Våga ge ett nytt försök?
Hej! Det var ca en månad sedan jag skrev om att bli utelåst. Han förstod hur fel han har gjort och vi har pratat om precis allt som var problem i förhållandet. Om hans svarsjuka och att jag inte kände mig trygg när han höll på som han gjorde. Känns skönt att berätta allt för honom och han har sökt hjälp för sitt beteende och tar tag i sin ADD men terapi och medicinering. Han har lyssnat utan att på något sätt anklaga mig och förstod varför jag lämnade honom, att han förlorar den han älskar på grund av sitt beteende. Nu när han gör allt detta känns det bra att ge honom en chans till. Men har sagt att jag lämnar honom helt om han går tillbaka till sina gamla vanor och det är han medvetenhet om. Vi kommer då börja om från början och ha våran distans på 50 mil. Sedan om 6 månader funderar jag på att flytta upp igen för att studera men då skaffa eget boende och ta förhållandet där efter. Är jag dum eller något som dom flesta hade gjort?
Jag hade aldrig förlåtit en man som bytte lås när jag var på jobb för ett litet gräl. Hade inte kunnat lita på honom.
Svårt…mycket svårt.
Tycker man skall ge alla en ny chans men det är lurigt. På så vis kan det tolkas som om du accepterade hans gamla beteende.
Jag hade nog inte heller förlåtit, men känns det bra för dig så ska du såklart köra på. Gör det som du blir lycklig av, men stå på dig ifall han börjar gå tillbaka till sitt gamla jag.
Om du skall ge honom en ny chans tycker jag du väljer rätt vid att ha eget boende så du inte risikerar något igen. Jag skulle i din sits inte våga bo med honom igen så himla snabbt ochg långt mindre att jag skulle gjort mig beroende av denna vid att flytta in i dennas lägenhet. Och om det ens skulle komma på tal att flytta tillsammans en gång i framtiden hade jag i din sits satt som krav att vi då skulle flyttat in i MIN lägenhet så att om någon skulle vräkas vid ett gräl hade det i så fall varit han och inte jag. Jag hade inte ställt mig lagom till hugg en gång till för en som gjort såhär en gång mot mig. Dock är jag inte alls främmande för att ge någon en andra chans, men en andra chans skulle varit på mina villkor då en sådan situation du beskrivit var en rätt allvarlig grej och inte bara en liten utskällning eller krossa en tallrik mot golvet; alltså, eget boende för min del och om ens flytta tilsammans i framtiden skulle han fått flytta in hos MIG och inte andra vägen om. jag hade inte ens accepterat att skaffa ett nytt boende tillsammans utan jag hade begärt att denna flyttat in hos mig så en osäkerhet om denna har eller inte har rätt att vräka ut mig vid ett normalt gräl inte ens skall finnas.
//Rita, sajtvärd på Husmorstips, fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg, bloggen och min hemsida.

Han tar tag i sina problem, så why not :) Funkar det inte så har han fått en chans och du kan gå vidare då.
#5 Så känner jag med. Men att jag har eget boende där uppe och sedan ta det där ifrån. Då har han 6 månader av egentid med terapi och vi pratar dagligen. Tror vi bägge behöver den tiden från varandra. Går han tillbaka i sitt beteende så har jag eget boende, studier och ingen beroendeställning till honom. Nu har han lång tid på sig att visa tillit. Går de inte lita på honom kommer det dyka upp innan vi bor ihop igen. Går ju bo hos varandra fram och tillbaka många år.
Känns som om du har en plan och att du kommer hålla dig till den. Önskar dig all lycka!
Så länge du inte flyttar ihop med denna människa i den närmaste framtiden ser jag inte vad som skulle vara så farligt. Se till bara att ha en ordentlig plan. Flytta inte ditt pga honom utan för att du har en plan med skola eller jobb, något som du verkligen vill ha.
Jag var velat utbilda mig till detta i ca 10 år men efter gymnasiet och högskoleprov räckte inte betygen. Det finns flera olika vägar att gå men mina betyg har inte räckt tills jag äntligen hittade en väg för ett tag sedan. Det var bara en ren slump att utbildningen var i närheten av honom. Hade den varit på andra sidan Sverige hade jag gjort de.