom. Poängen är väl att höja hans självkänsla, så han inte behöver ha ett specifikt intresse för att känna sig manlig? Och att han skriver en lista över positiva affirmationer, gärna dagligen, ger honom den självkänslan, det kan jag nästan garantera.

För mig är att vara manlig att inte anpassa sig för vad andra vill, utan tycka man är bra ändå. Det är också vad som är kvinnligt, för mig. Eller med andra ord, en fungerande, hälsosam människa.

En manlig man borde inte behöva bekräftelse för att ha en självkänsla.

Jag skulle vilja säga: "det där ligger hos dig, jag tycker du duger som du är. Om du har dåligt självkänsla, får du hitta vägar att må bättre. Detta tar min energi och gör mig orolig, jag vill kunna slappna av med dig och lyssna på vad jag vill och säga vad jag vill utan att behöva vara orolig för att du ska må dåligt. Och om det är något du stör dig på, måste du tydligt säga det (och vi kan prata om det som vuxna människor), jag ska inte behöva läsa dina tankar."

Ja det är vad jag tycker. Jag har personlig erfarenhet av detta vill jag tillägga och det blir aldrig bra om man försöker fixa sin partner.

Det finns grupper man kan gå till, ACA vuxna barn är en av dem. De är till för att stärka människan till att våga vara den man är.

Känns så jobbigt för han verkar inte kunna släppa det. Han frågade precis om alla "de tidigare" har haft fordonsintresse och undrar därefter vad som får mig att vilja ha och vara med honom. Känns som att han mest plågar sig själv :/

#4 Håller med om det du skrev. Han säger att han vill vara den perfekta mannen för mig, men jag vill inte att han ska ändra på sig och framförallt inte för min skull och gärna inte alls. Men ändå säger han att han vill ändra på sig för min skull som till exempel att han ska ha "alla de egenskaper" som jag tycker är tändande, just för att han är rädd att jag ska lämna honom någon gång för att han säger att han saknar dom egenskaperna..

Ja och det ironiska är att just det är så avtändande. Perfekt är ingen men alla är perfekta som de vi är, för ingen annan är som du.

Önskar dig lycka till med dig själv!

Manlighet definieras inte av intressen eller fysiska egenskaper, något som de flesta missar helt. Manlighet är något helt annat i mina ögon och snarare förmågan att tro på sig själv, stå upp för sina åsikter och behandla alla med respekt och omtanke, att kunna försörja för sig själv och sin familj, att vara villig att göra det som krävs för att ta sig ur krångliga situationer. Det är mer en inställning än något annat. Jag har sett taninga killar bete sig mer som riktiga män än många stora gymmare och de som har sett Captain America förstår vad jag pratar om. 

Sen att du uppenbarligen har en fetisch för killar som är oljiga och har kunskap inom motorer är en helt annan sak. Det gör inte att de män som saknar dessa kunskaper omanliga, bara lite mindre sexiga i dina ögon. Om det stämmer att du slutar prata när det är en scen i en film rörande någon som smeker ett motorblock, och som din fästman så känner han dig nog så bra att han märker det tydligt, så är det väl din läggning. Det betyder ju inte att det är det enda som tänder dig och du får väl förstärka den kunskapen hos din kille. Att ljuga och säga att det inte är så gör ju bara att han tappar mer förtroende för dig och därmed går hans självförtroende ner i spiralen. Bättre du säger som det är med detta och sedan berättar vad som gör att du hellre är med honom. Då har du varit ärlig och det kan svida men han kan tro på dina övriga ord i samma veva. 

Ge han rådet att han måste plocka upp en bok om självkänsla och självförtroende på biblioteket och läsa den. Problemet ligger ju just däri och kommer nog inte lösas av sig själv även om du kan assistera med att belysa hans bra sidor oftare, men tom det blir snabbt gammalt. För övrigt så kan jag säga att jag har aldrig känt mig omanlig för jag inte är ett dugg intresserad av att titta på sport, mekka med motorer eller att jag ytterst sällan knackar ner gipsväggar utan min uppfattning om min manlighet ligger som tidigare nämnt i andra områden, så jag känner mig faktiskt väldigt manlig utan de där sakerna som den grå massan tillbedjer. Däremot har flera Kvinnor sagt att det som de finner mest tändande hos mig är just mitt självförtroende och förmåga att stå upp för mig själv och mina åsikter. Låter som han behöver förstå det med vad det är som egentligen tänder en kvinna.

Håller med om självkänslan. Där ligger problemet. Manlighet för mig är att vara trygg i sig själv och det är det som man tänder på. 

Min vackra metrosexuella kille som lägger mer tid och pengar på kläder än ngn tjej jag vet, som driver mig till vansinne när han står framför spegeln innan vi ska gå ngnstans och jag står och väntar, är det manligaste jag vet. För att han är så trygg. 

Att hänga upp sig på att killar ska kunna motorer, och bygga osv är så… gammalmodigt. Det finns verkstäder :) Sen håller jag absolut inte med om att det är manligt att kunna försörja sin familj. Manligt är att kunna bejaka alla sina sidor, inte trycka bort ngt och inte tvinga fram ngt. Hos oss är det förmodligen jag som kommer försörja en eventuell familj. Får vi barn är det förmodligen han som kommer ta en större del av föräldraledigheten, för att han vill och jag vill fortsätta på min karriär. 

Låter elakt, men det låter sjukt avtändande med en kille som går runt och ojjar sig för att han inte känner sig manlig bara för att han inte gillar motorer och därmed inte faller in i den gamla stereotypa rollen.

#8 Håller med om mycket det du skrev. Om att manlighet inte har med intressen att göra. Han säger att han inte känner sig sexig nog, just för att han inte kan något om det eller har det som intresse. Han säger att det känns som om det är något han saknar eftersom att jag tycker det är sexigt eller hur det nu ska uttryckas. Men bara för att jag kanske tycker att det är sexigt så betyder inte det att han är omanlig. Och som du skrev, manlighet/kvinnlighet handlar inte om intressen utan hur man är som person mer. Han är självständig, ansvarsfull, hjälpsam, omtänksam osv, vilket som jag tycker är manligt, att man kan ta hand om sig själv och samtidigt bry sig om andra. Men han verkat ha hakat upp sig det här om intressen, vilket som är lite jobbigt.. Om en person håller på med fordon blir han inte manligare än andra för det, handlar inte om intressen. Men frågan är hur jag ska kunna då honom att förstå det :/

Tycker han att du är okvinnlig då?

Han är rädd att i framtiden om jag tex ska lämna in bilen på någon verkstad, så är han orolig att det det ska vara någon snygg mekaniker där som börjar ragga på mig. Han säger att han är orolig över det eftersom att han vet vad jag tycker om såna personer. Som han säger att innan vi träffades så tyckte han att tjejer som verkligen kan ta i på gymmet är sexigt. Men inte hakar jag upp mig på det, jag vet att det är mig han vill vara med och älskar. Känns lite som att jag inte längre riktigt vågar titta på snygga bilar som kommer på vägarna för att jag blir rädd att han ska börja må dåligt.

Om könstillhörigheten sitter i intresset så måste ju du vara mannen i förhållandet så att säga ;) Om han inte har problem med ditt sk okvinnliga intresse borde han ju kunna se att du känner likadant.

#13 Haha ja om det är så antar jag att du har rätt :p Han säger att han hakar upp sig på att han är en av dom få jag varit med innan som inte har det intresset, just för att dom flesta har haft det.

Dela intressen i ett förhållande är viktigt ja. Men det är inte allt. Min sambo och jag delar vårt bil intresse, men vi har också intressen som den ena men andra inte har. Som du själv har sagt flera gånger, det är honom du valt och älskar, även om det har varit bil killar förut så är ju inte det skrivet i sten att det MÅSTE vara så. Jag föll förr för raggare (är en själv) medans sambon är en "tryck och pys nörd". Ehm det jag vill komma fram till är att han måste släppa sin osäkerhet. Det är inte du som är problemet. Och bara för att han inte kan något om eller gillar bilar så är han absolut INTE omanlig :)

Jag vet inte om den här kommentaren skulle hjälpa eller stjälpa honom, men om du tror att han kan ta det på rätt sätt så skulle du kunna förklara för honom att avsaknad av bilintresse inte påverkar hans manlighet alls men det gör däremot hans ständiga osäkerhet i frågan. Risken är ju att det här kan bli en grej mellan er om det får ta alltför mycket plats.

#14 tja, alla mina tidigare killar har varit politiska veganer. Nu har jag varit med en opolitisk köttätare i 7,5 år :)

Säg åt han och släppa det och fokusera på det positiva och viktiga i livet samt att du inte kommer lämna honom för en oljeapa.

Funkar det inte så får du låna min patenterade lösning och lägga honom över knät och smiska honom. Brukar funka på tjejer iaf 😃

Jag och min man har varit tillsammans i 8 år och jag sa något till honom i höstas som förändrat honom en hel del. Han har väl inte varit så orolig för att jag ska lämna honom eller inte tycker om honom. Men han kan ha dålig självkänsla ändå ibland och bli osäker på hur andra ser honom. Det har gjort att han sökt mycket bekräftelse från mig och andra, och han har frågat mig väldigt mycket om hur jag ser honom, vilka egenskaper han har osv. När jag gett komplimanger så har han ibland bett om mer och mer och bett mig utveckla tills jag blivit helt matt. Ibland! :)

I höstas sa jag åt honom att sluta ställa såna frågor. Jag sa att han ska sluta be om och fiska efter bekräftelse. Inte för att jag inte vill ge det, utan för att han måste börja känna sig nöjd med mig själv och inte göra sig så beroende av vad andra tycker. Jag sa åt honom att han ska tänka att han är bra och strunta i alla andra tankar, och då behöver han heller inte fråga för att få bekräftelse. Vi hade ett bra samtal om detta och jag tror att han tog det till sitt hjärta på precis rätt sätt. Och det har förändrat honom mycket. Han tänker nog inte så mycket aktivt på det där nu längre, men han har blivit av med vanan att söka bekräftelse, och han verkar mycket tryggare i sig själv. Givetvis leder det också till att jag uppfattar honom som mer manlig. 

I ert fall så tror jag att han måste komma till en punkt där han bestämmer sig för att sluta oroa sig för att han inte duger som han är. Du har försökt bekräfta honom men han hakar upp sig på små saker som gör honom osäker. Säg att du mycket hellre vill att han ska tro på sig själv som den han är, än att han ska vara en motorkille, och att du faktiskt längtar efter att få slippa höra om hans osäkerhet, att det skulle få honom att växa mycket i dina ögon.

Sen kanske det kan bli helt fel, att han inte kan ta det på rätt sätt just nu. Kom ihåg att vara fin och respektfull i allt du säger, och om ett budskap absolut inte går in på rätt sätt får man kanske släppa det tills vidare.

Trist att han inte förstår att han tvärtom måste vara något alldeles särskilt eftersom du valt honom trots hans avsaknad av motorintresse.  Fatta hur bra egenskaper han måste ha i övrigt!

Däremot tänker jag som #16 och #19, att det som verkligen är en problematisk egenskap hos honom som hotar ert förhållande är hans osäkerhet. Han borde fokusera på det riktiga problemet istället!

Annars finns det en viss risk att du till slut inte orkar längre, och att han tolkar det som att han hade rätt hela tiden och att han inte var tillräckligt meckar-manling för dig. (Många är tröga på det viset.)

Han säger att om han haft fordonsintresse så hade han känt sig mer bekräftad sexuellt, just nu känner han sig inte alls bekräftad med hans träning, kost och hälsa- intresse. Han säger också att han känner sig avundsjuk på människor med motorintresse, att han vill vara som dom eftersom att han säger att han skulle få mer bekräftelse ifrån mig då, sexuellt.. Gällande hans osäkerhet har dykt upp nu på grund av mitt "förra liv", och just nu ligger han på botten och känner sig inte alls tillräcklig för mig. Önskar bara att han på något sätt kunde hoppa över osäkerheten, för det tär på oss båda :/

Som nyss exempelvis när han skulle köpa kondomer började han må dåligt och lämna sig äcklig, just för att han är tvungen och köpa dom största, som om att kassörskan skulle trott att han köpte dom bara på skämt just för att det var den storleken. När vi tidigare idag var på stan så började han må dåligt igen, för han tycker att "jag är så jävla mycket snyggare" än honom, att han inte är nöjd med hur han ser ut. Han har vetat att han ser bra ut och är jävligt sexig, men nu har han helt plötsligt börjat tveka. När han hade som bäst självkänsla så berodde det just på att han fick mycket bekräftelse från mig och kunde ta emot det, han får fortfarande bekräftelse men kan inte ta emot det (om hans utseende). Han är väldigt utseendes-fixerad. Han är bodybuilder och har alltid känner sig mer överlägsen än andra män fysiskt, just för att han alltid vetat att han har en riktigt bra kropp och ett väldigt maskulint utseende. Men nu känner han att självkänslan är på botten. (Han tar ej droger eller annat olagligt, dock gjort för många år sedan). Hans självkänsla är nog på botten just nu eftersom han känner att hans kropp/fysik enligt honom inte spelar någon roll och att det inte påverkar han sexighet. Börjar bli så jobbigt bara.. Just att det det är så avtändande när han går och säger att han känner sig omanlig, och faktiskt nu så ofta. Vet inte riktigt vad jag ska göra eller säga längre :s :/

Det om kondomerna menar han absolut inget skrytsamt med utan det är så han känner, samma sak som med hans kropp.. Han mår dåligt över det för det kändes skrytsamt..

Låter som rejäla problem med självkänslan om man inbillar sig att manlighet sitter i olika "attribut" som stora gym-muskler, motorintresse mm. Tror vägen fram är att inse att det är självkänslan som behöver tas tag i, inte motorolja. Terapi snarare än fordonsverkstad.

#24 Håller med om det.. Som tur är ska han börja prata med någon så hoppas verkligen att hans självkänsla stärks mycket genom det..

Okunskapen om fordon är inte problemet. Det är självbilden och själrvrespekten som måste bli starkare. "Jag duger!" är viktigt. 
Det där kanske han kommer på själv och han får mala lite i tankarna….till sist får han en Aha-upplevelse. ELLER ska han tala med en annan kvinna…inte du. Beror på om han är öppen nog och samtala om djupa grejer.

Något säger mig att han hade något svårt i barndomsåren och kompenserat genom att muskelbygga, men nu när han inte längre kan lita sig på sin fysik så hamnar han där han var som liten rädd pojke och det lyser igenom. Han behöver nog en del hjälp för att ta sig ur detta med förändring på vad som är manligt. Stor kuk och stora muskler hjälper föga om han beter sig som en pojke i övrigt. Antingen ge honom en rejäl omgång bitchslaps så han kommer ur det eller, och detta är vad jag rekommenderar, se till att han får prata med någon som är utbildad och kan hjälpa honom tillbaka till rätta vägen som han troligen inte varit på tidigare.