Jag vet inte om detta är okänsligt på något sätt, men borde du inte kunna ställa typ ett ultimatum? Att han antingen får skärpa sig och börja hitta på saker eller så tar det slut, helt enkelt. Jag vet att det inte är lätt att bara sluta vara blyg men samtidigt är det rätt många som aldrig tar tag i sin blyghet och det blir ju alla lidande över. Ibland kan det behövas lite "tvång" för att en blyg person ska börja bygga upp sitt självförtroende och inse att det inte är läskigt. 

Dessutom är det taskigt att börja dra upp sina egna problem när du försöker prata om ert förhållande och om dina problem. Han verkar ju inte föreslå någon lösning eller föra diskussionen vidare utan verkar snarare säga "buhu det är så synd om mig tyck synd om mig". I så fall får du väl föreslå att han får gå och träffa en psykolog eller något. Jag tycker inte du ska behöva stå ut med det där och det är faktiskt även hans ansvar att ändra på sig.

Jag fastnade lite på dina rader

_ "…70 mil bort och har då sagt åt honom att han ska följa med…" _

Inte "vi har pratat om att flytta tillsammans" eller "jag vill att han ska följa med", utan du har sagt åt honom!

Du inser att 70 mil är väldigt långt va? Att han, om han följer med dig, lämnar allt för något han i stort sett inte vet ett dugg om. Han lämnar alla han känner, utom dig, inklusive sn familj. Eftersom ni går på gymnasiet antar jag att ni inte är så gamla. Och han har sina egna problem, som blyghet. När är blyghet som värst? Jo, i nya situationer och tillsammans med människor man inte känner. 

Av hans kommentarer att döma har han väldigt låg självkänsla. Och du har dina egna problem. Det är fantastiskt att ni har funnit varandra och älskar varandra, men jag tror att ni behöver hjälp att komma framåt tillsammans. För målet måste ju vara att ni båda ska må bättre!!!

Lycka till!

#2 Håller med. Att flytta så långt är nog i de allra flesta fall ganska fel när man är så ung och går gymnasiet och fortfarande bör bo kvar hos sin familj. För din del är det ju annorlunda eftersom du flyttar till din pappa. Men skulle jag vara killens mamma skulle jag vara enormt emot ett sådant projekt.

Fel ordval av mig, han har sagt att han han vill följa med och jag har sagt till honom att det är något väldigt stort… Hans mamma har ingen kontakt med honom så det är inte riktigt ett problem och båda hans syskon flyttade långt bort innan de började tvåan precis som det är planerat nu med honom också.. 

Ett stort problem är det att han säger att han ska följa med och att det är det han vill, men han gör inget för att stärka vårat förhållande och drar sig bara tillbaka på den punkten.. 

Jag har vänner dit vi ska flytta som jag är ganska säker på att han skulle trivas med, men saken är den att han bara vill umgås med mig ensam.. Han vill aldrig vara med mig och mina vänner eller bjuda med mig att vara med hans vänner.. Så jag tror det kommer vara svårt att få honom att vara med mig och dessa vänner på det nya stället..

Du är kanske inte redo att ha ett förhållande, inte han heller, utifrån hur ni beter er. Du mår dåligt, och borde jobba på att å bättre med dig själv. Han borde jobba med sin låga självkänsla och brist av "mod" att leva livet utanför sitt pojkrum, men han är kanske introvert och det ska också vara okej- men du är uppenbart inte okej med det beteendet, jag tror inte heller det är bra för dig, så som du beskriver att du själv mår.

Om inte annat får du bli mer självständig och sluta hänga i hans rum hela tiden med honom,. Vill han inte hänga med dina vänner, så får du hänga mer med dina vänner istället. Dela upp tiden mellan dem. Du vet…som alla andra gör. Jag älskar att umgås med min pojkvän men vi kan inte umgås _hela_ tiden. Ibland umgås vi tillsammans med hans eller mina vänner, ibland umgås vi tillsammans, men lika ofta umgås vi på tu man hand med våra egna vänner eller gör våra egna saker. Detta är en viktig sak att kunna göra i ett förhållande- att man ska gilla att umgås, såklart! Men även att kunna göra saker på varsit håll. Eftersom man inte kan dela alla saker. Han verkar vara introvert, du verkar vilja leva mer utåtriktat, umgås med vänner.

Låt honom vara den han är. Tvinga inte på honom på dina vänner. Det kommer, när han är bekväm med det.
Men ja…