Ditt förtroende och din tillit till personen har ju blivit sårad. Skulle säga att det kan ta ett bra tag att komma över sådana känslor och ibland kommer man aldrig över dom.

FÖr mig tod det lite mer än två år att komma över det När jag råkade ut för det

#1 Jag hoppas att så inte är fallet, att man kanske aldrig kommer över det.

#2 Hur klarade du av det? Hur hanterade du de dåliga känslorna som dök upp om det var så för dig?

Vill säga att dels ska du inte skämmas för dessa känslor och sen ska du inte skynda på någon process för att acceptera det som skett.

Jag har aldrig lyckats komma över otrohet.

#3 Jag träffade en kille som verkligen gjorde allt för att jag skulle kunna lita på han, tillslut började jag lita på han

#3 man är ju tillåten att vara sårad. Och det kanske man aldrig kommer över. Sen undrar jag om det är något att sträva efter att komma över fort? Låt det ta den tid det tar.

#6 Ah, okej men då lönar det sig kanske inte att fråga dig om hur du kom över det ifall du blev ihop med någon helt annan kille. Jag är fortfarande ihop med den som var otrogen mot mig. =/

#7 Nej, men jag tycker att det bara blir värre och värre och jag förstår inte varför det blir så här. Det är så otroligt tungt och jobbigt.

#8 då kanske det bara är att acceptera och göra slut om du mår dåligt över det. Finns inget som säger att man ska plåga sig igenom ett svek.

#9 Skulle helst inte vilja göra slut. Jag vet att han och jag kan få det väldigt fint tillsammans om jag bara lyckas ta mig igenom det här. Han går redan i terapi och jobbar mycket med själv så kanske jag borde göra likadant.

#10 men är det värt smärtan? Om du ändå känner att det inte känns bra och att du kan acceptera? För detta sveket kanske du aldrig kommer över och går och mår dåligt över. Och så blir förhållandet lidande.

#11 Det är därför jag undrar om det finns några som har tagit sig igenom otrohet och hur de har lyckats. =/

Jag vet inte vad jag ska göra men jag ska ringa imorgon och fråga mig för om jag kan börja gå till någon psykolog. För jag tror inte att jag klarar av det här på egen hand.

#12 jag kan säga att jag råkat ut för otrohet. Samma kille kom krälandes tillbaka flera år senare och ville vara otrogen med mig. Jag sa stopp och belägg. Du gör hur du vill, men du är värd bättre.

#13 Huruvida jag är värd bättre kan ju diskuteras.

Men ja, får se hur det blir. Han vill gifta sig med mig, skaffa barn med mig och flytta hit genast om jag bara sa ja. Jag kan dock inte säga jag till någotdera av det eftersom jag mår inte bra just nu.

#8 då blir det svårt

Parterapi?

#15 Minst sagt. =/

#16 Vi bor inte i samma land så det skulle inte riktigt fungera i praktiken.

#14 varför skulle du inte vara värd lika bra som alla andra? Ditt egenvärde borde du höja. Vad gör det för skillnad med att han vill gifta sig, skaffa barn och flytta om han visar det med att göra tvärtom? Med att vara otrogen.

Är ni tillsammans ännu? 

För mig tog det hårt, men efter pratat mycket och tog till partnerrådgivning för lite vägledning så har det gått bra. Det tar tid det är tilliten som behövs och man måste fundera ut kommer jag verkligen lita på h*n igen? Utifrån sitt svar så får man jobba där efter.

För det första så är alla värda att ha en partner som är trogen. Det spelar ingen roll vilken slags människa man är eller vad man har gjort tidigare. Alla förtjänar den respekten från någon som säger att de älskar en. 

Sedan över till själva frågan 🙂. Det är svårt att ta sig igenom ett svek, det kommer att ta tid och det måste det få göra. Det bästa är om både du och han är medvetna om det. Du ska känna att förhållandet går i en takt som du är bekväm med, han ska inte trycka på och kräva att du ska vara redo tidigare eller att känslan av att bli sviken ska gå över på ett par månader. Tillit är något man förtjänar och när man har tagit bort all den tilliten man skapat genom att vara otrogen så får man börja om från början och bygga upp den på nytt. 

Samtidigt så är det viktigt att den som är utsatt för otrohet men samtidigt vill gå vidare i förhållandet inser att om förhållandet ska funka så måste man till slut släppa taget om all bitterhet och alla sårade känslor. Vill man gå framåt i förhållandet så kan man inte hålla det  över sin partner i alla evighet. Man måste kunna förlåta och inte bara säga orden utan faktiskt mena dem. Det går inte att du i all evighet ska ta upp att han har varit otrogen så snart ni grälar tex. Utan väljer man att förlåta så väljer man att stryka det misstaget och lämna det i det förflutna.

Jag skulle aldrig klara det, jag är för långsint när det gäller sådana saker. Så när min parter var otrogen så var det självklart för mig att lämna förhållandet för jag känner mig själv så väl så jag vet att jag aldrig skulle kunna släpa det helt. En liten del skulle alltid ligga och gnaga någonstans i bakhuvudet och det innebär att vi inte skulle kunna ha ett fungerande förhållande, för tvivlet skulle alltid finnas där från min sida. Men även om det var självklart så var det oerhört svårt. Jag kan fortfarande så här ett par månader senare känna att jag saknar det vi hade, att jag saknar honom.

Jag kom över det efter kring ett halvår. Jag orkade inte älta otroheten mer helt enkelt. Försökte intala mig att det var ett misstag, att han var dum och osäker och att det inte skulle hända igen. Förhållandet kraschade dock efter knappt ett år pga att han inte kunde förlåta sig själv, även om jag hade gått vidare och var beredd att blicka framåt. 

Försökte prata med honom om otroheten i början men han började bara gråta och det slutade med att jag fick trösta honom istället för tvärtom. Nej, det gick helt enkelt inte att gå vidare pga honom och hans skuldkänslor, men en själv kan gå vidare ganska snabbt :)

Jag har svårt att se att jag nånsin skulle komma över om min partner var otrogen. Tilliten skulle vara borta och jag är rädd att det skulle vara för alltid.

Värt att läsa:

http://www.hd.se/mer/inpa-livet/2015/02/23/laila-dahl-relationen-kan-lakas-efter-otrohet/

Är det smärtan över sveket eller är det rädslan att han ska göra om det som är värst?

#18 Eftersom jag har också gjort misstag. Visserligen låg jag inte med någon men jag tillät att ett par killar kysste mig. Det var ett så otroligt kaotiskt förhållande. Jag misstänkte honom för att vara otrogen och vi bråkade en massa vilket ledde till att jag åkte ut, blev full och lät någon kille kyssa mig. =/ Därför känner jag att jag är inte mycket bättre.

Han hade ett hemligt förhållande i tre månader och jag hade några killar att kyssa mig fast jag absolut inte ville. Jag skadade mig själv i hela processen. Gjorde saker jag inte ville. Men just pga det här så känner jag att jag inte förtjänar så mycket bättre heller, att han och jag förtjänar varandra.

#20 Det är också det som jag har sagt till honom. Alltså vi ligger lite i limbo just nu. I mitt huvud är inte han och jag ihop och jag har sagt det till honom. Jag kan endast bli ihop med honom på riktigt då jag kan släppa taget om allt. Jag vill inte bli ihop med honom förrän jag vet att jag inte kommer att slänga allt i ansiktet på honom. Det fungerar ju inte att man håller kvar allt gammalt skräp som har hänt. Man måste komma vidare. Så det här vet jag helt självklart. För att jag ska kunna ge honom en ärlig chans måste jag bearbeta alltihopa och komma över det. Men det här känns ju lite bakvänt att säga… Jag försöker ju så kanske han och jag är ändå ihop i andras ögon även om jag själv inte ser det som det och han vet att jag kämpar med alla dessa tankar..

#21 Skönt att du kunde gå vidare från något sådant. Jag hoppas att jag skulle kunna göra likadant men det är ju så otroligt svårt för i det här fallet handlar det om att han hade ett helt annat förhållande vid sidan om samtidigt som han även försökte bli ihop med sitt ex. Det finns ofantligt mycket svek här att ta sig igenom.

#22 Det är det som jag är också rädd för…

#23 Intressant läsning men inte alla är så pass starka… Jag är så rädd för att jag är inte tillräckligt stark.

#24 Båda känns lika hemskt. Jag kan inte avgöra vad som känns värst, känns som om det är lika lika.

#25 han höll det hemligt, och kunde riskera att ge dig en massa könssjukdomar eller något så tråkigt som hiv. 

Du jämställer kyssar med det? En jäkla skillnad säger jag.

Hade min kille kysst en tjej och hade sagt att han hade dåligt samvete för det så hade jag skrattat smått.

Det andra hade han fått helvete för.

Så sluta tro och skada dig själv med detta usla förhållande

#17 Förstår inte hur man ska kunna jobba med en relation alls om man inte ens befinner sig i samma land?  Att återfå tillit är nog inget man kan lösa inom sig själv och med kommunikation via tel/nät

3 månaders relation med nån annan bakom ryggen låter ärligt talat också lite svårare. Inte riktigt att nån bara gjort ett misstag då, då är han ju rätt bra på att ljuga och på att klara av en sån sak känslomässigt. Jag har förlåtit otrohet en gång i en tidigare relation, men det handlade om sex vid ett tillfälle i en period vi inte hade det bra och där så mycket annat han gjorde och sa så tydligt visade att han egentligen ville vara med mig (det var mest jag som tvivlade och krånglade så vi inte hade det så bra).

Okej, så nu har det tagit slut, igen. Jag vet ju egentligen att det aldrig kan bli något mellan honom och mig, iallafall inte nu eller flera år framåt. Han är för instabil för att det ska kunna fungera. Han kan inte ge mig den trygghet som jag så desperat behöver. Jag var alldeles för sårbar då han och jag var tillsammans. Det gjorde så ont.

Vi beslöt oss dock för att vara vänner. Vi och ett par andra ska ut och resa under påsklovet så får se hur det lär fungera. Jag är ju singel och det är skönt att tänka så ifall något skulle råka hände under den där resan. Vi snackade om den saken och jag sa att det enda jag skulle isåfall vilja ha från honom är att gå på äventyr med honom och eventuellt ha sex. Han kände sig mer eller mindre som en hora då jag sa det åt honom erkände han men jag sa att det är det enda jag skulle kunna vilja ha från honom, Jag älskade att resa med honom där innan och sexet var ju alltid trevligt men mer än så kan jag inte tänka mig.

Oberoende kan jag inte bli ihop med honom. Jag vet inte om jag någonsin skulle ens bli redo för något sådant. Det gör bara alltför ont men som sagt nu känns det så mycket bättre. Det känns befriande att inte vara ihop med honom längre.  Det känns skönt att det är nu jag som har kontrollen. Det är nu jag som styr och ställer och han får finna sig i det eller dra sin väg.

Jag kanske inte låter särskilt trevlig just nu men jag bryr mig skit i hans känslor. Jag tar det jag vill ha om det så råkar sig, kan ju hända att jag inte alls vill vara intim med honom förstås. Han är bra att ha sex med men värdelös som pojkvän vilket jag också sa rakt ut till honom. Raka puckar som gäller nu. Jag tänker inte "sugarcoat it". Det här kan eventuellt vara ett sätt för mig att försöka pusha bort honom ännu mer, har jag insett. Men jag tänker ha kul längs vägen. Som sagt, jag har slutat bry mig om hans känslor. Kanske jag har blivit helt kall?

#28 du gör nog rätt. Man kna säga enkelt: För att komma över otrohet: släpp det bara. Men det är inte lätt. Man måste vara vertygad om att det inte kommer ske igen, eller kunna släppa kontrollen över att försöka hindra att det sker igen. Sen brukar även dne som varit otrogen börja bli irriterad varje gång man blir oäker och ebhöver prata om händelsen eller bearbeta det man blivit utsatt för. Om det är för skam eller för att den som är otrogen helt enkelt inte utsätts på samma sätt vet jag inte. De är ju oftast så väldigt ledsna och skamsna när det skett, sen vill de bara att man ska sluta prata om det, "glömma det" och "gå vidare". Och det är tyvärr nog det enda sättet om man ska fortsätta vara ett par. Så du gör rätt i att lämna honom om han inte får dig att känna dig trygg i er relation. Jag hade gjort samma sak. Jag har kunnat förlåta otrohet men aldrig lyckats glömma det, min partner hade väldigt svårt att förstå skillnaden och till slut dog vår kärleksrelation även om vi är mycket bra vänner idag.

Man kan bli kall för att skydda sig själv. Du har knappadt lbivit en kall person. Varför ska du bry dig om hans känslor om han inte vårdar dina? Det är ett sätt att ta avstånd. Det gr dig inte kall som person, den här personen förtjänar helt enkelt inte mer känslor och energi från dig så du har stängt av den kranen.

#28 Du tror inte det är en dålig idé att fortsätta ha sex med honom då? Finns det risk att du får tillbaka dina känslor då och att allt börjar om igen med att ni blir ihop, du blir besviken igen osv.

Visst kan man vara kk med sitt ex men jag hade nog inte klarat det även om jag har ett ex som var en Gud i sängen.

#29 Får se hur det går då bara. Jag vet ju att han vill mera men åtminstone vet han var jag står.

#30 På senaste tiden då han och jag fortfarande var ihop så kände jag att känslorna har avtagit. Ju mer vi har umgåst och haft sex desto mindre känslor får jag för honom. Men sexet är lika bra som tidigare åtminstone. 

Om jag känner att jag börjar få känslor för honom igen så måste jag omvärdera sitationen.

Ex-Sex sägs ju vara det bästa sexet, inte helt utan anledning ;)  Och gillar man sex, så är det en ok lösning ibland. själv får jag inte känslor AV sex. Men det är jobbigt att i längden ha känslor för någon man har sex med, och det inte är ömsesidigt ;/ Vilket som, lycka till TS!

#32 Thanks. :) Jo, alltså det lär ju inte hålla i längden och det är jag medveten om. Han har helt enkelt alltför mycket känslor för mig.  Men jag tror han bara vill ha mig för han kan inte få mig helt och hållet-

Kämpa inte för att "komma över det". Glömmer gör man aldrig. Men försök bara att acceptera det. 

Han har varit otrogen! För jävligt.  Du är sårad. Djupt sårad och sviken. Det är ofta för svårt att komma över, men det går att acceptera det och hantera det.

Det viktigaste är att du vet att det inte handlar om DIG. Det är inte DITT fel. Men du har blivit sårad.  Det går inte att göra det ogjort. Men acceptera. Prata med honom om det när du känner att du behöver det. Låt honom visa att du kan lita på honom. Och vad du än gör - börja INTE att kontrollera honom! Det kommer att äta upp dig och förstöra dig.

Fokusera på dig själv, var glad att DU inte gjort det misstaget.