Relationsångest?
Kommer bli svårt att formulera det här rätt för det är så mycket. Men ska försöka.
Bra att veta är att jag hade en upplevelse när jag var 10-11 som fått mig förknippa sex, relationer osv med något dåligt. Hade extremt mycket ångest över allt sånt efter det, och även om jag pratade med min mamma om det ofta så hade jag alltid ångest. Det har avtagit mer och mer under åren och nu är jag 16, men tror fortfarande lite av paniken av det där sitter kvar. Har insett att jag har lätt för att börja gilla folk, men när det börjar närma sig att det blir allvar så får jag verkligen panikångest och tar avstånd igen. Vilket är jobbigt.
Till saken saken. Det finns en kille i min klass. Har sedan han började för några år sedan alltid gillat han lite. Men har alltid varit för feg för att göra något. Jag är väldigt blyg och osäker. Men för några månader sedan sa jag det till honom via sms för kände att jag ville. Efter det var det lite svajigt och awkward mellan oss men sakta växte vänskap fram. Han är väldigt empatisk och bryr sig om alla. Och jag har fått reda på så mycket saker om honom nu. Han har verkligen haft en jobbig uppväxt och har en psykologisk diagnos. Han har det fortafarande jobbigt. Men under de månader vi pratat har en stark vänskap växt fram och vi har blivit som bästisar. Vi förstår varandra, bryr oss om varandra och tänker likadant. Vi har träffats några gånger utanför skolan men offtas umgås vi genom sms. Jag hade accepterat att jag skulle gilla han men att han aldrig skulle gilla mig tillbaka.
Men så en dag så blev han arg över en sak jag gjort. Det blev en så stor grej kring allt och det var absolut inget alvarligt. Men vi bråkade länge över sms och jag var förkrossad, ville inte förlora honom för han har fått mig må så bra. Så helt plötsligt säger han att det är synd att det blev såhär för han hade börjat gilla mig mer än en vän. Han var också jätteledsen för han ville inte bråka för jag betyder så mycket för honom. Jag är det bästa han har.
Så vi löste det vi bråka om och blev sams igen. Han undrade om något skulle ändras nu när han berättat att han gillar mig. Jag svarade nej för trodde inte det skulle göra det. Sedan skrev han att han trodde jag börjat gilla han mindre, att vi bytt roller lite. Och jag tror han har rätt, jag tror jag börjat gilla den vänskap vi har mer än att gilla honom mer än en vän. Och jag sa det, jag sa att jag inte vet riktigt längre. Men att jag inte var helt säker.
Han fråga om det fanns någon chans att det kunde bli något mellan oss i framtiden, inte nu när vi går i samma klass (bara denna termin kvar), men efter det. Svarade kanske men att vi ska börja träffas mer på riktigt.
Men nu har jag sån ångest, inte alls kul att prata med han längre över sms. Får bara ångest. Att smsa med honom har varit det bästa jag gjort i flera månader. Men nu när jag vet att han gillar mig får jag ångest. Antar att jag är rädd över något? Tanken på att träffa honom och prata ger mig ångest också. Hur kan något som känts så bra i flera månader, ändras över en natt? Får panik för vill inte känna såhär.
Jag kan prata om allt med honom, men kommer krossa hans redan svaga hjärta om jag säger att jag får ångest över det här. Jag är i princip allt han har. Vet verkligen inte hur jag ska hantera det här. Varför blir jag rädd och får ångest så fort det börjar bli allvar? Press från att göra bra ifrån sig på skolan hjälper inte heller, ångesten bara staplar sig.
Ville mest skriva av mig, men om någon orkade läsa och har tankar. Skriv gärna!
//Nike
![[Rhodugune]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Hejsan, det är klart det känns läskigt, att du får ångest, du trodde att det inte kunde bli någonting av det du kände.
Men att du blir rädd har inget med vad du känner för honom, den osäkerheten kommer från vad du har varit med om och för att det klart är läskigt och att man känner sig sårbar när man tycker om någon så mycket som du gör, så mitt råd är att ändå prata med honom.
Du är ju rädd för att du bryr dig om honom, säg det, att det har med att göra vad du har varit med om, att du inte vet hur ni ska gå vidare i det här, vad vill han, vad vill du? för att ni ska ha det bra ihop.
Våga prata om det, så kommer ni att komma varandra ännu närmare. :)
Du verkar vara en så fin och känslig tjej, en väldigt bra person, som verkligen bryr sig, det är därför du mår så dåligt, vad stolt över det, att du så naturligt känner så mycket kärlek och en stark önskan att vara rädd om honom, du förtjänar att må bra, få tillbax den härliga känslan över att ha honom nära.
Många tror att man ska kunna läsa varandras tankar och så, att det verkligen visar att man älskar varandra, jag tror jag inte på, styrkan ligger i att verkligen kunna prata med varandra, att våga vara sårbara ihop, öppna sig, lita på att man i sitt sårbaraste är trygga i varandras händer.
Det är underbart att ni verkar ha så mycket gemensamt, att ni har så mycket förståelse för varandra, men i grund och botten är två olika personer, med olika upplevelser med i baggaget, på gott och ont, så ni kan aldrig se saker på precis samma sätt alltid, ända lösningen är att prata med varandra om vad ni känner och tänker, så att ni vet vad som är rätt för er båda.
Han är säkert också rädd, han verkar också vara en fin kille, hur ska han tycka att det är nåt som är fel när det är på grund av hur mycket han betyder för dig som du är rädd att göra fel och såra honom, skulle du tycka att det var fel av honom att känna så? :)
Lycka till, jag hoppas verkligen att det löser sig, ni verkar vara så gulliga och som att ni har något speciellt tillsammans som är värt att vårda och kämpa för, kramen.
Tack för att du tog dig tid att svara. Jag skrev till honnom igår hur jag kände. Han fick panikångest tror jag, han skrev att han viste jag skulle få skuldkänslor, men att han ville säga ändå. Han sa att han skakade och hade gråtit tills han spytt flera gånger. Jag bröt ihop totalt och kände att jag inte klarade av mer. Föreslog en paus, vilket han inte ville men han sa okej för min skull. Så vi har en paus.
Nu är det bara så att jag jag mår så dåligt över att jag lyckas förstöra det som fått han må bra. Han sa att han har en jobbig period igen så därför han reagerar så starkt på allt. Och jag vill inte lämna honom ensam nu när han har det jobbigt, men har inget annat val.
Allt är så komplicerat och jobbigt. Hoppas att det blir bättre med en paus och att allt löser sig. Annars vet jag inte bad jag ska göra :(
//Nike
Ni kanske kan börja om som vänner, och försöka strunta i det där med kärlek i alla fall för nu. Det verkar som att ni båda uppskattar varandras vänskap.
/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus
Usch, låter som en jättejobbig situation för dig/er. :( Är inte lätt när känslor är inblandade, det kan jag skriva upp på. Men….dum fråga nu kanske….varför ses ni inte och pratar om det istället för via SMS? Det kan sååå lätt bli missförstånd via skrift och jag får känslan av att ni egentligen vill umgås men kanske inte riktigt vågar? Eller har jag fattat totalt fel då?
Kanske du kan träffa honom ute? Ta en promenad eller så, prata lite allmänt bara och se hur det känns. Att se någon öga mot öga är nästan alltid det bästa du kan göra för då kan du se hur hela kroppen reagerar när han pratar med dig. Jag har själv gjort ett misstag med att ta allvarligare diskussioner via SMS i min senaste relation och ja…det slutade i katastrof. :/ Jag säger INTE att det är så för er!!!! Menade bara att det kanske underlättar att förstå varandra om ni sitter öga mot öga. :)
Jag har velat prata om det här öga mot öga, men han vill inte för han säger att han bara kommer börja gråta. Men vi ska prata. Men nu har vi paus och tror det kan va bra. I alla fall för mig. Hoppas bara att han inte har det allt för jobbigt :/
Och ja, fortsätta som bara vänner låter bra.
//Nike
Bara en tanke: han kanske behöver få gråta tillsammans med någon? Klart du ska respektera hans önskemål om att inte ses, tänkte mer att du kan ju alltid föreslå att han får gråta hos dig om han vill.
Kände för en liten uppdatering om det är någon som undrat hur det gått. Det har gått ganska lång tid med både uppgångar och nedgångar från bådas sidor. Men vi har bara kommit närmare varandra av allt och förstår varandra ännu mer nu. Vi verkligen pratar om allt och det känns så tryggt. Vår relation är verkligen speciell och jag vet inte vad jag skulle göra utan honom ❤️
//Nike
Ännu en uppdatering. Saker blir bara bättre och bättre, och vi har nu varit officiellt tillsammans i över en vecka. Alla motgångar vi hade gjorde bara vår relation starkare, så är nästan glad de fanns där. Så glad att allt löste sig och blev bättre än bra ❤️
//Nike
Starta ny diskussion