Hur tolkar man det här ?
Träffade en man en kväll som var god vän till det sällskap jag var med. Blev blixtförälskad vilket är mycket mycket längesedan. Har levt singel i väldigt många år men har längtat länge. Hade efterfest hemma hos ett annat par och älskade med mannen jag träffat i flera timmar och upplevde vad jag tyckte en häftig förälskelse. bestämde på hans förfrågan att träffas igen och utbytte adresser och tel.nr. Mannen ringde upp mig dagen efter, lika glad och trevlig som kvällen innan. Föreslog att vi skulle träffas i veckan. Jag ringde upp honom två dgar senare då han sagt att jag kunde ringa honom också. Vi kom fram till att eventuellt ses dagen efter och att han skulle höra av sig under eftermiddagen. Mannen ringde aldrig och det är nu drygt en vecka sedan. Hans vänner har berättat för mig att han kan underlåta att hör av sig även till dem men de har känt varandra väldigt många år och har vant sig. Han har tidigare varit gift och har vuxna barn och är i övre medelåldern precis som jag. Vad gör jag ?…Är jag dumpad eller ?
![[Sajberlena]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Ring och fråga honom!
Ring upp honom och fråga precis som du gör här - jag vill bara veta om du dumpat mig så jag slipper fundera eller om du fick tillfälligt förhinder att höra av dig. Begär att han ger dig klara besked!
Usch så sorgligt….klart Du kan ringa..Men ?? Jag har inget råd att ge..Hoppas det löser sig. KRAM på Dig.
Absolut. Fråga honom!
Jag hade lagt ner det. Visar han redan så tidigt att han inte är berädd att ta sig tid, tror jag det är ett dåligt tecken.
Men om det verkligen känns rätt kan du som de andra säger alltid fråga honom.
Vissa karlar är riktiga sendrag och måste tänka och stöta och blöta sedan ringer dom. Andra skiter i det. Jag skulle skita i den här gubben och inte ringa upp honom. Jag tycker att han uppfört sig barnsligt och ouppfostrat och någon mamma som ska försöka uppfostra en medelålders man vill du väl inte bli. Jag blir så arg på sådana där….grrr…
Jag kan ju bara utgå från mig själv och hur JAG skulle ha gjort.
Jag har aldrig jagat en karl i hela mitt liv, och skulle aldrig drömma om något så dumt. Vill han ha mig, så vill han inget hellre än att vara tillsammans med mig. I synnerhet i början av förälskelsefasen, det är ju då det är som viktigast att träffas så mycket som möjligt.
Jag har en sjukt svår stolthet, den hindrar mig från mycket, men jag slipper tappa ansiktet.
#5 håller med dig till fullo. Har själv varit i den sitsen för många år sedan, men inte nu när man har blivit äldre. Man lär sig av sina misstag och fel.
GRRRRRRRRR
Starta ny diskussion