Du kommer förmodligen inte få ekonomiskt bistånd om det ska betala för dina kaniner. Det räknas som en "onödig" utgift. Speciellt om du vill ha bidrag för att få en egen lägenhet också. Jag fick behålla mina två katter just för att jag kunde påvisa hur lite de kostade mig per månad och för att de inte var värda något att sälja (de var huskatter). Hade de varit renrasiga katter värda flera tusen hade jag fått sälja dem. Hade de kostat mycket pengar och varit dyra i drift hade jag fått sälja dem. 

Sen kommer de förmodligen ställa krav på att du måste söka jobb aktivt om du ska få hjälp av soc.

Man får inte lägenhet om det inte finns riktigt god anledning till det. Du har boende och är gammal nog att jobba, så satsa på jobb! Du kommer inte få lägenhet av soc. Kaniner vet jag inget om, men det låter inte realistisk att kunna hålla så många, med korrekta förhållanden i en första lägenhet utan inkomst.

#2 Det går att få bidrag för boende i den åldern, jag fick det, men då hade de som sagt massor med regler jag var tvungen att följa och saker jag var tvungen att göra varje månad för att få pengar till t:ex hyra. Är ens hemförhållande så pass dåliga att man mår riktigt dåligt tar de naturligtvis med det i beräkningarna. Men tyvärr känner man sig som om man är ägd av soc, för man måste följa varenda liten vink de ger. Det är ännu värre än vissa taskiga hemsituationer.

Så mitt tips är också att skaffa jobb.

3 det är en jäkla skillnad på att få bidrag FÖR boende och på att FÅ boende. :)

#4 Nja. Jag fick hjälp med att hitta boende, de fick godkänna hyran innan jag fick tacka ja till den osv, men jag fick hjälp både med att hitta ett boende och sedan att betala hyran i ungefär sex månader.

5 wow! Så fungerar det inte här. Här ska man i princip redan vara hemlös innan dom letar "boende". Att redan bo hos en förälder utan ALLVARLIGA problem, ger inte mig vibbar om boende. Boende här är för riktigt behövande.

#6 Sen beror det ju på vart man drar riktigt behövande gränsen. Jag blev självmordsbenägen av att bo hemma i den åldern och sa till soc precis som det var: "jag tar livet av mig om ni tvingar mig bo hemma mer". Jag antar att de tyckte det var nog för att jag inte skulle behöva bo hemma just då.

#7 Fungerade inte för en numer bortgången väninna till mig.
Inte heller för två av mina bekanta som idag ja, det kan vi ta en annan gång.

Så NEJ! Det hjälper inte att man är behövande!!!

#8 Det beror på vart du bor, tydligen. För mig gick det både i min hemstad och i staden där jag var student senare.

Som sagt, så är det individuella bedömningar som även varierar med olika socialtjänster.

Däremot har jag svårt att tro att du får en lägenhet baserat på att din mamma pratar lite med dig, det är ju inget som löser sig genom att du får en egen lägenhet.

Min fråga är den omvända, varför har du hoppat av skolan, vad hade du för plan då? Vad gör du idag för att få ett arbete/ta tag i studierna, föredragsvis en kombination av de båda…

Ekonomiskt försörjningsstöd är nämligen inte en lätt lösning på lathet, utan en sista utväg för de verkligt behövande.

Jag ska ju inte bara betala för mina kaniner. Jag har ju inget just nu och jag måste ha något attlleva på och har läst att man får sånt bidrag då. Har också hört om man har riktigt taskiga familjeförhållanden kan man få hjälp med detta.. Men jag vet inte vad som räknas som det.

#11 Men kaninerna räknas förmodligen som en onödig utgift. Soc är något man får när man inte har någon annanstans i världen att vända sig. En sista utväg. Och då får man inte ha några tillgångar (t:ex bil, djur, osv). Jag vet inte vart kaniner hamnar på den skalan, men så många som du har måste kosta rätt mycket per månad och då är chansen stor att soc säger ifrån. Dessutom tror jag inte det finns en möjlighet att du kan ta med dem till en lägenhet. OM soc hjälper dig med en lägenhet och hyra så kommer du få ta en billig och pytteliten lägenhet. När jag fick hjälp av soc fick jag bo på 19 kvadratmeter. Där fanns inte plats för ens en kanin. 

Finns det någon anledning till att du inte söker jobb?

#11 Det viktigaste är ju att du får hjälp med ngn typ av samtalsterapi tillsammans med familjen, så att ni alla mår bättre. Om du inte går i skolan, så får du söka jobb, det finns inget mittemellan.

Jag har svårt för att tänka mig att soc hjälper till för att man inte trivs hemma och kommunicerar dåligt med sin mamma. Det krävs ofta större problem än så för att man ska få hjälp.

Sedan är det ju jätteledsamt att du har det som du har.

11 vad är din plan? Den verkar saknas.

Alltså först av allt så går jag ju till Arbetsförmedlingen och säger att jag vill ha ett jobb. Men jag kommer knappast få det pang bom. Och det är ju inte heller lätt att få jobb när man inte har utbildning eller gått klart skolan. Därför ska jag gå till Socialen och det jag läst och hört så kan man få bidrag om man är ung och arbetslös eller om man hoppat av skolan. Dom har ofta som krav att man ska vara med i Arbetsförmedligen eller ha någon praktik. 

Här har jag fått många svar: http://www.socialstyrelsen.se/hittarattmyndighet/socialbidrag/fragorochsvar

Man kan inte gå till arbetsförmedlingen och säga jag vill ha ett jobb då skrattar de ihjäl sig, de ger inte ut jobb, så lätt är inte livet. Det är DU som ska hitta jobbet, arbetsförmedlingen är mera en kontrollorganisation som tvingar dig söka jobb aktivt och gör du inte det får du straff. Och när det gäller sociabidrag till nån som bor hemma hos föräldrarna handlar det mera om fickpengar inte om nått som räcker till en lägenhet.

Har haft kontakt med AF i ca 1år och det är inte någon dans på rosor utan hårt jobb.

+Något jag lärt mig den hårda vägen "Man löser inga problem genom att fly dem utan man måste möta dem öga mot öga"

Man kan inte gå till arbetsförmedlingen och säga jag vill ha ett jobb då skrattar de ihjäl sig, de ger inte ut jobb, så lätt är inte livet. Det är DU som ska hitta jobbet, arbetsförmedlingen är mera en kontrollorganisation som tvingar dig söka jobb aktivt och gör du inte det får du straff. Och när det gäller sociabidrag till nån som bor hemma hos föräldrarna handlar det mera om fickpengar inte om nått som räcker till en lägenhet.

Har haft kontakt med AF i ca 1år och det är inte någon dans på rosor utan hårt jobb.

+Något jag lärt mig den hårda vägen "Man löser inga problem genom att fly dem utan man måste möta dem öga mot öga"

Jag menade inte precis så utan man kan ju gå med i Arbetsförmedlingen och säga att man söker jobb och då kan ju dom hjälpa en med t.ex praktik platser osv har jag hört iaf. Och detdär med lägenhet UNDRADE jag bara. Är det någor fel med att jag tänker söka socialbidrag? Jag kommer knappast hitta jobb på engång så jag måste ju ha något tills dess ellerhur?

Saara; har du faktiskt sökt något arbete? Jag är av äsikten att är du prestigelös och villig att ta ett arbete för att försörja dig så finns det arbete. Däremot är dessa inte alltid det arbete du helst vill ha, men man måste börja någonstans. Du har inte heller svarat på när och varför du hoppat av skolan, vad har du för plan för att ta ikapp detta? Svar på din fråga, ja, utan vilja och egen ansträngning till egen försörjning så anser jag att det är fel att försöka få oss andra att betala för dig och dina intressen. Däremot som sista utväg är det en annan fråga.

Alltså visst kan du söka. Det är bara att söka på. Åk dit och förklarat din situation. Du kan inte få mer än ett ja eller ett nej Jag skulle råda dig till att försöka plugga så du har gymnasiekompetens. Välj något du tycker om. Finns mängder med utbildningar kring tex djur. Du kan ju snart kanske söka till vuxenutbildning och skaffa dig en yrkesutbildning. Eller som andra säger söka jobb. Känner du att du pga din situation inte kan det får du kontakta en läkare och be om hjälp. Samtalsterapi funkar för många. Har hjälpt mig väldigt mycket. Det kan vara en bra idé även om du pluggar/jobbar. Ställ dig i bostadskö med. Jag tror att man måste visa att man vill/försöker själv. Då får man lättare hjälp. Skriv in dig på arbetsförmedlingen också. Går att göra via nätet och sen får man gå dit på besök. Eller kolla på utbildningar. Däremot tror jag du borde avveckla med kaninerna vilket fall som helst. 1-2 kan du säkert få ha men knappt fler. Visst behöver alla något att leva för men när man vänder sig till soc handlar det om att överleva.

#20 Nej, jag kom hem från USA för 3 dagar sedan och jag har ingen dator nu och blir krångligt att skriva från mobilen faktiskt.. Jag kan tänka mej att jobba som nästan vad som helst men jag har inte körkort heller så det försvårar situationen en aning :/ Det är en lång historia men för att göra den kort så kom jag ingen vart i skolan. Jag gick om 2 år. Och insåg att jag inte kommer någon vart å tänker inte fortsätta gå om hela tiden. Sen erbjöd ju min moster att jag kunde komma till henne i USA och småjobba lite åt henne. Alltså ingea riktiga jobb utan får betalt för att t.ex säda huset , rasta hundar och passa barn osv. Men jaja min plan när jag kom hem var att gå till arbetsförmedlingen och skriva in mej och sen fixa socialbidrag. Jahapp, bara tycka på då :) Tycker ju inte jag. #21 Jag gick Djurvård i gymnasiet men det var inte linjen det var fel på. Tack för tipsen. Jag ska börja söka jobb men somsagt nyss kommit hem och nu innan jul är det full rulle. Och jag har inte riktigt så många just nu men har flera kullar på g så det blir ju en del. Kaninerna kostar knappt. Hö, spån och mat köps varannan månad vilket går på 200kr ungefär.Det bara utställningar och sånt som är svårt för det kan ju gå på en del med trantransport osv .

Saaara; "Men jaja min plan när jag kom hem var att gå till arbetsförmedlingen och skriva in mej och sen fixa socialbidrag." Så din plan är att andra skall försörja dig? Vart är ditt eget ansvar? 

Sök arbete, varför måste du ha bil? Mc Donalds, Max, Burger King, call center, lokalvård (där kan dock ibland, men inte alltid körkort vara behjälpligt), hemtjänst, timvikarie inom andra verksamheter. Det finns hur mycket arbeten som helst att söka.

Sedan vid sidan av arbetet bör du givetvis ta tag i gymnasieutbildningen och skaffa grundläggande kompetens. 

Att någon annan skall fixa detta åt dig kommer inte att ske, tyvärr, utan det är ditt liv och ditt ansvar. Socialtjänsten kommer aldrig att bevilja några pengar åt dig om du är 19 år, bor hemma och inte ens kan visa att du sökt några arbeten…

#23 Men hur ska jag ta mej till jobbet om jag inte ens har pengar till busskort? Det går ju inte. 

Jag ska gå dit på Måndag och prata (Eller måste man boka tid?) så får vi väl se vad dom säger. 

Tråkigt att ni har sån attityd mot mej..

#24 Jag tror att attityden du upplever mot dig, nog beror på att de flesta, som jag, får lite intryck av att du vill ta den lättaste vägen, med så litet eget jobb från din sida som möjligt.

Okej, du har det jobbigt hos din mamma, det kan jag sätta mig in i, då jag själv är 25 och bor hemma igen. Jag kommer inte heller överens med min mamma, men jag såg till att skaffa ett jobb, och jobbar nu arslet av mig, pendlar 5 timmar om dagen för att kunna göra det, just för att kunna ta mig härifrån själv. Jag skulle skämmas ihjäl av att gå till soc för pengar till egen lägenhet, när jag är fullt arbetsför, bara för att jag inte trivs hemma (Det är så du har framställt det). Vill även tillägga att jag inte heller har gått ut gymnasiet.

Vill man ha jobb, så går det! Du har fått tips av #23 på vilka jobb som är relativt lätta att få.

Du skriver att du inte skulle kunna ta dig till ett jobb då du inte har råd att köpa ett busskort. Okej, har du en cykel? Bor du långt från ett eventuellt jobb? Vad är för långt bort för att du ska kunna gå dit?

Vill man så kan man.

Saaara; socialtjänsten kräver som regel att du har bokat tid och förberett dig inför ett möte, det är som regel telefontid för tidsbokning på förmiddagen, se din kommuns hemsida för exakta tider. Inför mötet så brukar det krävas att du har med dig en lista på de arbeten som du sökt den senaste tiden och vilka insatser du själv gjort för att lösa din situation.

Du hade arbetet i USA, de pengarna vart har du gjort av dem? Du hade nu bott hemma i tre veckor, vad har du ägnat den tiden åt? Du visste ju innan du kom hem till Sverige att du skulle hit, vad gjorde du då för att lösa situationen tills du kom hem?

Som Xristina säger så fordras inte alltid ett busskort, skulle det vara så så går det att ta ett kortfristigt lån om du vet att du har fått ett arbete. Återigen, varför skall alla andra betala för att Du skall ta dig till Ditt arbete och tjäna pengar till Dig? Det är inte ett stort problem den dagen du faktiskt har ett arbete.

Men i mina öron låter det helt galet och uppåt väggarna att innan du söker första arbetet försöka söka försörjningsstöd… Ekonomiskt försörjningsstöd från kommunen skall vara en sista utväg, inte en första enkel lösning för den som inte är villig att själv anstränga sig. 

Jag tycker inte att någon i tråden har en trist attityd mot dig, däremot anser jag att du inte ser din egen del i att du skall beaktas som en vuxen människa i samhället idag. Jag har haft flera "lågstatus yrken" och skulle aldrig någonsin överväga att söka pengar för att andra skall betala för mig, framför allt inte innan jag ens gett det ett första seriöst försök.

Inte heller i framtiden anser jag att du bör beviljas ekonomiskt bistånd, utan du bör då läsa in din gymnasiekompetens med stöd av CSN för att öka din konkurrenskraft på marknaden. Skulle du efter det inte få något arbete efter frekvent sökande, då kan socialtjänsten anses vara en sista utväg…

Som andra säger är försörjningsstöd en sista utväg, inte en första. Jag fick det under en kort period för rätt många år sedan för det fanns inga jobb i den stad jag bodde om man inte hade en jättelång utbildning under bältet. Jag hade sökt typ 30 jobb innan jag sökte pengar från soc och blev beviljad eftersom hej, det fanns inga jobb att få och de var medvetna om det. Jag fick försörjningsstöd en andra gång för snart två år sedan efter att jag blev sjukskriven pga depression, utmattning och stress. Det var för mig sista utvägen eftersom min senaste skolgång ledde till självmordsförsök. Jag blev beviljad eftersom jag naturligtvis var sjukskriven och hade 0 arbetsförmåga då. Till saken hör också att jag precis var i process då att få en diagnos.

Men i ditt fall låter det snarare som att du vill söka soc för att du orkar inte söka jobb eller få det att fungera. Kan man så SKA man. Innan man söker soc. Har man ingen förmåga att söka jobb eller man har sökt massor med jobb men inte fått något - ja, då är det fullt rimligt att söka soc. Men det gör man EFTER att man försökt andra vägar redan.

#26 Så är iaf inte fallet. Förstår inte vad det gör just ER om jag söker det? Denna tråden handlade inte ens om det utan det handlade om jag kunde få lägenhet och jag har fått svar från er nu att nej det går inte. Men jag ska ändå dit och snacka med dom så får jag höra det med egna öron.  

Dom lilla pengarna jag fått har jag använt upp till julklappar samt använt på flygplatsen. Det var inte mycket pengar.

#27 Jag har också en diagnos (ADD) vilket gör att det inte är lika lätt för mej med jobb som andra har det. Så jag förstår dej. Har inte heller någon erfarenehet av jobb. Inte minsta lilla. 

Jag känner att jag nog drar mej ur denna tråden nu. Ni har gett svar på min fråga iaf. Tack och hej =)

Att gå till soc för att man vill ha en lägenhet och inte kommer överens med sin mamma är inget de kan hjälpa till med. Många vill ha en lägenhet, jag också, men jag får helt enkelt jobba, plugga och vänta tills jag får en. 

Det är tråkigt att du och din mamma inte kan kommunicera. För att förbättra relationen kanske ni kan få hjälp med någon sorts terapi av en psykolog. Och sedan behöver du ta tag i gymnasieutbildningen samt söka jobb. Skriv ett CV och dela ut till ställen där du skulle kunna jobba och läs alla jobbannonser som finns på nätet och skicka in CVn. Använd arbetsförmedlingen om du behöver.

Soc är något verkligt behövande ska kunna få hjälp av, när man har sökt jobb, blivit sjuk, hamnat fel eller annat som inte kan lösas med en gång. Inte för att man ska få en lägenhet och slippa undan familjen. De kan nog inte heller bevilja att du söker stöd men har en kaninuppfödning, antingen tjänar du pengar på det eller också kostar kaninerna för mycket.

Ingen i tråden har i mitt tycke haft en dålig attityd, jag tror att andra liksom jag vill förklara att samhället och skattebetalarna inte vill och kan stå för folk som inte verkligen behöver hjälp och att det är viktigt att man inte missbrukar ett sånt bra system eller upptar tid för de som faktiskt har det riktigt dåligt.

Jag hoppas att det löser sig för dig på bästa sätt.

#28 En fråga, har du ngn du kan få stöd av, med tanke på din diagnos? Du behöver ju gå hos någon som kan hjälpa dig att finna struktur för din vardag och utarbeta en plan för framtiden. Jag undrar även vilket stöd du fick av den skola som du gick på. Det är viktigt att du söker hjälp nu.

Du kommer behöva ett intyg från läkare eller psykolog om att du mår psykiskt dåligt över att bo hemma. Annars godkänner dom inte en lägenhet. Lägenhet får man leta efter själv med en varmhyra på max 3000 (säger bara vad som gäller i min kommun) och kaninerna får du göra dig av med om du vill ha bidrag från soc…Soc har ju inte lägenheter på hög som dom skänker till folk. I vissa kommuner har dom jourlägenheter för såna som VERKLIGEN behöver det. 

Märkligt att vi bor i samma jävla land och så ska det vara olika lagar och regler oavsett vart man kommer.

PennyScarlett; kommuner är i vissa frågor självstyrande, i andra frågor självstyrande efter direktiv. Detta i sig är stadgat i grundlag, så det i sig är inget konstigt, vi har även olika skattenivåer inom de olika kommunerna, kostnaden varierar även med landstingen samt begravningsavgiften (som betalas till kyrkan oavsett om du är medlem eller ej). Så jag anser inte att det är konstigt att gränserna varierar med kommunernas ekonomi, tyvärr har ofta även de kommuner med lägst inkomst från skatterna högst andel behövande.

Vart skall gränserna dras, vi bor även i samma region som de nordiska länderna, och det är endast ett "streck på kartan" mot Norge, skall det verkligen vara skillnad? Eller vi är ju alla en del av Europa? Eller som då vore mest logiskt, vi är alla den del av världen…

Mitt tips, gå ner till centrum med ett CV och gå runt till ALLA affärer och säg att söker jobb och be att få träffa personalchefen och lämna ditt CV till dem, får du ett jobb i centrum kan man oftast få en liten lägenhet i centrum och problemet är tillfälligt löst. Sen får du leta rätt lägenhet, med rätt hyra, på rätt ställe, osv

33 många städer har årslånga kötider till centrumlägenheter. Dessutom vill de flesta att man ska ha tillsvidareanställning. Det får man inte direkt utom i undantagsfall. Man får i värsta fall ta lån innan första lönen till bysskort.

#34 dock är det svårt att få lån innan man har jobbet?

jag levde på sparpengar första månaden :)

Menar från familjen eller vänner. Bysskort kostar ca 4-500kr per månad i en medelstor stad :)

#36 jo, men menar om hon får jobb så hon måste flytta får man ju inte lön förens i slutet på månaden, så första tiden vet jag inte hur andra löser det men jag levde på sparade pengar :)

#33  får du ett jobb i centrum kan man oftast få en liten lägenhet i centrum 

Det är rena rama utopin i de flesta städer.

Jag har själv sökt lägenhet tillsammans med min man när vi blivit uppsagda från den gamla lägenheten och detta var 2005 i Göteborg. Det var fruktansvärt svårt och hundratals sökande på varje lägenhet. Då hade vi båda fasta jobb och bra löner.

Idag är läget ännu värre.

4000 - 5000 för busskort lät ju helt galet, i många fall är det ett årskort ej ett månadskort… (Detta oavsett om du bor utanför en stad och måste pendlas många mil eller bor relativt centralt.) Samma sak att få boende i city…

Mitt tips är sök arbete på alla sätt du vet, jag skulle prioritera mycket välskrivna ansökningar (personligt brev + CV som anpassas för varje tjänst) till utannonserade tjänster. Givet är att du nyttjar alla kontakter du har och offentliggör att du söker arbete och är skicklig inom områden XX och YY.

SMS-lån ges även utan anställning och kan gott fungera för att täcka ett busskort innan första lönen kommer. Däremot är det endast en lösning när man vet att pengar är på väg in.

#38 nu vet jag inte vart TS bor, men jag syftade inte på dem stora städerna då det både är svårt att få jobb och lgh där, jag syftade på dem små städerna/byarna, för även dem har centrum även om dem är mindre ;)

39 skrev ts att det kostar flera tusen för buss?

#39 jag tror #36 skrev 4-500 inte 4-5000. Och man ska inte uppmuntra till sms lån hur går det ts

Hera; jag som läste fel på ditt inlägg i nummer 36… =P Dock anser jag då att du är inte kraftig underkant istället för överkant… =)

42 vem har uppmuntrat till sms lån? 43 jag betalar 420 kr per månad för busskort i en mellanstor stad.

#39

#44 #39 skrev att man kan ta sms lån utan jobb

Hera; då måste jag säga att du har tur med den kostnaden! :-) Men tur att kollektivtrafiken är rimlig någonstans! Jag skrev att smslån är en möjlighet att finansiera ett busskort med om du vet att du får lön i slutet av månaden, då är troligen Sms-lån den mest förmånliga lösningen. Notera väl att detta fordrar att du vet att det kommer en inkomst inom en given tidsram. Anna4077; läs svaret ovan.

#47 Och alla andra i vår stad ;)

Det kostar 475 i götet. 495 Malmö.
Jag har 20kr billigare eftersom jag har de på abonnemang.

Så så billigt är det inte jämfört med andra städer.

#47 jo jag såg det men tycker ändå inte man ska det. Det är oftast så man börjar och sen vips så får man ekonomiska problem. Klart är det smidigt om det verkligen behövs någon gång men många kan inte hålla det till den gången och du vet ju inte vad ts är för person. Det är min åsikt precis som din är att det är en bra akutlösning.

Anna4077; som sagt, under förutsättningen att jag är erbjuden ett arbete som ger lön i slutet på månaden så anser jag att det är den enklaste och ekonomiskt mest förmånliga lösningen om jag akut behöver ett busskort/mat/annat fundamentalt jag ej har råd med.

#50 vi får helt enkelt koma överens om att vara oense om detta.

#50 För det mesta får ungdomar dock inte jobb som ger lön i slutet av första månaden, utan de tjänar in timmar som de sen får lön för månaden efter. Jobbar man tex från den 1a till den 31e dec, så får man lön den 25e jan (där omkring iaf). Så ett sms lån är väl inte direkt det bästa alternativet när man tänker på att de flesta anställningarna ser ut på det sättet för ungdomar.

Vill säga några saker om att leva på försörjningsstöd/socialbidrag…

1. Det är ingen enkel lösning.

2. Du får ha något husdjur till sällskap (iaf här i kommunen jag bor), men inte "massor". Det antalet kaniner du nämner kommer du inte ha råd att försörja på den pengen. (T.ex. är 2 katter eller 2 kaniner ok)

3. Du måste kunna visa upp kontoutdrag på begäran (vanligen 1 gång/månad)

4. Normbeloppet för en ensamstående är 3880 kr + rimliga kostnader för hyra, el, hemförsäkring och dylikt.. Hur har du tänkt att fördela de pengarna?

5. Hur har du tänkt att få ett jobb? Vill du ha x-antal praktiker som Arbetsförmedlingen skickar dig på?

Sen ang jobb, så finns även industrijobb. Vet flera som jobbar i industrin utan körkort/gymnasieutbildning.

Lönebidrag kan du prövs för av Arbetsförmedlingen om du har papper på din diagnos, ev kan du också få extra stöd för prakktikuppföljning. Men det är du som ska visa att du vill ha ett arbete!

Varför skall vi skattebetalare försörja dig? Du gjorde av med pengarna på flygplatsen…

Att rensa o packa fisk i Nordnorge lär vara hyfsat välbetalt.

#54 Det håller jag med om.

TS. Gå in på www.nav.no och www.finn.no - sök jobb i massor!! När jag flyttade tillbaka från Norge (min tidsbegränsade tjänst löpte ut och jag hade bara tjänstebostad) brände jag 200 kr på mat och 300 kr på nöjen…

#53: 3880 SEK EFTER hyra, el, hemförsäkring etc. för en ensamstående? Före skatt, antar jag? Annars är det ju belopp som många med arbete skulle gråta av glädje åt …

#56 När jag levde på soc var det nolltaxering på försörjningsstöd. Man betalar alltså ingen skatt alls..

Det kan ha ändrats sen dess, men det är knappast troligt.

En ensamstående får 2950+930=3880 kr 2 personer i samma hushåll får 5320+1040=6360 kr

http://www.socialstyrelsen.se/ekonomisktbistand/forsorjningsstod/riksnormen

Här är maxhyran runt 2500 kr för en ensamstående. Det blir inte något stort boende, du har tur om du får en etta med kök för den hyran.

Om jag skulle ha försörjningsstöd skulle jag få ca 6500 kr/mån totalt att jämföra med de 18000 kr jag hade efter skatt på mitt förra jobb.

Min personliga åsikt är att det inte är något belopp jag skulle gråta av glädje över, snarare att många skulle gråta av glädje över att gå från försörjningsstöd till lön…

Skillnaden är väl att går man på soc räcker pengarna bara till att överleva. Så händer något där du helt plötsligt måste lägga ut en större summa så är du ganska körd. Min datorladdare gick sönder och jag behövde verkligen en fungerande då jag använde datorn för att studera på deltid. Pga min problematik hade det aldrig fungerat att t:ex åka till biblioteket varje dag för att göra mina arbeten. Helt plötsligt fick jag hosta upp 700:- en månad, och ja det sved rätt rejält. För jag hade ingenting att ta av, förutom matbudgeten och hygienbudgeten.

56 man gråter smarare för att det inte räcker till både mat, internet, Telefon, hygienartiklar, ny vinterjacka mm. Fast det har nog ändrats sedan jag fick det. Vill minnas att jag fick ca 3000 tiöl dessa saker. Och man betalar inte skatt när man har det bidraget.

Det går upp lite varje årssifte, men det är inte många kronor… Tror det gått upp ca 400-500 kr/mån sen jag hade det för ca 8-9 år sen…

Nya kläder - jag köpte begagnat på Röda korset då, kollade varje dag de hade öppet om de hade något i "gratiskorgen" så jag skulle kunna köpa nya billighetsskor när de gamla tog slut. Hade gärna köpt snyggare kläder, men för vilka pengar då.. Lön är helt klart att föredra!

#57: Visst är det mycket trevligare med mer pengar. Men det är ganska många som sliter häcken av sig för ungefär sådana belopp "kvar".

#58: Hade jag det bidraget skulle jag inte räkna med telefon, Internet och ny vinterjacka och just inga hygienartiklar utöver en tvål. Sådant skulle jag betrakta som lyx som kräver motprestation.

#61 Det är ganska höga krav på "motprestation" med försörjningsstöd också.. Du ska göra allt som Arbetsförmedlingen säger att du ska göra., vilket kan innebära både det ena och det andra - beroende på vilken handläggare du får.

Känner själv inte en enda lönetagare som har 6500 kr efter skatt, men jag har heller inte sagt att de inte finns.. ;) Däremot skulle jag gärna vilja veta vilka yrken som är så dåligt betalda..

Enda personen jag känner med liknande summa att leva på med lön har löneutmätning hos Kronofogden..

Kom till en anställningsintervju utan att ha tvättat håret på säg 2 veckor, lukta svett och varför inte oborstade tänder… Får du jobbet då? Skulle inte tro det..

I dagens samhälle behöver man telefon och internet för att söka jobb. Utan telefon kan man för tusan inte enss ringa 112 eller läkare. Det kallar jag nldvöndigt, inte lyx. Och målet är att komma ut i arbeye. Lyx? Schampo och deo är något man behöver. Eller ska man hamna ännu mer utanför när man börjar lukta svett också? Ska man se ut som ett fågelbo i håret? Vet inte hur du gör. Men om mina skor eller jacka går sönder behöver jag ersätta dom. Verkligen ingen lyx. Bara ett drägligt liv.

#63 Eller hur. Det är inte lyx att ha hela kläder, eller att ha vinterjacka så man kan gå ut på vintern. Det är inte lyx att ha skor som inte är trasiga. Det är inte heller lyx att kunna duscha utan att lukta arsel efter två timmar - för ja, det finns de som har så stora problem. JAG har det. Använder jag inte deodorant luktar jag äckligt mycket svett efter bara några timmar. Det är knappast lyx att inte känna sig äcklig eller ofräsch. Dessutom, lycka till att få jobb om man dyker upp på intervjun och ser ut som en uteliggare, har smutsigt hår och luktar röv.

Internet som är snabbt är lyx. Att bara ha internet som klarar av de uppgifter man måste göra är inte lyx. Sen är det inte lyx att kunna ringa 112 heller, eller kunna ringa till olika ställen för att söka arbete.

När jag var sjukskriven och gick på soc så var det dessutom min sociala fobi, min depression och min diagnos som spökade. Jag kunde inte gå utanför dörren vissa dagar, bokstavligen. Dvs, vissa dagar låg jag i sängen hela dagen och orkade knappt sitta vid datorn. Hade jag inte haft dator hemma hade jag inte kunnat studera för att ta igen de poäng som behövdes för att få CSN och jag skulle blivit så isolerad från omvärlden att jag förmodligen hade tagit livet av mig och inte orkat mer. Att kunna ringa min mamma, eller skypa med mina bästa vänner, det räddade mitt liv då.

Dessutom har jag aldrig träffat en enda människa som bara fick 6000:- i lön efter heltidsarbete… När jag hade skitjobb, t:ex städare, tjänade jag minst dubbelt så mycket.

Sen har olika människor olika motprestation. Min motprestation var att överleva, för det var knappt vad jag klarade av. Längre fram blev det att studera deltid, och det var på gränsen till vad jag klarade av. 

Klart det finns folk som går på soc av ren lathet, men det är en extrem minoritet av människor. De flesta människor med förmåga att arbeta väljer det över soc just för att det är inget drägligt liv att gå på soc.

Sen får man inte glömma att bindor ingår i hygien artiklar. Schampo, balsam, tvål, värktabletter, kondomer. Och ja deo, tandkräm, tandborste. Sen finns det ju andra saker för att hålla ett hushåll flytande, rengöringsartiklar, diskmedel, diskborstar, trasor. Visst är det inte jätte dyrt men det är en utgift. Sen behöver man ju kanske inte en ny iPhone eller jättefin dator. Men det är nog knappast lätt att ha någon som granskar och har åsikter på alla utgifter man har. Jag har tur att även om jag knappt får några pengar så har jag en kille som försörjt mig sedan 3månader ihop då vi flyttade ihop. 3200kr är inget man kan leva på men det är det jag får detsamma jag är sjukskriven 50% och "arbetslös men inte arbetsför" på 50%.

Jag tror att hennes ADD påverkar hela situationen väldigt mycket,
gör det svårare att klara av skolan och att få ett jobb.
Hon skriver att hon gått om någon klass 2 gånger, att kalla det att ge upp lätt är rätt hårt mot henne. Även hennes brors hade en liknande diagnos, fast utåtverkande -ADHD. 

Att som person med ADD - som bland annat gäller svårigheter att
koncentrera sig, ha en bror med ADHD som har svårt att sitta still (nedsatt impulskontroll) längre stunder, och en mor som inte riktigt orkar med, låter som en giltig grund för en problematisk hemsituation. 

Såg ni siffrorna på rapport här om veckan, om en 75% ökning av antalet ungdomar i förtidspension. http://www.svt.se/nyheter/sverige/allt-fler-unga-i-fortidspension Där har vi ett verkligt problem. Att personer med funktionshinder inte klarar att prestera på en nivå som omvärlden kräver, är inte sällsynt, det är liksom själva definitionen av det. Att dessa kan behöva ekonomiskt stöd för att må bättre, det kan inte vara så konstigt heller.

Att Sveriges framtid på bred front går och blir förtidspensionerade före sin 25 års dag - jävlar där har vi nått att bita i.

Lycka till Saraa och hoppas det ordnar sig för dig!!

Det står också i artikeln att många blir det trots att det inte behövs. Att man har diagnos är inte synonymt med att man inte kan arbeta eller studera.

Jag eller vi har knappt 2000 till mat och hygienartiklar mm kvar efter det att allt annat är betalt. I ett hushåll på tre personer. Vi ligger långt under socialbidragsnormen men får ingen som helst hjälp eftersom jag har ett jobb. Skulle tex behöva gå till doktorn med min allergi men jag har inte råd.

#68 När jag gick på soc gick jag omkring med en infekterad visdomstand som växte fel i tre månader eftersom jag inte hade råd att gå till tandläkaren. Och det enda personerna på soc sa var "om du går dit, så får de göra en undersökning, och berätta hur mycket det kommer kosta, så får vi göra en bedömning eftersom vi kanske kan tänka oss att betala för det". För att göra en bedömning kostar det 600:-, pengar jag inte hade, och sen visste jag ju inte ens om de skulle betalat för tanddragningen. Herregud liksom. Det är inte att ha ett drägligt liv, så jag förstår vad du menar. Mamma var tvungen att betala för min tandvård för att jag skulle få tanden dragen när jag hade så ont att jag åt 12 alvedon om dagen, grinade hela tiden och inte kunde sova eller äta.

68 jobbar du heltid? Låter konstigt om du tjänar så lite pengar att ni lever under existensminimum och ändå blir nekade.

#70 nej deltid 78% pendlar tio mil till jobbet på oregelbundna tider så bilen kostar ca 1500 i månaden.

För att få bidrag av soc måste man stå inskriven på arbetsförmedlingen och söka jobb varje vecka/månad och meddela de sökta jobben till AF. Du måste OCKSÅ ha en 100% praktik - alltså måste du lägga ner pengar till buss för att ta dig dit - men det kan soc ofta bidra till. Vill du inte ha praktik måste du gå på miroi. Vuxendagis i princip. Du måste ju börja någonstans eller hur? Så att få tag i 500 kr en månad för att ta dig till och från jobb för att sen nästa månad få lön och betala buss med lönen ska inte vara allt för svårt :) Jag var arbetslös i 1.5 år innan jag fick jobb och det är bara deltids jobb, vikariat. Du får nog prioritera i din situation och minska ner kaninerna och sluta föda upp när man inte har boende eller ekonomi för det. Om en kanin kräver veterinär kommer du inte kunna hjälpa den eftersom du saknar pengar? Räcker med 1-2 kaniner tills du får koll på ditt liv om du inte kan sluta helt. :) eller är du helt djurfri kan man sova hos kompisar ibland eller pojkvän om man har det. Med tanke på att du får USA resan betald av dina föräldrar (?) borde du hjälp att få pengar till busskort om det är problemet :) du fick även resa till Dalarna Luleå och Spanien betald x antal gånger förr. Får du inte hjälp med boende så är det ganska kört att få bidrag alls annat än 3000 från AF. Man får bara bidrag från soc (om man bor hemma som dig) om din mamma har minimum inkomst/saknar jobb och din mamma/pappa är skyldig att försörja dig tills du är 23 om du själv inte kan (skit fånigt för man är ju vuxen när man är 18). En fråga varför bor du inte hos din pappa?

#72 Ja det är något man måste tänka på.

När man går till soc måste man visa kontoutdrag, ibland för flera månader bak i tiden. Sen måste man även förklara vad man gjort. Säger man att man rest till USA fram och tillbaka på semester (och det räknas det som) så får man inga pengar eftersom de räknar in den summan man gjorde av där i sina uträkningar. PGA jag åkte till London sommaren innan jag sökte soc, en resa som för övrigt var en födelsedagspresent samt hade bokats många månader innan när jag hade en inkomst, så räknade de med de pengarna i sin kalkyl och kom fram till att hade jag inte använt de pengarna på att åka dit hade jag haft pengar = jag fick inte ett öre. Fören flera månader senare. De är stenhårda när det gäller sådant.

Bara flygresa fram och tillbaka till USA borde ju gått på minst 10 000:- och det är en månads försörjning = de skjuter upp att man får soc minst en månad.

#72 Fel där, föräldrar har bara skyldighet att försörja barn som bor hemma o går i skola, grund/gymnasium. Även högskola/universitet om man bor hemma o är under 20 år, om jag inte minns fel.

#74 De har försörjningsplikt tills dess att barnet är 21, under förutsättningen att barnet studerar. Detta gäller bara när barnet bor hemma, som du skrev :)

#66 Jag håller med att det finns en del svårigheter, som inte har med att göra att det bara är att "skärpa sig". Jag kan ju tycka att en del här har gått väl hårt åt den här flickan. 

Sedan behöver TS inse att hon behöver ta hjälp av sin omgivning för att ta sig framåt och då i form av struktur och viktiga steg. Sedan kan man inte ha så mycket djur om man ska ta sig ut i vuxenvärlden, det blir alldeles för tungt. 

Det viktigaste är att TS skriver eller tar ett samtal med mor, så att de börjar att kommunicera!

#63, 64: Ingen kritik, jag är bara förundrad över att jag levat, och tydligen i många avseenden fortfarande lever, under existensminimum.

77 vad menar du? Äger du endast tvål och går med trasiga kläder? Sitter du på nätet någon annanstans och äger du ingen telefon?

#78: Du kanske skulle kalla mina kläder trasiga, vad vet jag? Jag drar gränsen för otjänlighet när kläderna inte längre skyddar mot skavsår och skador vid aktiviteter. Därutöver fogar jag mig motvilligt i konvenansens krav att vissa kroppsdelar bör hållas täckta. Många dagar klär jag mig inte alls utöver T-shirt och morgonrock - bara om jag ska vara utomhus någon längre stund eller behöver täcka delar som konvenansen anser att man inte ska visa upp. Numera har jag faktiskt 3 par praktiskt taget hela (låt vara många gånger lagade) byxor och ett par begagnade vinterkängor som bara är ganska mycket för små, så jag kan framträda i vilket sällskap som helst utan att genera någon. I alla fall utan att genera någon vars omdöme jag bryr mig om.

Diskmedel funkar som både tvål och schampo och är avsevärt billigare och drygare, men numera kan jag kosta på mig tvål också. Jag äger varken dator eller telefon, utan har tillgång till dessa genom jobbet. Jag har mat alla dagar och till och med råd att hålla uppåt 14 °C inomhus så länge det inte blir för många minusgrader ute!

Men varför undrar du det? Det är inte synd om mig och jag har ingeting att bevisa, jag blev bara förvånad över något jag inte visste.

Diskmedel kan inte jag anvönda. Det torkar ut både mitt hår och kropp. Men gött att det fungerar för dig. Jag blir dock förundrad över att du har jobb men inte pengar?

Jag blir förundrar över att så många faktafel på slutet ej blivit korrigerade.

#74 av vallhund; Försörjningsplikten för föräldrar upphör vid 18 årsdagen och kan förlängas som längst till dess att "barnet" fyller 21 år under förutsättning att barnet studerar på som högst gymnasienivå. (Föräldrabalken, 7 kap 1§)

#72 av Underbarn  "För att få bidrag av soc måste man stå inskriven på arbetsförmedlingen och söka jobb varje vecka/månad och meddela de sökta jobben till AF. Du måste OCKSÅ ha en 100% praktik - alltså måste du lägga ner pengar till buss för att ta dig dit - men det kan soc ofta bidra till. Vill du inte ha praktik måste du gå på miroi. Vuxendagis i princip."

Stämmer inte heller. Det kan stämma och vara korrekt i vissa fall, men det handlar om individuella bedömningar och är inget "måste" så som du formulerat det. Vissa anses sakna arbetsförmåga och får försörjningsstöd då försäkringskassan ej ersätter dem. Vissa personer arbetar deltid men ej tillräckligt för att få tillräcklig inkomst för att nå upp till normen, det kan även finnas andra orsaker. Det föreligger inte heller något krav att delta 100 % i praktik eller sysselsättning, socialtjänsten kan kräva detta för studenter som söker försörjningsstöd under sommaren, i vissa fall har arbetsförmedlingen detta som krav, men det är inte ett absolut krav som socialtjänsten har. Det vore inte ens rimligt, då det ofta är svårt att få fram praktikplatser.

Att föräldrarna ej har försörjningsplikt lagstadgat, hindrar ej att de ibland ändå praktiskt blir det då socialtjänsten bedömer hushållets situation, ej individens som regel, därför kan ofta fickpengar ges, men ej ersättning för boende. Det går ibland att komma runt detta genom att teckna kontrakt om att hyra ett rum i andrahand, dock brukar detta ofta fordra att barnet har bott hemifrån för att avtalet skall anses rimligt och giltigt.

Rent generellt bör att tänka på att endast för att det varit på ett visst sätt för dig eller en person du känner så är det ej säkert att samma regler och förutsättningar gäller även för andra.

#74 inte alls fel i min kommun iaf. Jag är 20 och får ingen ekonomisk hjälp till boende/hjälp att få lägenhet för jag är under 23. Jag pluggar inte längre/gått klart skolan. De sa iaf att min mamma är skyldig att hjälpa mig med boende och ev försörjning tills jag är 23 :S jag får pengar från försäkringskassan genom AF istället. Fick en slant från soc som skulle gå till "hyran" eftersom mamma lever på existens minimum. Jag bodde hemma vid det tillfället men jag har inte bott hemma de senaste 5 åren annars och skulle inte få något mer bidrag till boende om jag flyttade. Isf fick jag söka om bostadsbidrag genom försäkringskassan :) #73 precis. DESSUTOM drar de av varenda krona som kommer in på plus i kontot. Sara om du exempelvis säljer en kanin och får 300 kr på ditt konto - dras det av från soc! Så du kommer inte vinna något alls på att sälja kaniner så långe du får bidrag från soc :/ Tillägger att du inte kommer få mer än ca 1000 i månaden från AF tills du är 20 eftersom du inte gått klart gymnasiet. Har du fullständiga betyg får du dock 3000 :) (om du bara skriver in dig på arbetsförmedlingen) #81 ja de som KAN jobba alltså. Som inte mår psykiskt dåligt eller annat men den "info" jag skrivit så har iaf JAG det med min kommun… Jag får tex inte bara sitta hemma utan att ha något aktivitet eller söka jobb om jag ska få pengar från soc eller AF/försäkringskassan. Jag är 20 och arbetssökande med fullständiga betyg. Nu har jag dock jobb på deltid och har inte soc. :)

Underbarn; men det är ingen fakta, utan något som gäller dig. Hade du flyttat hemifrån och haft egen försörjning och därefter förlorat denna hade du fått ekonomiskt försörjningsstöd för att täcka hyra och andra kostnader. Däremot får du ingen hjälp att flytta hemifrån, det är som sagt en helt annan fråga. 

Varför skulle du få ekonomiskt försörjningsstöd om du får ersättning från arbetsförmedlingen/försäkringskassan? Ekonomiskt bistånd från socialtjänsten är tänkt att vara den absolut sista utvägen, för de som verkligen behöver hjälp, det är det många verkar ha missuppfattat. 

Min fråga till dig är varför du inte arbetar/studerar?

82 ni måste ha missförstått. Det gäller hela Sverige, hur länge föräldrar är försörjningsskyldiga. Och som moa skriver är det olika krav beroende på vem bidragstagaren är. Vissa har inga krav alls mer än att skicka in papperna i tid.

#83 var sista frågan till mig? (Ändrade mitt inlägg och såg ditt inlägg nu) jag har pluggat klart gymnasiet. Därför pluggar jag inte. Jag jobbar 50%. Jag skriver om mina tidigare erfarenheter jag haft under de 1.5 år som jag gick arbetslös :) jag påstår inte heller att det är ren fakta men så är det i min kommun, med mina förutsättningar. Jag fick bidrag från soc trots AF men enbart en slant till mat/hyra vad du nu vill se det som - för att min mamma är sjukskriven/har för låg inkomst för att hon ska kunna försörja mig på egen hand när jag är vuxen. Jag bodde inte hemma mellan jag var 15-18 och under ett kort tillfälle "bodde jag hemma" (stod skriven där iaf) som 18-19 åring men jag flyttade hemifrån och fick ändå inte någon hjälp från soc. Fick 4000 från försäkringskassan det var allt jag hade att leva på trots hyra. Soc sket i det och tyckte jag skulle flytta hem till mamma i så fall. Men 4000 (3800 r att vara exakt) är kanske en normal summa :) Jag gick till soc enbart 2-3 månader därefter har jag haft ströjobb :) jag VILL absolut INTE "leva" på soc det är INTE kul och inte värt det alls. Kontrollfreak är dom… #84 ja kanske… Tycker det är orättvist och konstigt att alla har olika krav (om man inte lider ut av något som man begränsas av!)

Underbarn; du har i dina två senaste inlägg presenterat det du skrivit som fakta, när det är grundat endast på din egen erfarenhet och tolkning så bör du framhäva detta tydligt. Detta för att undvika missförstånd och att människor feltolkar din text.

Flyttade du hemifrån utan att ha en långsiktig försörjning uttänkt? I sådan fall kan jag helt förstå och sekundera socialtjänstens beslut. Allt beror på förutsättningar. Att som 18-19 åring bo hemma, det är inget konstigt, framför allt inte när man saknar egen försörjning. 

Det är viktigt att se till helheten, samhället i stort, de individuella förutsättningarna samt övriga faktorer när man söker eller beslutar om ett eventuellt försörjningsstöd. Det är tänkt att vara en sista utväg, ej den första som sagt.

85 det är inte orättvist. Alla har olika förutsättningar. Man kan inte ha lika krav på alla. Däremot är kraven lika för människor i samma "grupper".

Tack Moa för rättelse av åldern!

Nu vill jag INTE dra upp någon diskusion igen utan bara säga att det har löst sej å att jag får försörjnings stöd från soc nu. 

Dom brydde sej inte om att jag hade kaniner heller för den delen..

Skönt att det har löst sig!